hundrik

En lite fundering bara. Vad vill du vinna på att få veta vad tjejen säger? Det är viktigt i detta läge att du vet varför du vill ha reda på om och vad hon sagt. Ge henne inte credit för detta. Skitsnack är du för bra för att bry dig i.

s-tjej

Jag vill veta för att jag inte litar på henne till 100 % ännu

hundrik

Du kanske aldrig kommer att kunna lita på henne. Men snälla låt inte en "skitstövel" förstöra ditt liv. Du är för värdefull för det.

s-tjej

Nej jag kommer aldrig kunna lita på henne, men hon får mig att gå ut på krogen och det är bra för jag måste bryta min isolering, så det blir kanske lite utnyttjade från min sida...

hundrik

Så, du ser ett stöd i henne? Det kan jag förstå. Men det borde finnas någon annan mer pålitlig vänninnna som kan följa med ut.
Eller en kille. Om det är du som är på bilden så har du nog inga problem med att få tag på en bra kille som mer än gärna vill vara med dig. Man kanske inte ska skriva så här på ett forum men jag gör det endå. Du är vacker och attraktiv. Utnyttja det till din fördel och skrota dumma kompissar.

s-tjej

*skrattar* tack och Ja det är jag på bilden
Ja jag ska nog dumpa de extremt få kompisar jag har för börjar bli trött på att jag alltid ska finnas där för dom, men dom inte för mig (verkar det som)
Är jättesur på min SK bästa vän för hon blev sur på mig idag för vi sa att vi EVENTUELLT skulle träffas idag men sen gick jag till pappa istället och tvättade och somnade där (vilket hon alltid gör typ, "somnar" om vi har sagt att vi ev ska hitta på något) men hon blev jättesur o det är alltid så, och hon är jättesvartsjuk.. jag får inte träffa andra än hon för då blir hon ja sur... men hon vill bara sitta inne men jag vill försöka bli av med min sociala fobi och komma ut och det är därför jag bestämt mig för att umgås med den andra tjejen oxå... svårt att förklara... men ja så fort jag hittar nya så ryker dom *visslar* för de är nämligen de ända vänner jag har...

hundrik

Hej igen!
Jag har en teori som kanske förklarar din situation, men jag vet inte om allt stämmer så du får ta det med en nypa salt. Du skriver att du måste vara där för dina kompissar men dom finns inte där för dig. samtidigt så är din sk bäste vän sur på dig eftersom du hade somnat. Du beskriver att du har mycket ångest men att du vill ta tag i den och arbeta bort den. Där ligger hela problematiken anser jag. Dina vänner är beroende av dig. Ångest begränsar en persons handligsförmåga. Ångesten sätter gränser runt personen i fråga som gör att den bara söker trygghet och söker sig så långt från ångesten som möjligt. När flera personer med svår ångest träffas hittar man gemensamm trygghet och avstånd från ångesten. Man får ett sk status quo läge i gruppen. Alla mår lika dåligt men ingen törs att förändra situationen. Du tar då ett steg ut ur gruppen genom att arbeta mot din ångest. Detta gör så att gruppen tappar fotfäste och den blir turbullent. De som inte vågar ta tag i sin ångest blir sura på dig och försöker få tillbaka dig i gruppen för att på nytt komma i status qou läge. VAd su ska göra är att fortsätta att befria dig från din ångest och låta dina vänner få själva hantera sin ångest. Hur ser då dina förutsättningar ut? Dom ser bra ut eftersom du tänker jobba med problemen. Men du är ledsen för att du inte har så många vänner. Du kommer att hitta nya vänner och bättre, kanske fortare än vad du själv tror. Du är söt och varm och trevlig, en riktig skönhet, som jag skrev i tidigare inlägg. Detta kommer göra så att du kommer bli populär bland nya vänner. Och framförallt hos killar som kommer att bli jätte intresserade av dig. Du kommer att få möjligheter till att bilda relation med någon kille och äntligen känna lycka i ditt liv. Så, slutsatsen är; jobba med din ångest och låt andra få jobba med sin ångest. När du inom kort har utvecklat dig så får du nya och mindre ångestfyllda vänner. Lycka till. Jag finns gärna med och peppar!

s-tjej

Där träffade du nog rätt i prick tror jag (efter lång tids fundering)
Haha började just skriva en: "men" mening men suddade ut den...

Ja jag är så trött på att "leva" som jag gör nu och försöker verkligen göra allt jag kan, men det är så otroligt svårt med terapin (DBT) ch behöver verkligen nån som stöttar mig men ingen i min närhet verkar verkligen förstå varför jag börjar agera annorlunda och framförallt börjar säga Nej till dom...

Men en bra början att träffa nya vänner (och ev en pojkvän) vore att sluta stöta bort folk och "testa" dom hela tiden... men det gör jag o vetta f*n hur jag ska göra för att sluta med det... men det handlar väl mycket om tilliten och min brist på självförtroende.. för varför skulle någon vilja umgås med MIG.. och framförallt utan baktankar?!

hundrik

JAg är rädd att du tar för stora kliv i ditt arbete med att lösa dina problem. Mat tar inte 5 steg i taget när man går uppför en trappa, risken finns att man ramlar ner och slår sig då. Man tar ett steg i taget. Jag tycker att du skall skriva ner en lista för dig själv med alla dina problem och rangordna dem mellan lätta, medelsvåra och svåra problem. Ta itu med dom lätta först. När du klarat av alla dessa så blir per automatik de medelsvåra lätta etc. Samtidigt vill jag påpeka att du är bara 21 år. Och det är inget fel i det men jag vill att du ska veta att du är ung och har gott om tid att lösa problemen på. Att stöta bort nya vänner förstår jag att du gör. De rubbar ju dina invanda cirklar där ångesten styr. När du har fått bukt med ångesten så kommer du inte att stöta bort några nya vänner utan istället välkomna dem. Nya vänner i ditt fall just nu är också ett hot. Dom utgör en ny del av världen som du är ovan med. Samtidigt så kanske man är lite rädd att ge sig ut på öppet vatten och ut från ångestens grepp. Det är helt naturligt att du känner så. Jag säger det av egen erfarenhet eftersom jag varit med om samma sak som du när jag var i din ålder. ge det lite tid och känn dig försiktigt fram.

s-tjej

Just nu satsar jag allt jag kan på terapin för att få ordning på allt, och där har vi en "mål-lista" som vi kollar på då och då på ind-terapin o strycker över när det målet är nått.

Nee man tar inte 5 steg, men man skulle väldigt gärna vilja *tålamod*

hmmm du är klok du! Prickar alltid dina svar mitt i prick...

Men det känns typ som Varför skaffa vänner när alla bara sviker i slutändan?