![]() |
|
|
Välkommen till Terapisnack! Sveriges största community för dig som har frågor om psykologi, terapi, mental träning, psykiska störningar. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Webb-TV |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Fråga våra experter om relationer kärleksbekymmer Här kan du fråga allt om relationer familjeterapi , svartsjuka, otrohet och skilsmässa. |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#13 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hej!
Tackar för input från er båda. Det är en möjlighet, men det jag bestämt mig för att försöka fokusera på är två saker: 1) Mitt eget självförtroende. Jag är faktiskt en bra man. Jag har himla många bra sidor. Jag skall också erkänna att jag har vissa svagheter. 2) Lita på min fru. Även om det visar sig att han har gått och blivit kär i henne, så är det inget hot, eftersom hon inte har något intresse av att börja en affär. Jag har snackat med min fru om detta, och hon är eld och lågor. Aldrig varit så kär i mig som nu. Tycker att det är stort av mig. Givetvis är ju detta en tanke övning för min del för att komma igenom de mörka stunderna, och det tror jag det kommer många av. En annan sak som talar mot erat förslag, är att jag vet att han ej berättat för sin fru om denna nära bekantskap han har, så det skulle öppna ett getingbo, tror jag. Sedan vet jag inte heller om jag har något större intresse att möta honom, just nu iallafall. Det känns lite för svartsjuk-aktigt. Rädd för att jag skulle sitta och försöka tyda signaler hela tiden. Men tack iallafall för ideer. Nu skall jag pröva min strategi ovan, och se om jag klarar av det. Det verkar ju bra hittills iallafall. MVH Getingen_Borg |
|
|
|
|
|
#16 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hej igen!
Caluga: Tackar! TessieK: Som nämnt tidigare så är ju hans förälskelse en spekulation från min sida. min fru kommer att vara obs på detta nu när det kommer att återuppta kontakten, och min gissning är att om det visar sig att han erkänner dessa känslor, så tror jag hon avbryter vänskapen. (Visst: jag kanske leker med elden lite här, men börjar känna ett starkt förtroende för min fru - och räknar med att om det skulle bli något fuffens så ser jag signalerna ganska omgående. (Som sagt tidigare - självförtroende fokuserar jag på för min del, samt att lita på min fru). Går detta vägen tror jag vårat förhållande blir ultra-starkt. Går det inte vägen, ja - då har jag iallafall gjort, (som jag ser det), ett riktigt tappert försök att få det att funka. MVH Getingen_Borg |
|
|
|
|
|
#17 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hej igen!
För de som följer denna sträng, kommer liten update. Det har funkat o.k den senaste veckan. Ett undantag: Lördag och Söndag kom det svartsjuke tankar i stort sett hela dagarna. Det som troligtvis triggade det var att vi skulle ut till min frus arbetsplats på familjedag. Även om jag visste att vi ej skulle stöta på hennes "specielle vän", då han ej längre jobbar där, så var det nog känslan av att komma till "the scene of the crime". Dvs där den nära (hemliga) kontakten odlats. Jag hade det skitkasst och ville inte att tankarna skulle komma. Även om jag visste att det inte fanns någon grund, och jag hela tiden gick tillbaka till de två punkter jag bestämt mig för att fokusera på, så dök de upp hela tiden. Jag valde att inte nämna det för min fru pga att jag visste hon skulle bli ledsen, och jag skulle vara borta med jobbet mån-ons. Det var ett misstag. Det låg och malde i huvudet dessa dagar. Jag ville att min fru skulle fråga mig hur det gick, när vi snackade på telefon mån & tis, men det gjorde hon inte. Jag berättade istället direkt när jag kom hem idag, och hon blev ledsen, men det gick över kvickt. Jag fick det dock omedelbart bättre. Jag skulle snackat om det i söndags. Jag bad henne dock ställa frågan ibland, då jag känner att det kan beövas för att visa intresse och hjälpa mig att lätta på trycket. Det som var en liten besvikelse var väl att hon medvetet inte frågat hur det gick med mig och hela processen, då hon känner att vi ältat igenom det så mycket och inget nytt kommer fram. Jag fick dock förklarat att jag tror jag behöver få nämna det (när jag får sådana tankar), men att vi inte behöver älta igenom det hela gång på gång. Hon förstod detta. När vi kommit igenom detta berättade hon att han skrivit i måndags, och lite om det oskyldiga innehållet. Den lilla utmaningen tror jag jag fixade o.k. Jag har inga märkliga känslor nu några timmar efter hon berättade det. Vi har det fortfarande kanon, och jag håller fast vid min strategi än så länge. Den stora utmaningen ligger fortfarande framför mig: det är när hon så småningom berättar att de kommer att träffas för en kaffe eller liknande. Hur kommer jag att hantera det? Jag vill ju vara oberörd, men det kan jag nog inte vara, därför blir min strategi att väldigt tydligt berätta precis hur jag känner direkt när det sker. Tack för visat intresse, MVH Getingen_Borg |
|
|
|
|
|
#18 (permalink) |
|
Member
Bronsmedlem
|
Hej!!!
Jag tycker fortfarande att du är stark, men jag förstår inte varför ska du vara oberörd??? Självklar du ska visa dina känslor och det är helt normal att du får dom svartsjuka tankar, hade varit väldigt konstig om du inte kände så. Ibland tycker jag att du leker med eld, vill du bevisa nåt till dig själv??? Mvh |
|
|
|
|
|
#19 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hej Caluga!
Tackar för de kommentarerna/frågorna. Du har helt rätt: fånigt att vilja vara oberörd, det är väl mitt "gamla" beteende som dyker upp. Dvs Jag är stark, har självförtroende och det gör mig inget. Det har jag ju lärt mig nu, att så funkar jag inte. Det man kanske kan säga istället är att jag vill reagera på ett kort och inte så smärtsamt vis.. (Jag hatar svartsjuke känslan, men det verkar som den är omöjlig att fly från). Det jag hoppas är dock att över tiden försvinner detta. Gör det det? Leker med elden? Jo, det gör jag nog. Starka drag hos mig är oerhört resultatorienterad, målmedveten, risktagare. Även framåtanda och snabbagerande. Dessa funkar ju bra i mitt jobb, men kan kanske vara lite farliga i ett förhållande. (I det här sammanhanget kan man säga att jag skulle få en enorm kick utav att uppnå de (för mig)tuffa mål jag satt upp). MVH Getingen_Borg |
|
|
|
|
|
#20 (permalink) |
|
Junior Member
Bronsmedlem
|
Hej getingen_borg,
Jag har bara följande kommentarer till din historia: Jag har mig själv också en gång gjort misstaget att leka med min frus mobiltelefon. Och då hittade jag också några puss-och-kram sms. Det verkar ju vara en ganska vanlig erfarenhet för många av oss som har hamnat hit! Jag blev mig själv också först mycket oroad över detta, att finns det något på gång med min fru? I synnerhet då det verkade att sms kom från en av hennes tidigare pojkvänner. Jag övervägte att ta det upp med henne, men beslöt ändå att det är bättre att försöka glömma det. För det första, jag tyckte inte det var lämpligt att jag hade lekt med hennes mobil. Jag tyckte också, att jag borde inte ge en alldeles för stor betydelse för några enstaka ord. Istället borde jag titta på vårt förhållande. Finns det något hon kanske saknar? Och jag tror att jag gjorde rätt: Istället för att titta på några enskilda ord på sms är det bättre att titta på sitt eget förhållande med sin fru/man/sambo. För det första, har ni en fungerande sexliv? Om inte, då finns det kanske orsak att vara lite orolig. Vi har ju alla våra naturliga behov! Pratar ni med varandra om intima och emotionellt viktiga saker? Och i så fall, är det ömsesidigt eller ensidigt? Om det visar sig vara ensidigt, att det är bara du som öppnar dig och lämnar inte tillräckligt utrymme för henne så är det kanske något i ert förhållande som hon saknar och försöker hitta det från något annat håll. När jag läser vad du skriver, får jag ett intryck att ni har ett sexuellt bra förhållande och att du pratar med din fru på ett mycket öppet sätt, om hur du känner. Men hon har också samma behov som du att prata, och det verkar från vad jag läser - kanske mellan raderna - att det är inte alltid så lätt för henne att hitta sitt utrymme med dig. Kanske därför har hon hittat någon annan att öppna sitt innersta inne med. Så jag skulle bara föreslå att du frågar dig själv följande: När ni pratar om intima saker i era liv, är du säker på att hon också får sitt utrymme? Eller är det för det mesta bara du som öppnar sig? I så fall, kanske det bästa sättet för dig att undvika situationer som du nu har hamnat i, är att du ger henne lite mera utrymme så att hon kan bättre tömma sig med det vad är viktigt för henne att få ut. Är du säker att du har lyssnar henne tillräckligt mycket? Senast redigerad av Markus1 den 2008-06-01 klockan 01:58. |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|