Dopa minen:)

Denna text handlar dels om att finna rätt person att dela sitt liv med, och dels inte minst att själv sträva efter att bli en person som förtjänar att älskas. Det handlar om bra och dåliga förhållanden och vad som är grundförutsättningarna. På slutet kommer 5 konkreta råd i linje med texten. (jag vill påpeka innan, då detta är ett expertforum, att jag är en vanlig besökare med eget filosoferande. Så ingen tar texten för mer än vad den är. Det var dessutom ett par år sedan jag skrev den)


Många både träffar och mister den rätte, just för att de inte förstår att ta vara på kärleken, utan är mer inriktad på sig själv. Om man ser på kärleken som om den bara är till för en själv och ens eget välmående, då kommer den inte vara så länge åt gången.

Man kan se sin nya kärlek som en nyfödd planet. I början är det en glödande himlakropp likt jorden en gång var, där glöden kan symbolisera de varma känslorna. Med tiden svalnar och stelnar jordskorpan. Många människor ser bara det ytliga hos varandra. Andra har förmågan att känna det levande heta som finns inne i jordens inre. En värme som aldrig slocknar. Den som inte har denna förmåga måste söka sig till nya på ytan glödande planeter ideligen, ty annars stagnerar livet samt den enda del av kärleken de förmår att känna.

Detta var dock bara en lite parentes. Det den här texten är tänkt att handla om, är de olika sätt man kan förhålla sig till varandra när det kommer till att GE och/eller TA. Som jag ser det så finns det två huvudkategorier av förhållanden, nämligen SYMBIOTISKT respektive PARASITISKT förhållande. Som människa är man antingen en givare eller en tagare. Så mellan två partner kan följande kombinationer uppstå, Ge-ta, ta-ge, ge-ge, ta-ta.

Du kan alltså hamna i ett förhållande där du antingen ger av dig själv och den andra tar, eller tvärt om. Så kan det också vara ett förhållande där båda ger vad de kan till varandra, eller ett där båda försöker ta av varandra. Dessa är ju olika bra kombinationer. Sämst utsikter har ta-ta förhållandet. Båda försöker dra fördel och utnyttja varandra, vilket båda ogillar när den andre gör. Så detta blir inte långvarit.

Då är förutsättningarna lite bättre för ta-ge/ge-ta. Den ena älskar att ge och göra allt för att den andra ska ha det bra, och blir lycklig av att kunna tillgodose den andras behov och göra denne glad. Tagaren trivs också bra, eftersom denne får allt serverat och kan njuta av den andres omtanke, kärlek och andra uppoffringar. Givaren finns alltid där, medan tagaren kan komma och gå lite som han/hon vill. Det låter på ett sätt ganska idealiskt. Båda får leva ut sin karaktär. Men detta är ett parasitförhållande, och äkta kärlek föds inte här (jag tror många sitter fast i sådana förhållanden just för att det på vissa sätt känns naturligt och man ju faktiskt kompletterar varandra, för att man inte riktigt inser att det är på ett osunt sätt man kompletterar varandra). Även en givare kräver erkännande och uppskattning. Det kommer fungera bra ett tag, men till slut upplever givaren (medvetet eller undermedvetet) att han/hon blir känslomässigt utnyttjad. Antingen tar det slut (i bästa fall), eller så lär givaren sig att leva med detta kanske av rationella skäl och lär sig acceptera sin lott här i livet att inte bli hängivet älskad.

Sist men inte minst har vi när två givare möts och fattar tycke för varandra. Här finns förutsättningarna för en givande kärlekssymbios. Två människor som innerligt älskar varandra och strävar efter att bli ett med varandra, fokuserar på den ANDRA och OSS – inte JAG. En givare vill den andra det allra bästa i varje situation. Ödmjukhet, respekt, viljan att lära sig förstå den andre mer än bara genom det talade språket, är andra kännetecken på en givare. En symbios betyder att man tillsammans skapar något som båda vinner på. Ett ge-ge förhållande skapar en god cirkel, en uppåtgående spiral. Man ger utan att kräva något tillbaks. Lyckan över att ge är den starkaste känslan för en givare.

Det hela resulterar i att man täcker upp en slutsats som saknas i början av texten, som säkert någon tänkt invända mot. Man måste inte vara antingen givare eller tagare. Man kan vara bådadera och det är det som är det fina i slutänden med symbiosföhållandet. Man börjar som en givare utan att ha en beräknad förväntan att få någonting tillbaks (vilket ju blir ödesdigert om man fått en parasit runt halsen). Den som ger, vet ofta att uppskatta det han/hon får tillbaks med mycket starka tacksamhetskänslor. Detta får kärleken att skilja sig från vanlig energi. Energi kan varken skapas eller förstöras. Men kärlek här skapas ur tomma intet där ingen behöver betala priset, och det är precis det som kan göra världen till något bättre!

Fokusera på att ge utan att ha en tanke på att ta, men uppskatta och njut av det du får tillbaks. Här börjar den goda cirkeln. För en givare som gläds åt det han/hon får tillbaks, vill ge ännu mer av sig själv när kärleken och tacksamheten till den andre växer ännu mer. Varpå den andre hamnar i ett liknande läge. Det handlar inte om att man måste överträffa varandra. Det handlar om att denna spiral gör att man alltid sätter den andra i första rummet och når en själakontakt mycket större än vad som är möjligt i ett förhållande med parasittendenser. Två starka givare vill varandra väl i alla lägen och har jättesvårt för att såra varandra. Det skär i det egna hjärtat. Detta betyder att eventuella osämjor oftast får snabba konstruktiva lösningar när onödigt skrik och sårande undviks.



Så några råd:

1 Försök, om du inte redan är en sådan, att lära dig känna glädjen och kärleken i att själv vara en givare.

2 Sätt högst upp på prioritetslistan när du letar efter någon att inleda ett förhållande med, att han/hon är en givare som är mer mån om dig än sig själv (man behöver inte glömma sig själv bara för att man är mer mån om sin käresta).

3 Släpp fram känslorna och låt den goda cirkeln få näring

4 Om du är i ett ge-ta/ta-ge förhållande med någon du gärna vill satsa på. Tänk igenom detta med parastit- respektive symbiosförhållanden. Om du råkar tro att det ligger någonting i det jag skrivit, så ta en diskussion med din partner om ni vill sträva mot mer av en symbios. Jag tror att man till viss del kan styra sig till de känslorna om man verkligen älskar varandra och kommer underfund med att det är det här som är ÄKTA kärlek.

5 Om den andra är en fullkomligt självisk idiot – BYT, innan han eller hon har dränerat dig fullständigt på diverse energier!


PS: Visst är detta ett idealiserande, men man måste inte lyckas nå ett ideal som man siktar på till 100%. Det handlar ju om att ha med sig "tänket" om man tror på det. Och att man antingen är givare eller tagare är en medveten kategorisering av personligheter - nästan ingen kan dock vara 100% det ena.

Sorin

Fin text!

Vacker metafor med planeterna. Mycket vacker!

Jag tycker att det finns en femte kombination, som du antyder i slutet av din text. Det finns de människorna som från början är "ta och ge". Det de männsikorna som klarar av relationer på bästa sättet. De vet från början att de behöver ge och vill göra det. De vet från början att de behöver ta, eller bättre sagt behöver få, och uttrycker det tydligt.

Jag tror personligen inte att det bara "ge" personer finns i verkligheten. De som verkar bara "ge" får någonting ut av det. Antingen uppskattning för att de är givare eller ursäkter till att få vara offer. Det är lätt att verka vara en givare, utan att ens vara medveten om de dolda vinsterna man gör genom att vara det.

Mitt personliga syfte är att vara en person som vet vad hon behöver få, som står för det ärligt, som tar avstånd när hon inte får det hon behöver, samtidigt som jag är villig att ge den andra det som hon vill ha, eller om jag inte kan eller vill ge det, säga det rakt och ärligt och gå vidare.

I slutändan, handlar det alltid om en själv, tycker jag. Personen som offrar sig för andra, gör det för att hon inte skulle kunna leva med SIG SJÄLV om hon inte gjorde det.

Det som jag vill bli är också ett idealiserande. Jag kommer nog aldrig att bli precis så som jag har en vision om att vara .

Fin text. Tack

__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen

Dopa minen:)

Tack för kommentaren!

Precis som du säger så är en person alltid både givare och tagare, vilket både är naturligt och sunt. Visst gillar vi alla att få, men min själva poäng är den att man får genom att ge. Och genom att ge på ett genuint sätt, får man tillbaks på ett genuint sätt. Man kan idka känslomässig byteshandel också genom tjänst och gentjänst, vare sig det gäller en puss eller disken. Men om det inte ligger lite känsla bakom det man gör, så det blir en kärlekshandling för att man tycker den andra är den man unnar det bästa, så blir det ju en annan atmosfär där man utgår från sitt eget mående.

Sedan är det ju självklart i praktiken så att man inte kan sväva runt på ett par moln varje dag år efter år och göra massa osjälviska kärlekshandlingar. Det finns en vardag där man rationellt "köpslår" om vem som ska klippa gräsmattan om den andra skurar golvet. Men det jag menar är att även detta går lättare att dela upp rationellt om man är två givare, och att man utöver det också vill göra det där lilla extra ibland utan att tjäna annat än uppskattningen på det.

De som ger för att få vara martyrer hamnar ju såklart inte under kategorin GE-GE, utan GE-TA, och där skrev jag i texten att de med tiden förlorar på ett sådant förhållande vare sig de är medveten om det eller inte. En martyr som hittar en stark givare kommer troligen på sikt lära sig förstå att han/hon faktiskt är värd att älska. Med tiden kan troligen behovet av att vara martyr minska. Det kommer säkert poppa upp ibland i vissa situationer, men i och med att självförtroendet/självbilden ökar till följd av att man lär sig ta emot positiv uppskattning, kan man bli uppdragen ur de stunderna av sin partner genom stärkande kommentarer och kärlekshandlingar.

Ett av syftena med texten är ju faktiskt att rent ut varna givare. De måste vara extra uppmärksamma i val av partner eftersom de lätt kan bli utnyttjade/dominerade. Det fina tvåvägsgivandet kan ju bara gro om två givare möts. Jag har själv levt som givare med en tagare. Det var förödande...

Din vision påminner om min, och som sagt, det är en vision, ett personligt riktmärke, och man ska ju inte ha ångest för att man inte når en vision så länge man försöker utifrån de omständigheter man befinner sig i för tillfället. Vissa perioder lyckas man komma närmare ett ideal. Andra perioder kan man faktiskt FÅ vara längre ifrån, för att livet i allmänhet kanske bjuder på extra besvär (jag kan själv t ex bli lite introvert när jag är långvarit bekymrad, och då är det svårt att skänka positiv energi). Det gamla ordsråket "sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna" passar ganska bra.

För övrigt är det här med osjälviskhet alltid ett ord man kan diskutera definitioner på. Jag har en extrem teori om att precis allt i en hjärna drivs av själviskhet. Att själviskheten är en viktigt urkraft för tankeimpulser som har varit viktig för evolutionen, där även de mest osjälviska tankar man kan föreslå, ändå går att härleda till en själviskhet. Men jag vill inte blanda in det sidospåret här och sabba mitt egna resonemang för osjälvisk kärlek .

Helen_J

"Vårt behov av tröst är oändligt" skrev Stig Dagerman.
Den här sajten innehåller så mycket kärlek, längtan och tröst. Det känns så bra att läsa att det finns så många andra med samma problem, funderingar, tankar och känslor som en själv.
Din text är fin. Det är en tröst att veta att det finns människor som tycker att kärlek är viktigt på det sätt som du beskriver.
Det är tröstande.
Tack!

kelda

Mycket bra!!! en lärdom för livet och kärleken ( den äkta!) Tack!!!

Johanna Ö

Hej!

Mycket tänkvärt faktiskt! Tack!

__________________
Johanna är mycket intresserad av terapeutiska metoder och ska gå Powerthinking Practioner i höst.

Mlund

Verkligen tankar som berör och ger insikt om vad det handlar om för att lyckas med kärleken.
Tack!

ewacar

Stort tack för texten! Den sätter ju verkligen ord på en hel del känslor och situationer som man just nu genomlever. Den hjälpte en hel del, tack!

Dopa minen:)

Så denna tråd har lyfts upp ur "gömmorna"

Tack för uppskattningen, och var så god - jag är glad om texten kan vara till nytta för er!

__________________
Hobby-filosof...