lovely

Jag har blivit lämnad för 2 veckor sedan efter ett 3.5 årigt förhållande. Jag är 33 år och har några långvariga förhållanden bakom mig

Jag är hans första riktiga förhållande, hans enda långvariga och det enda han varit trogen i.

På grund av hans bakgrund så har jag givetvis varit väldigt orolig i relationen hela tiden och eftersom han ljuger om allt har det fått mig att bli väldigt osäker.

Han har också problem med att tänka sig för när han blir arg så jag har blivit väldigt kränkt många gånger.


Jag har vid flera tillfällen satt ner foten och krävt vissa saker för att vi skall kunna fungera, detta har oftast lett till att han gjort slut med mig och sista gången satt jag ensam och grät i 5 veckor tills han tog mig tillbaka, på hans villkor och där jag fick be om ursäkt.


Detta ledde till att jag i mer än ett års tid har varit deprimerad, jag har inte riktigt vetat om detta utan trodde bara att jag var lite nere som man kan vara ibland. Jag vet att jag gjort fel mot mig själv genom att köra över det som är viktigt för mig.

under ca 2 års tid i vårt förhållande har jag inte besökt någon kompis eller gjort något på egen hand. jag förstår att detta måste ha varit jobbigt för honom då jag levt igenom honom.

Detta skapade givetvis fler problem i vårt förhållande och vi sökte hjälp.

Detta ledde till att han förstod att han ljugit för sig själv och för mig och att nu förstår att han inte älskar mig längre och kanske aldrig har gjort.


Nu har jag suttit själv här i 2 veckor och försökt att gå vidare med mig själv. Men det går inte

Min kropp lyder mig inte längre, mitt tal fungerar dåligt och jag pratar osammanhängande. Jag skakar och fryser och svettas om vart annat kan inte sova och har inte skött min personliga hygien. Äta kan jag heller inte göra utan det blir att jag bara äter en halv macka en gång om dagen. något helt nytt för mig är också att jag har kraftig ångest.


Alla råd jag får av vänner som hör av sig är detsamma och jag kan inte följa något av deras råd, jag kan inte se något ljust i framtiden och jag anser inte att det finns något som är bra med mig.


Jag har aldrig haft dåligt självförtroende och det har varit en skrämmande upptäckt att möta mig själv i dörren. Någon som jag inte anser att jag är.


Jag känner att jag mist kontrollen över mig själv och mina tankar och jag är rädd att jag skall skada mig själv som jag gjorde i somras.


Jag pratar och bönar väldigt mycket till mitt ex och idag föreslog han att vi kunde vara ihop i alla fall. Han säger att han behöver inte älska för att vara tillsammans med någon, men jag måste följa hans regler. Han kräver också att jag skall fixa till mitt liv och att jag skall börja träffa kompisar igen.

Jag förstår att jag måste bli en stark och självständig tjej om han någonsin skall få tillbaks känslorna för mig, men stark är motsatsen till hur jag mår idag.

Jag vet inte riktigt hur jag skall se på allt och jag har inga pengar i nuläget att få professionell hjälp.

Jag skäms över att jag inte bara kan låta honom vara och gå vidare med mitt liv. Ingen skall behöva nedervädera sig så att ringa och gråta och säga snälla älska mig jag skall göra allt rätt denna gången.

jag älskar honom, och han är viktig för mig. Leker han med mig? Bara för att han kan?


//L

Sorin

Jaha? Vart tog mitt inlägg vägen?

__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen

lovely

Vi har tid hos psykolog i dag i 2 timmar. Å han vill att vi går?!

Jag förstår inte... han säger:

Jag älskar inte dig längre

Jag vill inte vara tillsammans med dig längre

Jag är inte stolt över dig

Jag skäms över dig för mina vänner

Jag tror inte på oss

Det är för sent

....men varför skall vi då gå å prata?

Blir så förvirrad!

Sorin

Jag skrev i mitt förlorade inlägg att han kanske känner press för att ställa upp även om han egentligen inte vill vara med dig. Det är dock bara han som kan veta exakt vad han tänker och vill.
Jag vill dock vara ärlig och rak med dig - frågan är inte varför följer han med. Frågan är egentligen varför du vill gå när han säger alla de här sakerna och när han har behandlat dig illa. Och svaret "Jag älskar honom" är inte tillräckligt bra svar.

__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen

lovely

För att vi i långa och korta stunder under vårt förhållande tillsammans har haft det bättre än bra.

För att jag kännt mig så älskad av honom.

För att om han får hjälp med sina problem, självförtroende, självvärde etc så kanske han kan älska mig om han lär sig älska sig själv.

För att man ger inte upp utan försöker fixa till det. Det e trots allt 3 år.

För att jag kan inte ha så jävla fel IGEN!


"vi var hos psykologen idag och han berättade att han ville se om det fanns något att göra, men det ansåg han inte att det fanns så han står fast vid sitt beslut. Så för några timmar sedan sa vi adjö"

Va fan gör jag nu???

Skymningsljus

Jag lider med dig. Kan inte veta vad som kommer hända med er. Men snälla du, tänk på dig själv nu! Om det kommer bli ni igen får framtiden utvisa. Försök att ta hand om dig själv och hitta det du gillar och mår bra av. Kram

Sara_Johanna

Har själv tagit mig ur ett destruktivt förhållande där jag blev kränkt och illa behandlad av en man som dessutom har alkohol- och psykiska problem.

Vi hade det underbart vissa stunder och jag blundade för hur illa han behandlade mig. Försökte bryta kontakt och bli kompisar men misslyckades gång efter annan.

Sen inträffade en händelse som medförde att han hotade med polisanmälan. Det blev en varningsklocka. Jag var inte beredd att förstöra mitt liv för en skitstövels skull. Vi bröt kontakten totalt och jag mår mycket bättre efter att ha varit djupt deprimerad.

Till saken hör att vi arbetar på samma ställe. Han har försökt ta kontakt för att vara vänner men jag är iskall. Det viktigaste är att jag mår bra och jag behöver inte honom till något.

Dessutom har jag träffat en underbar kille som behandlar mig bra och även om jag har känslor för min före detta så vill jag satsa på en framtid med trygghet och där jag känner mig älskad.

Lämna den här killen för han leker bara med dig. Oavsett era fina stunder så är det inte kärlek från hans sida. Älskar man någon är man rädd om relationen och behandlar sin partner med respekt.

Många kramar från en som varit där! Lycka till gumman.

Sorin

"Va fan gör jag nu???"

Går vidare, så som de flesta gör?

Man kan ha fel många gånger tills man lär sig det som man behöver lära sig. Då brukar det ordna sig.

Vad tror du att du behöver lära dig av dina tidigare och nuvarande "fel"?

__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen

lovely

jo man jag e liksom inte tonåring längre, ja jag vet att många har det värre än mig som vart gifta å har barn i 10 år etc. Men jag befinner mig här å jag känner mig helt lost.

Alla mina tankar och ALLT jag gjort i 3 år (även fast det har vart fel) har kretsat kring honom. Hur gör man för att komma bort från det, tomheten, saknaden och sluta älska någon...

Hur kan jag lära mig att inte bli förälskad i fel kille, å det visade sig ju inte vara fel i från början utan det smög ju fram och small inte till förrän jag redan var fast.

Men så börjar känslorna komma att, jag har ju aldrig låtit honom när det har varit slut tidigare utan tjötat tillbaks honom, nu står han på sig, men kanske om han får distans...äh jag vet inte. Förvirrad