Det ser ut som om du inte är medlem på Terapisnack ännu, för att registrera dig, klicka här...

Terapisnack

Välkommen till Terapisnack!

Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra.

Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något.

Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi!

För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm.

Så vad väntar du på, bli medlem direkt!

Nyheter

Aktuellt


Terapisnacks helg
8-9 nov
Våra kontor

 

Göteborg
Alingsås
Kungsbacka
Stenungsund
Halmstad
Stockholm
Falkenberg
Hässleholm
Linköping
Vill du annonsera här?

Kontakta oss på info@comunicera.se

Gå tillbaka   Terapisnack > Expertforum > Familjeterapi - parterapi - relationsproblem - kärleksbekymmer
Registrera Bloggar FAQ Medlemslista Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa Statistics

Familjeterapi - parterapi - relationsproblem - kärleksbekymmer Här kan du fråga allt om parterapi och familjeterapi.

Svara
 
LinkBack Ämnesverktyg Visningsalternativ
Gammal 2008-02-17, 13:37   #1 (permalink)
Monika
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Jan 2008
Inlägg: 9
Question Trött

hur länge ska man vänta. Energin börjar ta slut...

Min sambo sedan 8 år har tre barn sedan tidigare förhållande. Jag försöker sedan länge att övertala honom att starta på nytt med mig. Men han skjuter alltid upp beslutet. Om två år kanske, innan jag fyller 30, vårt förhållande är inte moget, om ett halvår kanske.... Så har han hållit på. Han säger att barn ändrar livet för alltid, att man inte kan "leva" efteråt. Han vill ha min kärlek riktad till endast honom. Samtidigt så träffar han sällan sina egna barn. Är 32 år nu och min energi börjar ta slut, hur länge ska jag vänta? Vi hade planer på att gifta oss för några år sedan men eftersom jag ville ha ett äktenskapsförord blev han arg, sa att jag var oromantisk och så blev det inget.

Inget i det han gör involverar han mig i. Han är helt självbestämmande i ekonomiska frågor, köper lägenheter, spekulerar och lånar pengar för aktier mm. Jag kan inte få den trygghet jag vill ha för att börja en familj, samtidigt som han egentligen inte vill. Hur ska jag göra? Jag tycker ju faktiskt om honom...Ska jag bara vänta??

/Trött
Monika är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-17, 16:20   #2 (permalink)
Monika
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Jan 2008
Inlägg: 9
Standard

Kommunikation...

Jag-När ska vi skaffa barn?
Han-sen
J-När är sen?
H-i höst kanske?

När hösten kommer:
J-När ska vi skaffa barn?
H-sen
J-Nu vore bättre, jag blir inte yngre
H- du är ung, stressa inte.
J-blir ledsen
H-Du älskar inte mig, vill bara ha barn....
Tystnad

H-När ekonomin är bättre kanske
J-Hur går det med dina invensteringar?
H-Det har inte du att göra med
Tystnad.....

Det här fungerar inte för mig!
Monika är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-17, 16:53   #3 (permalink)
Noeli
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Jan 2008
Inlägg: 5
Standard Du sa det själv...

svaret alltså; det där fungerar inte för dig!
Så nån annan lösning ser inte jag heller eftersom han inte verkar lyssna till dig (och faktiskt dina varningar). Flytta, bryt upp... Du är värd bättre än detta!!
Noeli är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-17, 18:24   #4 (permalink)
madebymadde
Junior Member
Bronsmedlem
 
Reg.datum: Feb 2008
Inlägg: 13
Standard

Jag kan bara säga att du kan inte pausa upp ditt liv och vänta,hur länge som helst varför ska du själlv sätta dig åt sidan för hans planer och planeringar,jag vet att det är lättare sagt än gjort men tänk om du står där om två år och det fortfarande inte fått ett svar, sätt er och verkligen diskutera om det, lägg fram hur du känner och säg att du vill ha ett svar, sedan måste du tänka på dig livet är för kort för att kastas bort
madebymadde är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-17, 21:48   #5 (permalink)
Sorin
Expert
Platinamedlem
 
Sorins avatar
 
Reg.datum: Aug 2006
Inlägg: 909
Krediter: 2 886
Standard

Problemet är att det inte händer någonting när han sviker. Det finns inga konskevenser för hans svek.
__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen
Sorin är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-18, 17:33   #6 (permalink)
Monika
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Jan 2008
Inlägg: 9
Standard

Men om jag flyttar får jag ju faktiskt leva utan den jag älskar. Och hur vet man att det blir bättre någon annastans. Och så förstör jag ju hans liv. Åhhhh, varför är detta så svårt???
Monika är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-18, 17:54   #7 (permalink)
Sorin
Expert
Platinamedlem
 
Sorins avatar
 
Reg.datum: Aug 2006
Inlägg: 909
Krediter: 2 886
Standard

Förstör du hans liv? Jag förstår ingenting. Är det inte han som förstör ditt liv genom att ge dig falska förhoppningar under senaste 8 åren? Snart kommer du kanske inte att kunna få några barn, då är problemet löst. Om du nu är 32 kan du i alla fall vänta tills du blir 45 elelr 50. Då vet du. Och du har redan väntat i 8 år så det gör väl inget om du väntar ytterligare 10-15 år. Tiden går snabbt. Då löses problemet av sig självt och du behöver inte ta tag i någonting.

Se bara till att du under de åren inte förstör hans liv på något annat sätt för att inte "tvinga" honom till att bli ihop med en 21 årig som kommer att få ett barn under deras första år tillsammans.
__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen
Sorin är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-18, 18:14   #8 (permalink)
Monika
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Jan 2008
Inlägg: 9
Standard

Hej igen,

Det är enkelt att lämna en relation, svårare att få den att fungera... Barn är ju inte allt. Jag har varit på väg ut förut men då har han blivit förtvivlad och lovat att allt ska ändra sig och jag ångrade mig i sista stund. Han har sagt att om jag går kommer jag inom något år titta tillbaka och förstå hur mycket han älskade mig-och tänk om han har rätt? Jag har även pratat med någon kompis om detta vilket han har blivit förbannad över. Han tycker att jag ej är mogen för barn och bör njuta av denna tid (han är lite äldre). Det är möjligt att jag har kunnat njuta av denna tid om jag ej kännt hans tvekan och att han redan har barn. Men samtidigt har han ju lovat att det ska hända någon gång.

Hmmm nu blev det mycket negativt här... Han är bra på på många sätt, och jag förstår hans tvekan till en ny familj eftersom den förra inte alls fungerade. Men hur ska jag kunna bevisa att det skulle fungera denna gång? Det är möjligt att jag kan tvinga fram ett barn men det skulle ej heller kännas rätt med det, jag antar att jag väntar på att han ska vilja. Skulle en familj där den ena blev tvingad fungera??

Och jo, jag förstör hans liv om jag lämnar honom för att satsa på en annan framtid. Han kommer då aldrig mer att kunna lite på en kvinna.

Senast redigerad av Monika den 2008-02-18 klockan 18:17.
Monika är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-18, 19:25   #9 (permalink)
karma
Member
Silvermedlem
 
Reg.datum: Jan 2008
Inlägg: 99
Standard

Men du.....
Det är inte ditt problem om han inte kommer lita på en kvinna igen, det är hans problem. Det är ett val han gör i så fall. Man kan inte bestämma åt någon annan, bara åt sig själv.
Tänk på dig själv, han klara sig. Du är väl inte hans respirator?
karma är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2008-02-19, 22:35   #10 (permalink)
Monika
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Jan 2008
Inlägg: 9
Standard

Det är möjligt att jag kan hitta styrkan att lämna honom. Ultimatum har ej fungerat tidigare.

Det jag är rädd för är att sakna honom, att göra fel val. Sedan känns det som mitt livs största nederlag, detta förhållande har jag fått försvara från första början. Han är äldre, har barn och kommen från en annan kultur. Alla de som var emot oss från första början kommer att få rätt. Jag har gett hela min själ åt detta och det är en sådan motgång att ge upp...
Monika är inte uppkopplad   Svara med citat
Svara


Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Trackbacks are
Pingbacks are
Refbacks are



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 07:21.


Programvara från: vBulletin® Version 3.6.8
Copyright ©2000 - 2008, Jelsoft Enterprises Ltd.
LinkBacks Enabled by vBSEO 3.0.0
Svensk översättning av: Anders Pettersson
Lediga lägenheter
vBCredits v1.3 ©2007 by Darkwaltz4
Sökmotoroptimeringav SEOdesign

Locations of visitors to this page