ciccili

För två år sedan träffade jag min nuvarande sambo. Första året bestod mest av svek och lögner. Det var svårt för mig och för varje gång jag förlät honom skönk min självkänsla. Han har alltid varit expert på att få allt till mitt fel. Och jag är ju den som accepterat det hela gång på gång.
Detta pga av min extrema separations ångest. Jag var inte ens förälskad i honom men ju mer han lekte med mig blev det hela till en kamp om att vinna. I November vart jag så trött på allt att jag packade mina grejer och flyttade hem till mitt eget igen. Det var skönt att äntligen träffa mina kompisar igen. Det varade i 2 veckor sen stog han utanför. Han var ångerfull och ledsen och hade saknat mig. Och jag med min borderliner störning kände mig otroligt älskad. Det var som en vinst samtidigt kände jag inom bords att det hela bara var fel. I tre månader (våra cykler) har allt varit toppen. Vi har målat fixat och donat. Sen bara förändras han, det går från en dag till en annan. Han tänker enbart på sig själv och hans behov. Det blir aldrig något över till mig. Jag borde ju ta för mig själv men pengaran saknas för de har han använt till sitt. Vi slutar ha sex det beror också på mig för jag " Tjatar".
Har slutat prata med folk om vår relation för jag är trött på mig själv och att jag inte kan ta mig loss. På något sätt så älskar jag honom och vi kan ha det bra mellan varven men det räcker inte. Jag får höra att jag är sjuk i huvudet och att jag borde söka hjälp! Det har även vi d fler tal tillfällen varit aggresivt och jag har fått ett och annat blåmärke. Det är sjukt att jag är kvar. Jag är livrädd varje gång han vill dricka vet inte hur det ska sluta. Jag vet att han ljuger mycket för mig eller har gjort. Fick ett mejl från hans x där hon berättar att han enbart är med mig för pengar skull, lite absurt då jag jobbar deltid som servitris och har inte mycket sånt att komma med.
Nu är jag så långt ner att jag inte vet ett dugg vart jag ska ta vägen. Tvingar mig till jobbet, hatar mig själv, tänker på självmord och olika metoder. Jag vill inte dö, jag vill bli sedd. Kommer aldirg få det av min man och jag förstår inte varför jag är kvar. Lever på ett hopplöst hopp och ser mest bara att försvinna helt. Fegt ....
Har nu kommit ifrån frågan helt....
Tack ändå
Cicci

grankotte

Gör slut, stick därifrån.

Och börja fantisera om en karl som ger dig det där fina du vill ha.

ciccili

Jo det har du rätt i hahahaah det förstår jag skälv. Han är i mitt hem.... och egentligen borde jag skita i män.
Men tack för tipset.