kommer vi skiljas nu?..... Hjälp jag sjunker - Sidan 2

sujo · 2008-02-16, 22:26

Hej!Jag är i samma sits som du..Har levt många år i ett förhållande som inte varit bra.Har tänkt att så länge barnen mår bra , så gör det inget att jag mår pest.Har nu lärt mig att mår jag dåligt så mår barnen också dåligt.Det har blivit en dyrköpt erfarenhet för mig.Min dotter har nu börjat må riktigt dåligt.Äter antideppressiv medecin.Detta beror DELVIS på min och min mans förhållande har man kommit fram till.Det har inte förekkomit vare sig höga gräl eller slag i förhållandet , men barn känner när ett förhållande är kärlekslöst.Tro mig jag vet av egen erfarenhet.Min dotter har berättat detta hos psykologen.Hur mår man då som mamma, jo PEST.
Jag och min man jobbar nu på allvar på vårt äktenskap.Går på familjerådgivning och hos en kurator på BUP.Familjerådgivning kan jag verkligen rekomendera!Om äktemskapet inte går att rädda så kan man åtminstone få hjälp att separera på ett bra sätt.För barnens skull.Jag vet själv att det är ett stort steg att separera.Det är därför jag kämpat vidare.Men priset får inte bli för högt.Mår du/din man/barnen dåligt i en relation så måste man göra något.Familjerådgivning eller separation.Jag har hört att ett förhållande är som slalomåkning mellan kompromisser.Det gäller bara att båda åker slalom.(I mitt fall åkte min make störtlopp.)Det är det slut på nu.ALLA människor är värda att respektera.Skriv gärna tillbaka igen.Vänligen Sujo.

wirgy · 2008-02-17, 15:19

Vill bara säja att jag också känner igen mej i det du beskriver!
Min man är också väldigt duktig på att manipulera mej, och framställa sej själv som ett offer. Han har gjort mej till huvudansvarig för hur han mår!
Det har brutit ner mej fullständigt, och fått mej att fundera över mitt värde som människa och kvinna!
Vi har haft trassligt i äktenskapet sen vi blev föräldrar, problemen eskallerade i samband med att jag var otrogen för två år sedan.
Men jag har insett att jag inte kan offra mitt eget välbefinnande bara för att han ska ha det bra, it takes two to tango!!!! Jag har gjort det alldeles för länge, anpassat mej och dansat efter hans pipa....
Älskar du din man fortfarande? Eller har du gjort som jag, förväxlat omsorg och empati med riktig kärlek? Om du älskar honom så finns det kanske nåt kvar att kämpa för! Men fundera över om ni kan gå vidare efter alla elakheter och kränkningar som du blivit utsatt för? Är han kapabel att ge dej kärlek utan att ställa en massa villkor?
Familjerådgivning är bra, tror du att han skulle ställa upp på det?
Glöm inte att ta hand om dej själv också, gör nåt som du blir glad av!!

Kramar!

mariatösen · 2008-02-17, 16:30

Vilka underbara ord du skriver. Det går rätt in i mitt hjä'rta. Och du törs vara obekväm också, ge mig lite press, och stryker inte bara medhårs, men det ger mig kraft ändå.
Visste inte att det fanns män som du... :-)
Jag e trött trött trött,och förstår att det går energi till detta. Ja, det är en process som börjat... Men jag har också så himla dåliga järnvärden, men tar tag i detta också nu, som en bas att stå på. Jag undrar vad ett samtal kostar hos dig? Kan man ta det per telefon? Vår-hälsningar från Stockholm och det var underbart att jogga idag!

Sorin · 2008-02-17, 21:38

Skicka ett mejl till adressen i signaturen så svarar och berättar jag mer om hur jag arbetar och vad det kostar.

Bra män finns!! Tom bättre än jag... ok, kanske inte

2008-02-17, 15:19	#12 (permalink)
wirgy Junior Member Nykomling Reg.datum: Feb 2008 Inlägg: 8 Krediter: 64	Hej Mariatösen! Vill bara säja att jag också känner igen mej i det du beskriver! Min man är också väldigt duktig på att manipulera mej, och framställa sej själv som ett offer. Han har gjort mej till huvudansvarig för hur han mår! Det har brutit ner mej fullständigt, och fått mej att fundera över mitt värde som människa och kvinna! Vi har haft trassligt i äktenskapet sen vi blev föräldrar, problemen eskallerade i samband med att jag var otrogen för två år sedan. Men jag har insett att jag inte kan offra mitt eget välbefinnande bara för att han ska ha det bra, it takes two to tango!!!! Jag har gjort det alldeles för länge, anpassat mej och dansat efter hans pipa.... Älskar du din man fortfarande? Eller har du gjort som jag, förväxlat omsorg och empati med riktig kärlek? Om du älskar honom så finns det kanske nåt kvar att kämpa för! Men fundera över om ni kan gå vidare efter alla elakheter och kränkningar som du blivit utsatt för? Är han kapabel att ge dej kärlek utan att ställa en massa villkor? Familjerådgivning är bra, tror du att han skulle ställa upp på det? Glöm inte att ta hand om dej själv också, gör nåt som du blir glad av!! Kramar!

2008-02-17, 16:30	#13 (permalink)
mariatösen Junior Member Bronsmedlem Reg.datum: Oct 2007 Inlägg: 24 Krediter: 66	Tack snälla Sorin Vilka underbara ord du skriver. Det går rätt in i mitt hjä'rta. Och du törs vara obekväm också, ge mig lite press, och stryker inte bara medhårs, men det ger mig kraft ändå. Visste inte att det fanns män som du... :-) Jag e trött trött trött,och förstår att det går energi till detta. Ja, det är en process som börjat... Men jag har också så himla dåliga järnvärden, men tar tag i detta också nu, som en bas att stå på. Jag undrar vad ett samtal kostar hos dig? Kan man ta det per telefon? Vår-hälsningar från Stockholm och det var underbart att jogga idag!

2008-02-17, 21:38	#14 (permalink)
Sorin Expert Platinamedlem Reg.datum: Aug 2006 Inlägg: 909 Krediter: 2 886	Skicka ett mejl till adressen i signaturen så svarar och berättar jag mer om hur jag arbetar och vad det kostar. Bra män finns!! Tom bättre än jag... ok, kanske inte __________________ Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se Mer om Sorin på: http://www.comunicera.se/text/sorin_besk http://www.metrobloggen.se/realmen

Ämnesverktyg
Visa utskriftsvänlig version E-posta den här sidan
Visningsalternativ
Linjär visning Växla till hybrid-visning Växla till trådad visning

2008-02-16, 22:26	#11 (permalink)
sujo Junior Member Nykomling Reg.datum: Feb 2008 Inlägg: 4 Krediter: 46	Hej!Jag är i samma sits som du..Har levt många år i ett förhållande som inte varit bra.Har tänkt att så länge barnen mår bra , så gör det inget att jag mår pest.Har nu lärt mig att mår jag dåligt så mår barnen också dåligt.Det har blivit en dyrköpt erfarenhet för mig.Min dotter har nu börjat må riktigt dåligt.Äter antideppressiv medecin.Detta beror *DELVIS* på min och min mans förhållande har man kommit fram till.Det har inte förekkomit vare sig höga gräl eller slag i förhållandet , men barn känner när ett förhållande är kärlekslöst.Tro mig jag vet av egen erfarenhet.Min dotter har berättat detta hos psykologen.Hur mår man då som mamma, jo PEST. Jag och min man jobbar nu på allvar på vårt äktenskap.Går på familjerådgivning och hos en kurator på BUP.Familjerådgivning kan jag verkligen rekomendera!Om äktemskapet inte går att rädda så kan man åtminstone få hjälp att separera på ett bra sätt.För barnens skull.Jag vet själv att det är ett stort steg att separera.Det är därför jag kämpat vidare.Men priset får inte bli för högt.Mår du/din man/barnen dåligt i en relation så måste man göra något.Familjerådgivning eller separation.Jag har hört att ett förhållande är som slalomåkning mellan kompromisser.Det gäller bara att båda åker slalom.(I mitt fall åkte min make störtlopp.)Det är det slut på nu.ALLA människor är värda att respektera.Skriv gärna tillbaka igen.Vänligen Sujo.