Att alltid ge med sig....

s2a · 2008-01-15, 09:22

Jag och min sambo har vart ihop i snart 5 1/2 år, bott ihop i 2 år och gör det mesta tillsammans. Vi har gått igenom det mesta tillsammans, vänner och bekanta som gått bort, otrohet, vänner som sviker, folk som försökt att splittra oss, våldtäkt m.m Vad som än har hänt så har vi alltid kunnat jobbat oss igenom det, hur jobbigt det än har vart. Men precis innan jul så fick vi beskedet om att jag va med barn. Vilket inte va plannerat, för jag år p-piller. Det blev en jätte stor shock för oss bege två. För vi hade inge som helst planner på att skaffa barn riktigt än. Så ända sen den dagen har vi pratat fram och tillbaka om detta. Svaren blir alltid det samma. Han känner sig inte redo för det och jag gör det. För var dag som går så känner jag mer och mer för fostret, vilket jag förstår att han omöjligt kan göra, eftersom det sitter i mig och inte i honom. Hur som helst så säger han mer eller mindre rakt ut att jag måste göra en abort, vilket jag inte alls känner för. Jag vill inte. I mina öron låter det mer som att han ber mig att ta bort en del utav mig. Vilket han inte förstår hur jag än förklarar för honom.
Jag blir lika ledsen varje gång efter vi har pratat om detta. För han ber mig att göra något, som jag inte klarar av, nu. Jag ber honom att göra något, som han inte klarara av, om flera månader. Vilket jag tycker är en helt annan sak. Eller? Jag kan ha fel. Men varför måste jag ge med mig för att han inte vil ta ansvar för något han har vart med och åstakommit? Varför ska jag behöva göra något jag inte vill? Allt är så rörigt för ska det göras så ska det göras nu helst föra veckan.......Vad ska jag göra?

Jonas · 2008-01-15, 15:39

Hej

Du är inte ensam. Många kvinnor känner som du. Det måste vara jättejobbigt för dig

Jag är själv adoptivbarn och min högst personliga uppfattning är att det krävs två som säger ja för att det skall bli en bra start.Drömmen om att barnet skall öka intimiteten och kärleken finns hos alla.

Gör barn gör att ni kommer närmare varandra ?

Denna myt är kanske den mest förrädiska av alla myter. Att få barn är en av de mest intima saker som en man och en kvinna kan uppleva tillsammans. Misstaget kring denna myt är föreställningen om att ett barn kan undanröja problem i relationen. jag tycker ni skall prata med en expert på området.

Ta hand om di och lycka till

Jonas Gåde

s2a · 2008-01-19, 14:21

Ja det är sant. Mer intimt kan man nog inte komma mellan varandra.
När vi fick svarte från läkaren så fick vi nr till en specialist. Men vi har inte pratat med vardra om att ringa dit och beställa tid. Jag har redan min psykolog som har gett mig stort stöd i denna fråga. Men att få min sambo att vilja sitta ned och prata om det med andra är lättare sagt än gjort. Han vill att vi 2 ska lösa det här utan andra. Men vi kommer ingen vart känns det som. Ska göra ett nytt försök att få med honom.

Tack för ditt svar Jonas!

Jonas · 2008-01-19, 20:25

Hej

Fråga honom
Vad det är som är så farligt med att någon yttre person ger sin syn
Det är ju fortfarnde Ni som skall bestämma.

Kram

Jonas

s2a · 2008-01-22, 09:15

Det är precis vad jag också säger. En expert är ju mer som ett bollplank samt någon som kan ge de rätta frågorna till än. Men min sambo tycker helt enkelt inte om ideén och jag kan ju inte tvinga honom till något han inte vill. Eller?

Ska försöka ta upp det hela en sista gång i kväll så vi kan gå vidare från det här nu. Tiden har igentligen runnit ut för att kunna göra abort. Men jag vill iaf kunna få ett enat svar. För hur vi än gör så är det mycke som måste planneras efteråt.

Jag börjar mitt nya jobb snart och så är min födelsedag runt hörnet. Jag vill kunna slappna av när det kommer och inte gå runt och känns skuld över att vi inte pratat klart om detta. Önska mig lycka till, i kväll blir det sista som ska sägas sagt.

Mvh S2a

Jonas · 2008-01-22, 10:03

Hej

Lycka till, hoppas Ni hittar en bra lösning.

Jonas

grankotte · 2008-01-27, 15:34

Hur gick det sen?

s2a · 2008-02-10, 21:50

Det gick bra. Jag hade haft allt för låga tankar om min sambo. Han förstod mig bättre än vad jag hade trot och han sa något som har gjort allt så mycke änklare.
"Han sa att hur jag än bestämmer mig för att göra så finns han där för mig och stötar mig hela vägen. Att oavsett hur jag gör så finns han där för mig och kommer alltid att göra. det är mig han vill ha och det är mig han vill leva med och skaffa familj med."
Så vi ska bli föräldrar han och jag. Ska boka in vårat första ultraljud denna vecka som kommer. Hoppas dock att det inte är förens på onsdag, för sambon är på kurs i malmö (vilket är en lång lång väg härifrån) och vi vill bege två vara med första gången.
Så lägger känns lättare men kännslan av obehag av att vi inte var eniga från början sitter kvar. Men det är något som vi får jobba oss igenom. Hur vet jag inte änu men jag vet att vi har tid att göra det.

2008-01-15, 09:22	#1 (permalink)
s2a Member Silvermedlem Reg.datum: Oct 2007 Ort: Södermanland Inlägg: 91 Krediter: 488	Att alltid ge med sig.... Jag och min sambo har vart ihop i snart 5 1/2 år, bott ihop i 2 år och gör det mesta tillsammans. Vi har gått igenom det mesta tillsammans, vänner och bekanta som gått bort, otrohet, vänner som sviker, folk som försökt att splittra oss, våldtäkt m.m Vad som än har hänt så har vi alltid kunnat jobbat oss igenom det, hur jobbigt det än har vart. Men precis innan jul så fick vi beskedet om att jag va med barn. Vilket inte va plannerat, för jag år p-piller. Det blev en jätte stor shock för oss bege två. För vi hade inge som helst planner på att skaffa barn riktigt än. Så ända sen den dagen har vi pratat fram och tillbaka om detta. Svaren blir alltid det samma. Han känner sig inte redo för det och jag gör det. För var dag som går så känner jag mer och mer för fostret, vilket jag förstår att han omöjligt kan göra, eftersom det sitter i mig och inte i honom. Hur som helst så säger han mer eller mindre rakt ut att jag måste göra en abort, vilket jag inte alls känner för. Jag vill inte. I mina öron låter det mer som att han ber mig att ta bort en del utav mig. Vilket han inte förstår hur jag än förklarar för honom. Jag blir lika ledsen varje gång efter vi har pratat om detta. För han ber mig att göra något, som jag inte klarar av, nu. Jag ber honom att göra något, som han inte klarara av, om flera månader. Vilket jag tycker är en helt annan sak. Eller? Jag kan ha fel. Men varför måste jag ge med mig för att han inte vil ta ansvar för något han har vart med och åstakommit? Varför ska jag behöva göra något jag inte vill? Allt är så rörigt för ska det göras så ska det göras nu helst föra veckan.......Vad ska jag göra?

2008-01-15, 15:39	#2 (permalink)
Jonas Expert Platinamedlem Reg.datum: Sep 2005 Inlägg: 3 846 Krediter: 14 862	Hej Du är inte ensam. Många kvinnor känner som du. Det måste vara jättejobbigt för dig Jag är själv adoptivbarn och min högst personliga uppfattning är att det krävs två som säger ja för att det skall bli en bra start.Drömmen om att barnet skall öka intimiteten och kärleken finns hos alla. Gör barn gör att ni kommer närmare varandra ? Denna myt är kanske den mest förrädiska av alla myter. Att få barn är en av de mest intima saker som en man och en kvinna kan uppleva tillsammans. Misstaget kring denna myt är föreställningen om att ett barn kan undanröja problem i relationen. jag tycker ni skall prata med en expert på området. Ta hand om di och lycka till Jonas Gåde __________________ Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping 031-774 00 67 Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61. Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking. Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder. Senast redigerad av Jonas den 2008-01-19 klockan 20:23.

2008-01-19, 20:25	#4 (permalink)
Jonas Expert Platinamedlem Reg.datum: Sep 2005 Inlägg: 3 846 Krediter: 14 862	Hej Fråga honom Vad det är som är så farligt med att någon yttre person ger sin syn Det är ju fortfarnde Ni som skall bestämma. Kram Jonas __________________ Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping 031-774 00 67 Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61. Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking. Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.

2008-01-22, 10:03	#6 (permalink)
Jonas Expert Platinamedlem Reg.datum: Sep 2005 Inlägg: 3 846 Krediter: 14 862	Hej Lycka till, hoppas Ni hittar en bra lösning. Jonas __________________ Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping 031-774 00 67 Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61. Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking. Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder. Senast redigerad av Jonas den 2008-01-23 klockan 01:24.

Ämnesverktyg
Visa utskriftsvänlig version E-posta den här sidan
Visningsalternativ
Linjär visning Växla till hybrid-visning Växla till trådad visning

2008-01-19, 14:21	#3 (permalink)
s2a Member Silvermedlem Reg.datum: Oct 2007 Ort: Södermanland Inlägg: 91 Krediter: 488	Ja det är sant. Mer intimt kan man nog inte komma mellan varandra. När vi fick svarte från läkaren så fick vi nr till en specialist. Men vi har inte pratat med vardra om att ringa dit och beställa tid. Jag har redan min psykolog som har gett mig stort stöd i denna fråga. Men att få min sambo att vilja sitta ned och prata om det med andra är lättare sagt än gjort. Han vill att vi 2 ska lösa det här utan andra. Men vi kommer ingen vart känns det som. Ska göra ett nytt försök att få med honom. Tack för ditt svar Jonas!

2008-01-22, 09:15	#5 (permalink)
s2a Member Silvermedlem Reg.datum: Oct 2007 Ort: Södermanland Inlägg: 91 Krediter: 488	Det är precis vad jag också säger. En expert är ju mer som ett bollplank samt någon som kan ge de rätta frågorna till än. Men min sambo tycker helt enkelt inte om ideén och jag kan ju inte tvinga honom till något han inte vill. Eller? Ska försöka ta upp det hela en sista gång i kväll så vi kan gå vidare från det här nu. Tiden har igentligen runnit ut för att kunna göra abort. Men jag vill iaf kunna få ett enat svar. För hur vi än gör så är det mycke som måste planneras efteråt. Jag börjar mitt nya jobb snart och så är min födelsedag runt hörnet. Jag vill kunna slappna av när det kommer och inte gå runt och känns skuld över att vi inte pratat klart om detta. Önska mig lycka till, i kväll blir det sista som ska sägas sagt. Mvh S2a

2008-01-27, 15:34	#7 (permalink)
grankotte Member Silvermedlem Reg.datum: Jan 2008 Inlägg: 72 Krediter: 260	Hur gick det sen?

2008-02-10, 21:50	#8 (permalink)
s2a Member Silvermedlem Reg.datum: Oct 2007 Ort: Södermanland Inlägg: 91 Krediter: 488	Det gick bra. Jag hade haft allt för låga tankar om min sambo. Han förstod mig bättre än vad jag hade trot och han sa något som har gjort allt så mycke änklare. "Han sa att hur jag än bestämmer mig för att göra så finns han där för mig och stötar mig hela vägen. Att oavsett hur jag gör så finns han där för mig och kommer alltid att göra. det är mig han vill ha och det är mig han vill leva med och skaffa familj med." Så vi ska bli föräldrar han och jag. Ska boka in vårat första ultraljud denna vecka som kommer. Hoppas dock att det inte är förens på onsdag, för sambon är på kurs i malmö (vilket är en lång lång väg härifrån) och vi vill bege två vara med första gången. Så lägger känns lättare men kännslan av obehag av att vi inte var eniga från början sitter kvar. Men det är något som vi får jobba oss igenom. Hur vet jag inte änu men jag vet att vi har tid att göra det.