Prinsessan

Hej!

Mitt problem är att jag är 35 år och vill ha barn men inte vet om jag ska gå vidare med min relation.

Tidigare var jag gift med en fin man. Vi hade ett jämlikt förhållande där vi gjorde allt tillsammans. Vi delade samma livsmål, hade varsin karriär och på fritiden reste vi och hade flera gemensamma intressen. Han var mycket förälskad i mig men tyvärr var mina känslor mer kamratliga och jag hade svårt att känna sexuell lust till honom. Ändå älskade jag honom och var inställd på att dela mitt liv med honom.

För snart tre år sedan träffade jag en annan man som jag inledde ett passionerat förhållande med. Jag kunde inte motstå de starka känslorna utan skiljde mig från min man som förstås blev helt förtvivlad.

Efter skiljsmässan har vi hållit kontakten (mest på hans initiativ) och träffats ca en gång per månad för att prata. Han vill inget hellre än att vi ska bli tillsammans igen. Jag sörjer fortfarande vår relation och den gemenskap vi hade och jag är så ledsen för att jag sårat honom och för att han fortfarande bara vill ha mig. Jag funderar ständigt på om jag borde bryta kontakten men en självisk sida av mig vill ha honom kvar för att han finns där som en slags reserv. Någon som alltid älskar mig och garanterar att jag aldrig kommer att tvingas in i ensamheten.

Jag är fortfarande tillsammans med mannen jag träffade. Vi lever i ett särboförhållande men umgås nästan dagligen. Lusten och attraktionen är ömsesidig och mycket stark i vårt förhållande och vi har trevligt tillsammans. Men vår relation går inte framåt. Vi kan inte komma överens om var vi ska bo eller hur vår relation ska se ut om vi får barn. Han är karriärist och kan inte tänka sig att ta halva ansvaret. Jag tror inte att jag kan bli lycklig om jag ska ge upp min egen karriär för att ensam ta hela föräldraledigheten, dagislogistik och vabbande. Det finns ingen vi-känsla i vår relation så som det gjorde i mitt äktenskap.

Jag står nu vid en punkt där jag känner att det är dags att göra ett val.

Ska jag ge upp andra områden i livet för att skaffa barn med mannen som jag känner så mycket passion med och ta problemen när de kommer?

Ska jag kasta mig ut i singellivet som jag är livrädd för och riskera att aldrig få några barn?

Ska jag gå tillbaka till min förra man och få det liv jag önskar förutom vad det gäller lust och passion?

Här har jag fastnat och kommer inte vidare.

Prinsessan

Sorin

Prinsessan,

Vilka svåra frågor... och du vet dessutom att det är bara du som kan svara. Du får avgöra själv vad som är viktigast för dig.

Mänskligt...själviskt och lite taskigt... men väldigt mänskligt.

Vad skulle det krävas av ditt ex och dig själv för att det ska vara lika passuinerad som med "den nye"? Vad skulle det krävas av "den nye" och dig själv för att det ska bli så tryggt som med ditt ex.? Hur realistikt är det att det ena eller det andra ska ske? Vad värderar du högre på längre sikt tryggheten eller passionen? Om du nu väljer t.ex. tryggheten hur ska du göra för att inte "falla" för passionen igen (du kan i alla fall försöka)? Om du nu väljer t.ex. passionen hur ska du göra för att inte sakna trygghenet för mycket?

Sorin

__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen

Prinsessan

Tack Sorin för svaret.

När jag läser dina frågor känner jag ett motstånd mot att försöka utveckla relationen med mitt ex.

Inför att hitta trygghet i relationen med den nye mannen känner jag inte samma motstånd. Möjligtvis ett tvivel. Men en vilja att försöka, i alla fall lite till.

Mitt intuition säger mig att välja passionen före tryggheten.

Men jag behöver fundera lite till på hur jag ska göra för att inte sakna tryggheten så mycket. Eller kanske är det inte tryggheten jag saknar så mycket som friheten, friheten som kommer av jämlikheten i en relation.

Vad väljer jag av passionen och jämlikheten/friheten?

Det är en svårare fråga. Det är ett val jag inte vill göra.

Frågan får i stället bli om jag kan hitta jämlikheten med den här mannen eller om jag kan hitta passionen någon annan stans.

Prinsessan

syrenblomma

Vad betyder kärlek?
När barn kommer blir det mycket jobb.... passionen får sig en törn... då gäller att det finns kärlek och trygghet i förhållandet. Barn behöver kärlek.

Jag är ensam med mina barn. Har varken kärlek eller passion för tillfället... men det gör inget för barnen tar alla min ork

Inget lätt val alltså.... Men en sak jag glömde att tänka på när jag skaffade barn...en väldig viktig sak... Att jag valde pappa till mina barn....Jag valde egoistiskt...vad jag var passionerad i... Nu har mina barn ingen bra pappa.. han var inte så intresserad av att ha barn som av att göra barn!

__________________
SYRENBLOMMA

Sorin

trevligt att se hur du hittar själv både dina egna frågor och svar...

passionen handlar nästan uteslutande om känsla, tryggheten/jämlikheten handlar om känsla också men kankse ännu mer än logik och rationalitet.

Passionen är inte varm utan hett, tryggheten är lagom varm och trevlig, inte alls hett.

Passionen, i längden och generellt snackat, brukar svalna, speciellt om inte trygghet kommer inte, speciellt när man verkligen lever tillsammans under samma tak, med vardagliga problem att lösa.

Passionen är, precis som i det du beskriver, mer attraktiv än tryggheten som, ärligt talat kan vara lite tråkigt. Frågan som jag ställer mig är dock vilket pris är värt att betala för passionen. OCh svaret jag ger är högst personligt - själv skulle jag nog må dåligt efter ett tag om jag inte hade haft jämlikhet i relationen.

Med din sista fråga tycker jag att du slog spiken på huvudet.

Sorin, Kungen

__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen

Sorin

Där ser du vad som kan hända med passionen (i syrenblommas inlägg). Det bästa är om man kan hitta både passion och trygghet. Men det är kanske inte så lätt.

Med din nuvarande kille tror jag att du måste ta reda på hur självisk han är och om ni har samma värderingar inte bara i frågan om karriär utan också i synen på familj. Men någonstans får jag en känsla av att det inte kommer att bli rolig att snacka om det med honom. Som sagt, passionen är hett, otålig och har sällan tid med sådana frågor.

__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen

Maira

"passionen är hett, otålig och har sällan tid med sådana frågor."

Så sant... Där slog du huvudet på spiken Sorin!

lillis

Aha säger jag. kan man ändra passion till trygghet. och vill man göra det.
Kram Lillis

Prinsessan

Tack för alla svar!

Jag tror inte att det behöver vara antingen eller....svart eller vitt, liksom.

Jag har prövat att följa min logiska sida i mitt förra äktenskap och det fungerade inte så bra. Jag vill inte leva ett liv utan att känna lust till min man. En viktig bit saknas och risken är alltid stor att falla för frestelsen om passionen kommer i min väg igen. Vi levde tillsammans i 7 år. Jag försökte hitta lusten men misslyckades. Jag vet inte hur jag skulle kunna hitta en lust eller attraktion på beställning.

Men jag förstår att det är viktigt att använda sitt förnuft också, även när känslorna är starka. Särskilt när det gäller att bilda familj.

Min rädsla är att jag inte ska finna en man som det känns både förnuftigt och lustfyllt att dela livet med innan det är försent för mig att få barn.

Jag längtar efter barn.

Ska jag avstå barn för att inte allt känns rätt?

Det känns hårt.

Samtidigt vet jag inte om jag har modet att skaffa barn om inte allt känns rätt.

Prinsessan

Sorin

Nej, jag säger inte heller att det behöver antingen eller.

Det låter inte heller som att du inte använder förnuftet. Hade du inte gjort det hade du nog redan väntat barn, utan att ha ställt alla de här viktiga och förnuftiga frågorna som du ställer nu.

Du behöver inte avstå från barn bara inse vad det kan betyda både för dig själv och barnen om din nuvarande kille inte kommer att ställa upp när barnet är sjuk, när du är sjuk, etc. etc. Du kan också fundera om du kan få stöd på annat sätt från familjen om du nu skulle ändå välja att få ett barn med den här mannen. Det vare lite taskigt mot honom att bli gravid om han inte vill ha ett barn med dig just nu. Sedan är behöver du fundera på frågor kring vårdnad av barnet och liknande.

Ja, du vet säkert allt det här.

Det låter som att du beöver fatta ett svårt beslut. Vad känner du starkast för - att få barn eller att få ha kvar din nuvarande relation? Vill han binda sig övehuvudtaget, den här killen du träffar idag? Kan ni tänka er på att prova bo tillsammans så att ni åtminstone får en idé om hur passionen påverkas av det? Om ni verkligen fungerar tillsammans som ett par inte bara som älskare.

Hur lång tid ger du dig själv för att komma närmare ett beslut?

__________________
Vill du boka en samtalstid med Sorin? Kontakta honom på 070-2514641 eller sorin@comunicera.se

Mer om Sorin på:
http://www.comunicera.se/text/sorin_besk
http://www.metrobloggen.se/realmen