tokalon

Det har nu gått ungefär en månad sen min pojkvän gjorde slut. Anledningen var att vi tjafsade nästan varje dag och han orkade inte med det längre. När han gjorde slut sa han att han fortfarande hade känslor för mig men att han ville att vi bara skulle vara vänner, i alla fall just nu.

Han har iaf nu sagt att han vill försöka igen men att han inte vågar eftersom han är rädd för att det ska bli som innan, att vi tjafsar med varandra. Han hör hela tiden av sig lite då och då och håller mina förhoppningar vid liv. Vi skulle egentligen träffas häromdagen (hans förslag) men bara några timmar innan ringde han och sa att vi fick ta det en annan dag eftersom det inte kändes bra. Jag sa att det var jättejobbigt för mig att gå och vänta och inte veta vad han vill och han sa att om jag inte ville vänta fick jag strunta i det. Han sa att han var rädd för att det skulle bli som innan om han gav oss en chans och att det isåfall skulle vara ännu jobbigare än nu. Men han bad mig att vänta några dagar till så kunde vi träffas och prata. När jag frågade om det var lönt för mig att vänta sa han ja.

Det känns verkligen som han vill försöka igen, och jag förstår om han är rädd för att det ska bli som innan. Jag vet att jag också tjatade lite för mycket på honom när vi var tillsammans och jag uppskattade inte de saker han gjorde för mig. Jag har ju insett att jag borde accepterat han som han var istället. Jag har skickat ett brev till honom där jag skrev det, jag skrev också om alla de saker som jag var stolt över och älskade med honom, och jag skrev att jag inte begärde att han skulle ta tillbaka mig utan jag ville bara att han skulle veta att jag ångrade mina misstag.

Någon som känner igen sig i hans situation? Tror ni att han bara behöver mer tid helt enkelt för att komma fram till hur han ska göra?

Det är så himla jobbigt att leva i ovisshet.. men om det är vad som krävs för att han ska vilja försöka igen är det väl värt det. För jag tror verkligen att det hade kunnat bli bra om han gett det en chans, detta har ju liksom fått mig att inse att det ofta var mitt fel att vi bråkade, vilket jag hade ändrat på om det blivit vi igen.

Carmadah82

Fattar att det måste vara jätte svårt att inte veta. Ena stunden säger han att han vill för att i nästa tala emot sig själv.

Det verkar som om din kille vill att ni fortsätter för att han älskar dig men är också rädd för att det ska bli som förut. Du har kommit till insikt och skrivit ett brev. Förstår han vad du menar och att det är på riktigt? Finns det något mer som du känner att du skulle kunna göra för att övertyga honom? Om inte kanske du ska gå vidare. För du kan inte förändra en annan människa och han måste ta ansvar för sina egna känslor. Det är inte rätt att välkomna med den ena handen samtidigt som man knuffar undan med den andra.

tokalon

Han har ännu inte sagt något om mitt brev, tror han fick det för bara ett par dagar sen. Och jag tror han har förstått att jag vill försöka igen, men jag kommer inte på något mer jag kan göra för att "övertyga" honom, jag vill ju inte pressa honom heller.

Men ett framsteg var ju att han ville träffas häromdagen, även om han sedan ångrade sig. Innan har han inte alls sagt något om att träffas och prata och det verkar inte som han har förstått att det han gör är jobbigt för mig. Men då häromdagen skrev han att det han gjort kanske varit taskigt mot mig och att han skäms.

Just nu känns det som han behöver mer tid bara för att våga ta steget att iaf träffa mig och diskutera hur vi ska göra. Det har ju trots allt bara gått knappt en månad sen han gjorde slut, kanske han behöver mer tid för sig själv för att ta reda på hur han vill ha det.

Vi träffades ju väldigt mycket när vi var tillsammans, och vi träffades hemma hos mig, vilket jag tror har varit ganska jobbigt för honom och han kände sig kanske inte riktigt trygg. Kanske det är därför han har dragit sig undan nu och vill vara hemma ett tag för att känna lite "trygghet" igen?