Panikrädd

Har som kramp,stötar,stick,hugg, vid bröstet som även känns i tutten (Vänstra).
Är det normalt att känna olika såhär vid ångestattacker?
Har ni känns som allt detta?
Hur håller jag mig lugn och inte blir så rädd?
Har nu stick.

frango

Tycker det låter helt normalt för att vara ångest.

Ångest är helt ofarligt. Finns ingen risk att du dör. Ta djupa andetag med magen, vänd fokus utåt.
Ring och prata med någon eller prata med någon i hemmet. Se till att du inte sjunker in i tankar
så kommer det gå över av sig själv om ett tag.

Du behöver inte vara rädd. Ångesten är bara tankar som skrämmer dig. Oftast är det tankar kring
tidigare ångestupplevelser och rädsla.

Någon som kan hjälpa är att tänka på något som gör en riktigt arg. Ilska och ångest går inte bra ihop.

SÅg en tidigare tråd av dig, du behöver terapi i form av KBT låter det som.

Jonas

Hej Panikrädd

Stickningar tryck över bröstet är de vanligatse symtomen vid panikångest

Nedan finner du vad som kännetecknar en panikångest attack Det amerikanska psykiatrikerförbundet definierar panikångest i den fjärde upplagan av ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders” (DSM – IV) så här:“En panikångestattack är en period av intensiv rädsla och obehag, som brukar associeras till ett antal olika somatiska och kognitiva symtom”. Det är vanligt att attacken har en plötslig start, som byggs upp till maximal intensitet inom 10 till 15 minuter. En attack varar sällan längre än 30 minuter. Det är inte ovanligt att personen vill fly från platsen när attacken kommer – speciellt om de fysiska symtomen är starka. När någon upplever en panikångestattack för första gången, uppsöker de ofta ett sjukhus eller en akutmottagning i tron att de har fått en hjärtattack. De tror att de håller på att dö. Symtom vid panikångest:

• Hjärtklappning

• Svettningar

• Skakningar

• Andnöd

• Kvävningskänslor

• Bröstsmärtor

• Sväljsvårigheter

• Kväljningar eller problem med mag – tarmkanalen, diarré

• Yrsel eller kittlande känslor

• Känsla av kyla, rodnad eller värmevågor

Forskning visar att man måste ha minst fyra av de tillhörande somatiska och kognitiva symtomen som beskrivs ovan. Panikångestattackerna skiljer sig från andra typer av ångest genom sin intensitet och plötsliga, episodiska natur. Panikångest kan vidare karaktäriseras av att attacken startar plötsligt – vanligtvis, men inte alltid i en viss typ av situation. Det finns också svagare ”begränsande symtom” i form av panikångestattacker. Diagnosen för panikångest kan ställas när en individ upplevt minst två oväntade panikattacker under minst en månad och känner oro över att få en ny attack.

Frekvensen och intensiteten av attackerna varierar från person till person. En individ kan ha flera attacker i veckor, medan en annan kan ha korta och snabba attacker som knappt märks. Många blir övertygade om att de har en O-diagnostiserad sjukdom och söker ofta medicinsk hjälp. Även om dessa tester visar sig vara negativa, kan personen med panikångest vara orolig för att få fysiska sjukdomar. Det är inte ovanligt att personer som får panikattacker utvecklar torgskräck. Torgskräck karaktäriseras av en rädsla för att få en panikattack på en offentlig plats, från vilken man inte kan fly. Detta i sin tur leder till att en del människor undviker att gå ut eller bege sig till platser, som de inte känner till. Det var först efter den forskning som bedrevs av Claire Weekes, som vi förstod att panikångest kan delas upp i två delar. Den första rädslan består av en mängd olika symtom – både kroppsliga och fysiska –som vi kommer att gå igenom längre fram. En första rädsla följs av en andra våg av rädsla.

Dr. Weekes insåg långt före alla andra, att den första rädslan med de fysiska symtomen genererade en andra rädsla som en reaktionen på den första rädslan. Weekes har kommit fram till att den sekundära rädslan föds ur den första okontrollerade rädslan. Man kan säga att delar av symtomen blir som en rädsla inför rädslan. Det är inte är ovanligt, att klienter hamnar i återkommande ”loopar” som förstärks mer och mer, innan de slutligen klingar av. Utan att ta hänsyn till den första eller andra rädslan, så kan vi konstatera att en panikångestattack med de första tecknen – dvs den “första rädslan” – kan vara mycket obehaglig även utan “den andra rädslan”. Även om en andra attack inte är så stark, så kan den ge en känsla som är besläktad med spykänslor eller en långsam nysning. En del människor drabbas även av rysningar. I den kognitiva terapin fokuseras arbetet på att hjälpa klienterna att hantera den första rädslan, så att den andra rädslan begränsas. På samma sätt verkar de antidepressiva medicinerna. De siktar in sig på den sekundära rädslan, även om en del av de medicinska effekterna också kan hinda enskilda symtom vad gäller den primära rädslan. Det finns även andra konkurrerande beskrivningar om varför den sekundära rädslan uppkommer. Många tror att de ska dö, kvävas och drabbas av ett katastroftänkande utan att det egentligen finns någon grund. En del forskare tror att det beror på någon sorts resonans med ett ursprungligt trauma som rör separation.

Olika typer av panikångestattacker Jag skiljer på tre olika typer av panikångestattacker: En attack som dyker upp från ingenstans och utan någon som helst synbar anledning. En “situationsattack”. Den dyker alltid upp i speciella situationer – t ex om man kör in i en tunnel eller utsätts för andras blickar. En attack, som kommer ibland i vissa situationer, men inte alltid.


När är det normalt att få ångest panikångest?

De flesta människor upplever oro och rädsla ibland. Det är helt naturligt. Vad är skillnaden mellan att vara orolig och att vara sjuk? Låt oss först konstatera att det bara finns några grundkänslor – precis som det bara finns några grundfärger. De som oftast nämns i sammanhanget är fruktan, sorg, vrede, glädje och spänning. Men under ytan finns det hundratals fler subtila nyanser. Hit räknas skuld, leda, nervositet eller missmod m.m. De nyanserna är i själva verket olika kombinationer av våra grundkänslor eller reaktioner på någon av dem. Olika människor har olika register när det gäller känslor. Det finns oräkneliga orsaker som gör att man känner ångest. Det kan vara helt normalt att känna stark oro inför ett dödsfall inom familjen, arbetslöshet, en svår sjukdom eller någon annan hotande situation. Detta benämner vi objektiv ångest. Den är helt naturlig och den har vi utvecklat för att skydda oss. Vid sådana tillfällen kan ångest komma att bli en kort erfarenhet – en helt normal reaktion på händelsen. I svåra situationer kan det till och med vara helt naturligt att få en panikattack. När attackerna kommer regelbundet och tar överhanden i våra liv genom undvikande beteenden, talar vi om panikångest. Enstaka panikattacker är normalt och motiverar ingen behandling utöver rådgivning. Det är också viktigt att förstå att människor med panikångest inte nödvändigtvis oroar sig mer än andra. Neurokemin hos en person med panikångest reagerar annorlunda på stress eller andra faktorer som nödvändigtvis inte behöver vara kopplade till stress eller oro.

Egentlig (unipolär) depression

• Du känner dig ledsen, orolig och tom inombords större delen av dagen – nästan varje dag. Notera att barn och ungdomar kan vara mer irriterade.

• Märkbart mindre intresserad av allt eller nästan allt och nästan varje dag. Oförmåga att njuta av tillvaron. Vill inte delta i aktiviteter som man brukade. Det gäller även sex.

• Märkbar viktförändring (5 % förändring på en månad). Ökad eller minskad aptit nästan varje dag. (Hos växande barn kan det visa sig som utebliven viktökning).

• Sover antingen för mycket eller för lite nästan varje natt. Vaknar mitt i natten eller alltför tidigt.

• Hets eller slöhet nästan varje dag. (Synligt för andra, inte bara en känsla av rastlöshet eller av att vara slö).

• Utmattning eller energiförlust nästan varje dag.

• Känslor av att vara värdelös. Överdrivna eller olämpliga skuldkänslor (som kan vara fantasier). Känslor av hjälplöshet och hopplöshet nästan varje dag.

• Minskad förmåga att tänka eller koncentrera sig. Svårt att ta beslut nästan varje dag.

• Pessimistisk grundsyn.

• Återkommande fysiska symtom som inte svarar på behandling.

• Ont i leder och axlar. Spänd i rygg och nacke.

• Återkommande tankar på döden och självmordsförsök.

Om du har upplevt mer än 5 av ovanstående symtom under en tvåveckorsperiod och minst ett av dem är något av de två första, antingen ledsamhet eller minskat intresse– eller gjort ett självmordsförsök – ta omedelbart kontakt med en läkare eller kvalificerad terapeut! Detta besök syftar till att diskutera dina symtom. Mitt förslag är att du börjar pratat med en kognitiv terapeut vi hjälper dig gärna comunicera.se 031 774 00 67


Lycka till

Jonas Gåde

__________________
Comunicera - Göteborg, Stockholm, Hässleholm, Alingsås, Halmstad, Uddevalla, Falkenberg, Linköping
031-774 00 67

Jonas Gåde är Master och Trainers Trainer i Powerthinking. Författtare till Servicemanual till ett bättre liv, Tjockholmsbibeln, Mensmonstret och Magiska relationer. Vill du boka Jonas som föreläsare maila: jonas@comunicera.se eller ring 0708-11 11 61.
Alla inlägg som Jonas skriver är intellektuell egendom och upphovsrättsskyddad av Comunicera Powerthinking.
Kopiering utan tillstånd kan resultera i rättsliga åtgärder.