Sofie Österlund

Sertralin är samma som jag själv äter, då kan det vara ökade dos du behöver... prata med din läkare om det. Min läkare sa att 75 är väldigt låg dos... man kan öka dem upp till 200 en del behöver det

sen tycker jag du ska variera dig med kognitiv terapi, det ger bäst effekt

Det låter som om du känner dig väldigt stressad? Är det så? Det finns inget sätt att skära ner på alla måsten så att du kan varva ner?

__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -

laura

Jo jag känner mig väldigt stressad och jagad av människor... men jag har så svårt för att säga nej till folk... även till min familj. Och att jag river och slår mig gör jag för att jag inte vet var jag ska ta vägen och vill göra av det där någonstans... vet att det är dumt men just då struntar jag i det. Vad är kognitiv terapi? Skära ner på alla måsten, egentligen har jag kanske inte så mycket som jag måste göra... men jag skapar det själv på något sätt... och allt som jag ska göra känner jag mig stressad av.. även om det är kul saker.. som ridningen.. att ha en tid att passa är jättejobbigt för mig.

Och tyvärr så känner jag ingen som helst effekt av sertralinet just nu.. tyckte jag gjorde det i början.. men inte nu. Behöver nog höja lite till..får väl ringa läkaren och fråga vad hon tycker.
Blir stressad av framtiden, hur det ska bli med allt.

Ibland känns det även som om folk i min närhet tycker att nu får du ju liksom bli bra... är det inte klart snart? De förstår inte riktigt hur det går upp och sen ner... De har liksom tröttnat på att höra det...fast det kanske bara är som det känns...

Tack så jättemycket för ert stöd... visst inte om det här innan och man kan liksom ärligt säga hur det känns.. och få svar på det.. det känns jätteskönt. Tack ska ni ha..

Sofie Österlund

Kognitiv terapi är att man går och pratar 8-12 gånger om vilka tankar man har som gör att man får känslan ångest. Och sen försöker man genom hemläxorna göra så att man inte får de tankarna

för mig var det också så att tabletterna hjälpte i början, sen fick jag tillbaka ångesten och så fick jag höja, sen likadant igen, min läkare sa att det är normalt tills man hamnar på rätt dos, så det är nog en bra idé

Känns jätteskönt att kunna vara till någon hjälp, jag har ju varit i liknande sits själv

Men jag tycker du ska skriva en lista på allting som du har för dig, alla måsten... och sen stryka det som inte är nödvändigt

ibland orkar jag ingenting, behöver vila mig. Då får disken ligga, dammet samlas på golvet (och ja, vi har också barn, om en på deltid) men det får vara smutsigt ändå ibland för hälsan kommer först och mår inte vi bra mår inte barnen bra...

Så stryk en del måsten

ett tips är att du skriver dagbok
Det kände jag verkligen för att göra:
Det här gjorde jag för jag var tvungen

sen tittar du tillbaka på dagarna och försöker stryka måsten och lägga till mer viljor, lämna plats för känslor... stanna upp i vardagen

kramar
och kognitiv terapi kan jag rekomendera, har själv gjort det

lycka till och skriv gärna hur det går

kraaam

__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -

laura

Hej igen.. har nu pratat med läkaren och har höjt dosen till 100 mg till en början för att se hur det blir. Sen får jag väl försöka strunta i måsten som inte är så viktiga egentligen... men det är svårt när man "stressar sig själv". Men hur förklarar man för sina närmaste att det tar tid... att man inte blir bra på ett par veckor? Det är det som är svårast just nu.. att de inte riktigt förstår.. Och jag kan känna att eftersom jag går hemma så borde jag göra mer hemma och inte låta det gro igen... man är väl dum kanske men det är så det känns.... Jättetack för allt stöd, ska prova det där med dagbok tror jag... Kram.

Sofie Österlund

Vad bra! Det var starkt av dig, hoppas det hjälper annars går det som sagt att pröva höja ytterliggare...

hur mycket vet dina anöhriga om det du lider av? Försöker du dölja det eller visar du det fullt ut? skäms du för det?

och du är inte dum.. .du e jättesmart försöker lösa allt ju

och man måste inte vara hemma, ut och promenera eller börja med kul intresse är ofta bättre... men man ska lämna tid över till att göra vad man vill med. Vill man då vara hemma är det en bra lösning...

__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -

laura

Tack, det var snällt sagt. Jag skäms faktiskt för hur jag mår/beter mig. Det är främst min man jag tänker på och att det känns som om han tycker att det börjar bli lite jobbigt att jag mår som jag gör. Och hans familj.. min familj förstår mig mer..och de har ju hört hur jag har mått.. min man har ändå varit mycket stöttande men det känns som om han blivit lite trött nu och det kanske inte är så konstigt i och för sig.. men det är jobbigt att känna så och jag har så dåligt självförtroende så jag orkar inte ta upp det heller tyvärr... Jag tycker inte om mig själv eller den som jag har blivit. Jag vill inget hellre än att bli bra igen..

Men jag hoppas att medicinen börjar kännas mer nu och jag ska försöka att ändra hur jag tänker och försöka vara lite mer snäll mot mig själv.
Tack än en gång för ditt stöd... det känns skönt att ha någon att prata med om allt. Någon som inte känner mig.. det blir lättare då.

Sofie Österlund

Tack, jag tycker det är givande att hjälpa. Jag har ju själv mått dåligt en gång i tiden...

skriv gärna hur det går,

sök dig till de människorna som stöttar dig

sen finns det en risk att om du inte pratar med din man och berättar hur du skäms, å att du vill göra mer men inte orkar, å att du inte söker hans stöd som han säkert vill ge, så finns det en risk att detta bildar en klyfta mellan er.... mitt tips är att skriva ett brev till honom, berätta om din tacksamhet att han finns där och att du har dåligt samvete

men du måste ta beslutet om du ska göra det eller inte själv för du känner honom och dig själv bäst...

lycka till

kramar

__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -

matzsamtalstjänst

Hej Laura! Det går aldrig att säga hur lång tid det tar att återhämta sig. Vet inte vilken typ av samtal du erbjudits eller under hur lång tid. Generellt sett bör tröttheten ge med sig efter ett par månader om det bara handlar om slitit på jobbet. Oftast handlar det om rätt mycket saker på det personliga planet också. Ibland är det inte så bra att försöka hitta sitt"gamla jag" igen därför det gamla jaget har av olika anledningar varit med och skapat den situationen som du lever i. Fundera över vad det är som drivit dig i olika situationer tidigare. Vara duktig, duga, bli älskad, bli synlig, vara bäst annars är du sämst osv. Det är viktigt att du inte försöker förändra allt på en gång, då orkar du inte ens börja. Välj ut en del som verkar överkomlig och genomförbar. Tillåt inte tankar som säger att du inte kan eller orkar. Nyckeln är oftast att börja i det lilla. Du kommer att bli bättre, men fundera över vad det är som DU VILL ha som drivkraft.
Må solen skina på dig. Matz

laura

Tack Sofie har tagit mod till mig och berättat för min man.. och han erkände att han kan inte riktigt förstå... och det tror jag inte man kan om man inte känt så här själv... han tyckte det var jobbigt att jag inte mådde bra för det påverkade hela familjen.. men det känns skönt att vi faktiskt pratade.

Och många jättebra tips från dig Matz, jag har aldrig tänkt på att mitt "gamla" jag satte mig i denna situationen... och att det inte är dit jag ska sträva.. Men det är ju alldeles sant. Det var mycket att duga och att vara den där glada och duktiga som alltid ställer upp, och jag orkar inte vara den personen längre. Tack..

Jättetack för allt stöd...
kram

Sofie Österlund

Vad duktig du är som delade med dig till din man... ett tips är att be honom läsa på om ångest och depression så att han vet mer omkring det för bättre förståelse...

fortsätt stå på dig, du kommer att klara det, du är stark

kramar

__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -