![]() |
|
|
Välkommen till Terapisnack! Sveriges största community för dig som har frågor om psykologi, terapi, mental träning, psykiska störningar. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Webb-TV |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Fråga våra experter om barn Här kan du fråga om trots, uppfostran, motivation, gränsättning, barnomsorg, relationen barn - vuxen |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Hej!
Vet inte om jag postar detta rätt, jag är vuxen nu men det gäller en sak som hände i min barndom tror det började vid sex årsålder och fortsatte tills jag kom in i puberteten vid 12, började då utöva sex kan inte säga att det var direkt självvalt. Men nu till frågan vid sex års åldern började jag onanera (vet inte om jag började tidigare) onanerade på ett ganska destruktivt sätt, det skulle göra ont vill inte gå in på detaljer det är för pinsamt. Är detta normalt beteende? eller kan det ligga något annat bakom. Har inget som helst minne av att det skulle ha hänt något övergrepp eller något sådant men jag fick några gånger följa med min mor när hon träffade andra män på olika hotell mm. Har aldrig berättat detta för någon person då jag tycker detta är otroligt pinsamt. |
|
|
|
|
|
#2 (permalink) |
|
Member
Silvermedlem
|
Hej Curry71! Välkommen ! Du får säkert något svar från experterna, de svarar så fort de bara kan. Generellt sett är det inte alls ovanligt med onani hos barn. Har för mig att det kallas förpuberteten och du behöver inte känna att det är pinsamt. Sexualitet är individuellt vilket inte per automatik betyder att man varit utsatt för något. Att inte minnas betyder å andra sidan inte per automatik att det inte inträffat övergrepp. Förträngning är en vanlig försvarsmekanism vi människor har. Men du beskriver att det var "destruktivt", det "skulle göra ont"? Ibland är ju sexuella upplevelseer nästan smärtsamma, det gör nästan ont. En annan sida är ju om du skulle straffas, att det skulle göra ont. Fanns det någon skillnad?
När du sedan skriver att sexet vid 12 årsålder knappast var självvalt, känns det som du flaggar för något annat? Sen funderar jag över vilka sexuella ramar som funnits i din familj då du faktiskt följde med din mamma på hemliga sexträffar. Kom ihåg, det är inte pinsamt, det är en början till en personlig utveckling och kanske uträtade frågetecken, med experternas hjälp. Återigen, Välkommen. Matz M |
|
|
|
|
|
#3 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Hej och tack!
Kul att någon svarade. Jag skulle straffas vet inte varför. Kommer inte ihåg så mycket från mina första år det att jag följde med mamma är något jag har fått berättat för mej som vuxen. Men när jag vart lite äldre så kommer jag ihåg att man pratade aldrig om sex och sånt hemma men jag vet att pappa inte ville att man tog på sej själv eller pratade om sex, onani mm. Så jag är självlärd skulle man kunna säga när det gäller info om mens, sex mm det var aldrig någon som pratade med mig om det. Anledningen till att jag hade sex så tidigt var att jag inte vågade säga nej till killar vilket jag har lärt mej idag men jag önska jag hade kunnat det då med. Man är absolut inte mogen för sex så tidigt var ju bara ett barn som fortfarande lekte med Barbie. |
|
|
|
|
|
#4 (permalink) |
|
Expert
Silvermedlem
|
Hej curry71
Du postar rätt, ingen fara. Barn onanerar och leker nyfiket om sex och dem börjar med detta tidigare än vad man tror. Dem flesta barn förstår att det är lite privat och döljer detta, med en liten rädsla för vad som kan hända om man blir upptäckt. Precis som Matz skriver så kan du ha kopplat ihop dessa två saker, rädslan för vad som kan ske om du blir upptäckt, smärtan som då kan komma och onanerandet, vilket gör att det blir en felkoppling där sex är lika med smärta. Det är normalt att onanera och leka sex som barn. Du vet själv bäst om det sätt du gjorde eller använde dig av känns normala eller inte, vem bestämmer vad som är normalt egentligen? Man kan dock få en förvrängd bild av sex även fast man inte har blivit utsatt för ett övergrepp, det kan ha skett genom att man har varit med om sexuella kränkningar där man kan ha fått se sex, könsorgan, lyssna på samlag, sett bilder som är olämpliga för barn, osv. Har man ingen att prata om eller att det dessutom är förbjudet att prata om det som man har upplevt så blir det tabu över detta. Det kan följa med en i vuxenlivet och ens sexliv. Om du känner att du har en konstig känsla när det kommer till sex, funderar du över vad du har upplevt tidigare så kan jag råda dig att läsa på tråden om sexuella övergrepp. Johanna som är expert där är otroligt kompetent och är det för pinsamt kan du alltid skriva privat till henne. Hoppas du fick svar på dina funderingar. Hälsningar Frida
__________________
Frida är utbildad Powerthinking Master hos Comunicera och arbetar med barn, ungdomar och föräldrar. Frida är duktig på att ta barnets perspektiv och arbetar med att stärka barnets självkänsla och handleda föräldrar. Vill du ha kontakt med Frida? Ring 0702-897027. |
|
|
|
|
|
#5 (permalink) |
|
Member
Silvermedlem
|
"Onani" behöver för barn inte vara onani så som vuxna ser onani. Dvs behöver inte betyda sex.
Utan det är en beröring, som barn kan använda som en tröst/lugnande (ex mkt ensam eller orolig) - förutsatt det är inte är tvångsmässig, vilket det kan bli. (Kan vara både och.) Att du var destruktiv, gjorde dig illa och kanske samtidigt fick tankar som var att det ex "var rätt/kändes rätt" - ta reda på vad du tänkte vid tillfällena. Vad tänker du idag ex i sexuella situationer. Att skada borde du naturligtvis, precis som du misstänker ta reda på varifrån det kommer. Samma sak med att inte våga säga nej. Din mammas "hantering" av dig, vad du fick vara med om är ju en klocka bara det i sig. Att som barn följa med på det du fick följa med på är väl inte så bra sas heller...nu har du fått tag i första bitarna, och det är bara knalla på. Senast redigerad av Turkosa den 2008-06-07 klockan 20:04. |
|
|
|
|
|
#6 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg "ingen kan göra allt men alla kan göra lite"
Inlägg: 812
Krediter: 1 293
|
Jag kommer ihåg att vi som barn, jag min syster och en kompis kom på att det var skönt, i utebasängen i badplatsen att sätta sig vid strålen som gjorde strömmen. Vi visste inte vad det var men det kändes bra jag var kanske runt 6-8 år
ganska oskyldigt men ändå, så är det väl ganska naturligt det där det kändes pinsamt så vi dolde det och när min syster berättat för min mamma sa hon till min syster att man kanske inte kunde få barn om man gjorde så och då slutade jag och skämdes
__________________
Sofie - alla har rätt till att må bra - |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|