Ute på svag is!

Hej nu ska vi troligtvis separera, min kille har varit otrogen, vi har känslor kvar för varandra och 2 underbara barn (3 år i juli, och en på 4.5 år) men har varit på familjerådgivning 3 ggr, han respekterar inte mig och gör som han vill....nu är jag i chock...jag klarar inte av att vara 50% mamma, varför ska man straffas för att han vill ha mer frihet? känns så fruktansvärt att se dessa små packa veckovis, hur ska man lösa detta? Jag går 2 skift, på em veckan har jag så mysig tid m dem fr 6-11 sen lämnar jag på dagis...vad tomt det blir, jag gråter och gråter,är 42 år och älskar att vara mamma....Kan inte fatta att vi ska skiljas, vi är förlovade men jag trodde på oss o familjen..jag mår sååååå dåligt... Jag vet att det är delad vårdnad som gäller har fler känt så här mår barnen bra?Han är en duktig pappa men jobbar så mycket//

en_rädd_tjej

Hej!

Jag känner igen din situation - från en av mina kompisar som stod i samma situation för ett tag sedan. Jag lider med dig.

Nej, du ska inte behöva straffas bara för att vill ha mer frihet - ni har ju lika mycket rätt till barnen båda två precis som du skriver. Men det gäller att ni hittar en lösning som fungerar för barnen. Tänk på barnen - det är dom som ska känna sig trygga och gör dom det så kommer det att fungera för er också.

Dessvärre är ju dina barn lite för små att kunna bestämma själva.

Men stå på dig - du har lika mycket rätt till barnen låt honom inte bestämma!

Kram

Amaterasu

Jag är inte vuxen och har inte svar på dina frågor men jag kan säga såhär; jag och min syster var ungefär lika gamla som dina när mina förläldrar separerade. det blev skilsmässa och det var en jobbigtd i början.
Men jag mr utmärkt, min syster mår utmärkt och allting funkar bra. Men rutiner och bra kommunikation s´å går det bra.

Du beöver inte oroa dig för att barnen kommer fara illa utav att du inte finns där varje dag. Och du kan fortfarande ringa. Min mamma ringer fortfarande varannan dag när jag är hos min far, och jag är 17 nu.

Jag vet att min mamma känner sig ensam när jag och lilkasyster inte är där, men hon passar på att göra annat. städa, ta hand om sig själv, träffa vänner och annat som hon inte alltid har tid för när hon ha barn i huset.

Jag hoppas att det går bra för er. Och lita på mig, barn mår sämre om föräldrarna håller ihop trots att de inte är sams, än om de särar på sig men fortfarande kan prata med varandra. i vill inte höra mamma och pappa gräla varje kväll. Då är en separation lättare att hantera.


Ta hand om dig

__________________
-Amaterasu

Marie Berntsson

Hej!

En separation är alltid jobbig, även om man skiljs som vänner. Det blir inte som förr, det blir på nytt sätt. Nya känslor kommer somman inte har varit i kontakt med tidigare. Det varierar från person till person, men det kan vara såsom svartsjuka, avundsjuka etc.

Självklart är det jobbigt, men ni måste tänka på barnens perspektiv. Fungerar inte er relation så är det absolut bättre att ni separerar än håller ihop för "barnens skull".

Se till att skapa ditt "egna" liv de veckor barnen kommer att vara hos pappan. Träffa mycket vänner, ut o träna, gå en kurs etc. Det kommer du må bra av. Du är fortfarande mamma till 100%, bara det att du ser dom inte hela tiden.

Lycka till och dra dig inte för att söka hjälp att prata med någon om det blir för jobbigt.

Hälsningar
Marie

__________________
Marie är utbildad i Master Powerthinking med kognitiv inriktning. Hon arbetar mycket med ångest/panikångest, självskadebeteenden, självmord, självkänsla och BDD mm. En både inkännande och engegerad person, där inga känslomässiga kränkningar är för stora.
Vill du ha Marie som terapeut, hör av dig till marie@comunicera.se