Det ser ut som om du inte är medlem på Terapisnack ännu, för att registrera dig, klicka här...

Terapisnack

Välkommen till Terapisnack!

Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra.

Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något.

Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi!

För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm.

Så vad väntar du på, bli medlem direkt!

Nyheter

Aktuellt


Terapisnacks helg
8-9 nov
Våra kontor

 

Göteborg
Alingsås
Kungsbacka
Stenungsund
Halmstad
Stockholm
Falkenberg
Hässleholm
Linköping
Vill du annonsera här?

Kontakta oss på info@comunicera.se

Gå tillbaka   Terapisnack > Expertforum > Barnuppfostran - föräldraskap - barns utveckling
Registrera Bloggar FAQ Medlemslista Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa Statistics

Barnuppfostran - föräldraskap - barns utveckling Här kan du fråga om trots, uppfostran, motivation, gränsättning, barnomsorg, relationen barn - vuxen

Svara
 
LinkBack Ämnesverktyg Visningsalternativ
Gammal 2007-11-13, 22:25   #1 (permalink)
sabine
Junior Member
Nykomling
 
Reg.datum: Nov 2007
Inlägg: 3
Question ensam mamma

Jag är en ensamma mamma som dem flesta här i sverige jag har en dotter som är fyra år.Det var ett tag sedan hon åkte till sin pappa för sist hon var där så lämnade han inte över henne i tid så som han skulle och desutom så tog ha till sig med hot och kränkningar efter att jag pratat med min ombud att hämta henne på bästa möjliga sät och det fick min dotter höra så nu när in dotters pappa ringer att prata med vår gemensamma dotter så vill hon inte prata med han och des värre så blir hon rasande på mig när jag säger till henne att jag ska ringa han så att hon får årata med han och att hon snart ska och till sin pappa utöver det så blir hon jätte rädd om näterne efter at vi pratat om dett under dgaen och vaknar till och gråter om nätterna så varken hon eller jag får någon sömn Tack för förståelsen Mvh Sabine
sabine är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2007-11-22, 18:34   #2 (permalink)
farmor
Junior Member
Bronsmedlem
 
Reg.datum: Nov 2007
Inlägg: 20
Standard

Ni behöver prata med varandra du och pappa. Kan ni prata så kommer det att lugna ner sig för flickan, som det nu är bär hon ett stort ansvar själv!

Ring familjerätten och be dem om samarbetssamtal. De är enligt lag skyldiga att ge er sådana och de är gratis!
farmor är inte uppkopplad   Svara med citat
Gammal 2007-11-25, 15:29   #3 (permalink)
Frida.L
Expert
Guldmedlem
 
Frida.Ls avatar
 
Reg.datum: Sep 2007
Inlägg: 109
Standard

Hej sabine

Vad jobbigt för dig att du och din dotter har haft en sådan här situation.

Jag råder dig att samtala med pappan om det är möjligt, låt han berätta sin version av er dotters beteende. Hans upplevelse är lika viktig för att dottern ska få det bra. Ni får tillsammans komma överens om en lösning med lämnandet och hämtande som passar er båda utan att det påverkar dottern så mycket.

Är det svårt att prata tillsammans och komma till en lösning så får ni söka hjälp där en tredje part kommer in och pratar tillsammans med er.

Som farmor skriver så bär dotter ett ansvar. Barn gör ofta detta där saker inte fungerar mellan föräldrarna, det får utbrott, ätstörningar, beteendeproblem för att visa till föräldrarna och omgivningen att något inte stämmer. Det fungerar inte som det ska. Barn är otroligt kompententa på att känna av och reagera så problemen kommer upp till ytan då vuxna försöker dölja problemen så mycket som möjligt.

Ni måste bemöta hennes reaktioner på det sätt som är rimligt för er. Det betyder att hon får bli arg, ledsen osv. men hon får inte bestäma hur ni ska göra, vad du ska göra och du får visa henne hur mycket hon får visa sina reaktioner. Tex. hon får bli arg och skrika och slå på en kudde men hon på absolut inte slå dig eller kasta saker. Du bestämer vad gränsen går. Samtidigt ska ni försöka lösa era problem du och pappan.

Dottern ska få tillfällen till att vädra ut sina känslor tex. genom att leka mycket, ha mycket kreativa lekar där ni bakar, går i skogen, rör på er osv. Tillfällen där hon kommer i kontakt med sig själv och känslan som hon bär på.

Lycka till!

Hälsningar Frida
__________________
Frida är utbildad pedagog NLP terapeut. Hon arbetar med barn och ungdomar upp till 18 år och med föräldrar.
Med kognitiv inriktning arbetar hon bland annat med beteendesvårigheter, ångest, depression, självkänsla, oro, tvångstankar och skilsmässosvårigheter.
Du som förälder kan få handledning av Frida om hur du bland annat kan kommunicera och förstå ditt barn och ungdom bättre.
Vill du ha kontakt med Frida? Ring 0702-897027 eller maila frida@comunicera.se
Frida.L är inte uppkopplad   Svara med citat
Svara


Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Trackbacks are
Pingbacks are
Refbacks are



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 03:54.


Programvara från: vBulletin® Version 3.6.8
Copyright ©2000 - 2008, Jelsoft Enterprises Ltd.
LinkBacks Enabled by vBSEO 3.0.0
Svensk översättning av: Anders Pettersson
Lediga lägenheter
vBCredits v1.3 ©2007 by Darkwaltz4
Sökmotoroptimeringav SEOdesign

Locations of visitors to this page