Rödluvan

Hade stora planer om barn för ett tag sedan, tills min sambo blev sjuk. Vad jag vet har han bipolär, att han har mani samt är paranoid. Jag har inte fått information av hans doktor och till mig säger han inte mycket. Själv har jag social fobi och har mycket ångest och dålig självkänsla, detta gjorde ju inte saken bättre. Vad jag nu går och tänker på hela tiden är att om vi skaffar barn, får inte den där stackaren bara en massa skitgener från oss? börjar känna att jag vill inte ge ett liv till ett litet barn som skall få en massa psykiska problem i framtiden. Vad tror ni?

wattahekk

som du säger så är faktiskt social fobi och andra psykiska störningar ärftligt. Men om du nu vill ha barn och det känns rätt, så är det ju också rätt. att få ge ett liv är en gåva. eftersom att du själv bär på dessa problem och vet hur det är, så kan du ge ditt barn mycket stöd och förståelse.

Rödluvan

Tack för svar, som sagt man har all tid i värden att gå och grubbla när man är arbetslös

komplex

Det är bevisat att bipolär sjukdom kan vara ärftlig och säkert en massa annat också. Det är en god nog orsak till att fundera på om det där med egna barn är en så bra idé.

Det andra jag tänker på är miljön som erat barn skulle få växa upp i. Båda mamma och pappa med psykiska problem. Barn till psykiskt sjuka eller allvarligt psykiskt störda föräldrar utgör en riskgrupp för att själv drabbas av psykisk ohälsa. En tredjedel av dessa barn utvecklar själva allvarliga psykiska och sociala problem under sin uppväxt.

Jag har ju ingen aning om hur allvarliga era problem. Jag är nog lite moraltant och du får ta det här som en generell kommentar: Jag tycker att skaffa barn om man vet att en eller bägge föräldrarna lider av allvarliga psykiska problem är lika ogenomtänkt mot barnet som när aktiva alkolister skaffar barn.

__________________
"Ta det du behöver och lämna resten."

Frida.L

Hej rödluvan!

Dina funderingar som du har visar på att du är medveten om dig själv och din situation och att du är angelägen om ditt barns bästa. Visst är det ärftligt och ditt barn kan få det eller inte. Om ni är medvetna om hur ni mår, er situation och har fått eller får hjälp för att lära er leva i er situation så tycker jag att ni inte ska låta detta hindra er från att skaffa barn.

Om ert barn skulle få svårigheter så har ni dem bästa förutsättningarna för att stötta och hjälpa barnet till att klara av sina svårigheter eftersom ni själv har varit i situationen, ni har kunskap och erfarenhet om vad barnet an gå igenom. Även om barnet ärver en del av er så är det erat sätt att hantera barnet, uppväxt miljön och social samvaro som spelar stor roll för om barnet ska få "problem" eller inte.

Det viktigaste är dock att ni har fått eller får hjälp så er situation, känslor, humör och att ni har kunskap om hur ni själva ska göra för att må bäst och mår bra när barnet kommer.

Hälsn. Frida

__________________
Frida är utbildad pedagog NLP terapeut. Hon arbetar med barn och ungdomar upp till 18 år och med föräldrar.
Med kognitiv inriktning arbetar hon bland annat med beteendesvårigheter, ångest, depression, självkänsla, oro, tvångstankar och skilsmässosvårigheter.
Du som förälder kan få handledning av Frida om hur du bland annat kan kommunicera och förstå ditt barn och ungdom bättre.
Vill du ha kontakt med Frida? Ring 0702-897027 eller maila frida@comunicera.se

Rödluvan

Tack för ett positivt svar. Det är nog som du säger, har man en massa erfarenheter bakom sig så har man goda förutsättningar att använda dessa om något inte går som man vill. Men det är tiden som får ge ett svar om man skall skaffa barn eller inte, det måste i alla fall kännas rätt. Att båda föräldrar då är tillräkligt starka.