Rosehipcream

Jag är 15 år och har haft anorexia sen jag var 10. jag har ett bmi på 18. Nu tror jag att det håller på att gå över till bulimi, jag har aldrig kräkts upp men har försökt 2 gånger. jag äter ingen frukost eller lunch men när jag kommer hem på kvällen så brukar jag ibland ha svårt att hålla mig och småäta en massa. har gjort flera test om jag är anorektiker och alla säger det förutom ett som säger att jag är bulimiker. jag funderar på att gå till skolsjöterskan och prata om det men jag vågar inte. min familj vet inte om det och får inte men mina vänner vet. Vad kan jag göra för att bli bättre?

alfons

har du aldrig fått hjälp under alla år?
Vet inte alls din familj om dina problem överhuvudtaget?
Du ska absolut prata med din skolsköterska!
Du kan berätta om dina problem för t ex skolsköterskan till att börja med för att bli bättre, be om hjälp!

Nanna van Berlekom

Hej!

Jag tycker absolut att du ska gå och prata med skolsköterskan, så kan hon hjälpa dig vidare om det behövs! Ta tag i detta nu innan det blir ännu värre. så här ska det inte behöva vara.

Kram

Nanna

__________________
Nanna är utbildad i Master Powerthinking med kognitiv inriktning och har snart även en fil. kand i psykologi. Hon arbetar mycket med ångest/panikångest, social ångest, oro, hypokondri och självkänsla. Nanna är lugn, inkännande och engagerad.

Vill du prata med Nanna? Ring eller maila henne på:

0738-014096
nanna@comunicera.se

Thina

Fick du någon hjälp innan?
Ta tag i det nu innan det går för lång. Gå till skolsköterskan/kuratorn.

Kämpa på.

Liten kuling

Jeg skriver i tråden din i kveld da jeg må løpe på noe terapigreier på sykehuset her nå, men jeg tenker på deg og vil veldig gjerne hjelpe. Ta vare på deg.... *smile til*

Liten kuling

Hei... Jeg håper du har hatt en rolig dag. Jeg vil som de anbefale deg å snakke med noen fagpersoner, i alle fall noen som lytter og som har mulighet til å hjelpe deg videre til spesialister. Det er flott at du vil ha det bedre og jeg vil så gjerne du skal få det bedre. En jente på 15 skal ikke måtte ha det slik. Jeg forstår om du er redd og om du er sliten. Sånne tester du snakker om, er ikke alltid helt til å stole på, og det finnes også spiseforstyrrelser som er atypiske som veksler mer mellom anoreksi og bulimi. Men viktigere enn diagnosene, er deg og hvordan du har det og hvordan du kan få hjelp. Det aller første bud er å prøve å si hvordan du har det, hva du ønsker og så kan hjelperne hjelpe deg med hva dere skal gjøre for å få det slik. Det kan ta tid før det blir mye bedre, men å komme i gang tidlig er gull verdt.

Liten kuling