Mariiqa W

När man blir frisk så går det där med ätandet i vågor. Jag tycker att du ska ha som huvudmål att inte spy (vill du verkligen förstöra två spyfria veckor?). Sen tycker jag att du ska förlåta dig själv för att resten av ätandet inte blev perfekt, antagligen så behövde din kropp den energin som den fick eftersom det blivit för dåligt igår. Du är värd maten du äter och du är inte hopplös på långa vägar!

__________________
Mariiqa är mycket intresserad av terapeutiska metoder och ska gå Powerthinking Practioner i höst. Hon betalar delar av sin utbildning med sina krediter.

-----

du lever i en önskedröm
och visst kan det vara skönt ibland
jag ser dig där, i barnets värld
men det är dags att vakna upp

Tjillevippen

Jag har ju redan spytt så mina 2 veckor är förstörda! Känner mig så sjukt tjock och äcklig och får bikinipanik. Har lixom gått upp 6 kg jag måste ner tills jag kan visa mig i bikini. Hela jag dallrar när jag går. Speciellt mina lår. Fy vilket bakslag jag fick nu.

Mariiqa W

Alla får bakslag!! Och vet du, det är inte vikten som hindrar dig från att visa dig i bikini, det är du själv.

Vad är viktigast, att vara smal eller att vara frisk? Är du beredd att offra dina tänder, din kropp och ditt liv för att få en tillfälligt lägre vikt?

Kom igen nu, du kan ju inte ge upp bara för ett bakslag. Det kommer att gå bättre och bättre!

__________________
Mariiqa är mycket intresserad av terapeutiska metoder och ska gå Powerthinking Practioner i höst. Hon betalar delar av sin utbildning med sina krediter.

-----

du lever i en önskedröm
och visst kan det vara skönt ibland
jag ser dig där, i barnets värld
men det är dags att vakna upp

Blueye

De flesta som jobbar med sig själva på det sättet som du gör möter bakslag. Det är inget konstigt egentligen, och det betyder absolut inte att dina två spyfria veckor är bortkastade! Självklart känns det som en besvikelse och som ett misslyckande, men du är verkligen inte hopplös, tvärtom! Du är och har varit jätteduktig, jag vet inte om ditt bakslag fått dig att tappa en del av kämparglöden tillfälligt så du fallit tillbaka och hetsätit fler gånger. Men oavsett så har du all anledning att fortsätta vara stolt över att du faktiskt klarat två hela veckor utan att spy! Det visar ju att du kan, under rätt förutsättningar har du all chans i världen att ta dig ur detta destruktiva beteende!

”Man ska aldrig säga aldrig” heter det ju, och det gäller faktiskt i synnerhet när det gäller ätstörningar. Ditt mål ska inte vara att aldrig någonsin mer hetsäta och att det är kört de gånger du råkar snubbla på vägen. Nej, målet är snarare att hetsäta och spy så sällan som möjligt, och att så snabbt som möjligt resa dig och ta nya tag när nu ändå råkat göra det!

Se detta mer som en konstruktiv läxa: Vad var det som gjorde att du tappade kontrollen över ätandet, och vad kan du göra i fortsättningen för att inte gå i samma fälla igen? Hade det inte ganska mycket att göra med att du kände dig ensam och deppig? Och framförallt för att din kropp var i desperat behov av energi eftersom du svultit den hela dagen innan? En av de största fällorna när det gäller bulimi är att hoppa över måltider och äta på tok för lite. Ju mer du svälter dig desto större är risken för hetsätning. När du sedan försöker äta ”lagom mycket” reagerar kroppen våldsamt och vill bara ha mer och mer, så du tappar kontrollen och börjar hetsäta.

Så alltså: Du utsätter dig för en stor risk för återfall om du inte äter ordentligt, regelbundet och lagom mycket! Det är alltså jätteviktigt att du äter tre stadiga måltider om dagen, frukost, lunch och kvällsmat. Plus kanske ett eller ett par mellanmål under dagen. Det håller blodsockernivån på en stabil nivå, och kroppen känner sig lugn med att den alltid får lagom med mat hela tiden. Den behöver inte reagera som att ”nu är det svälttider och äntligen finns det tillgång till mat! Nu gäller det att få i sig så mycket energi som möjligt, för imorgon kanske det åter blir en dag utan mat!”

Nej, ingen här är besviken på dig, så du behöver inte heller skälla på dig själv mer för att du råkade falla tillbaka en gång! Fundera istället mer på varför du gjorde det, och se det som en nyttig erfarenhet på vägen mot ett sunt förhållande till maten! Du behöver inte alls gå ner i vikt för att våga visa dig i bikini, det är inte vikten du ska fokusera på just nu! Vikten är oväsentlig, det spelar ingen roll hur mycket vågen visar på! Kom ihåg det! Du gör ju detta för att du och din kropp ska må bra och komma i harmoni, inte för att vågen skall visa någon speciell siffra!

Jag hoppas att du kan resa på dig nu och ta nya tag! Du har redan kommit så otroligt långt, så det finns ingen anledning att ge upp för ett sådant litet snedsteg! Du har fortfarande all anledning att känna dig stolt över dig själv – hur långt du redan nu har kommit och hur långt du kommer att komma om du fortsätter kämpa! Du ÄR jätteduktig!!!

Blueye

Hur går det för dig, Tjillevippen? Det var länge sedan du skrev här nu...

Tänker på dig och hoppas att allt är bra ändå!

Tjillevippen

Hej hej Blueye!
Jodå, jag äter som en häst, men kräks inte iaf! Jag känner mig aldrig mätt och mår ganska dåligt. Det är min hypotyreos som spökar med mig. Mår så sjukt dåligt av den och jag tror det är därför jag får extra viktpanik nu! Jag har ju alltid haft lätt för att gå ner i vikt! Nu är det bara svältdiet och megaträning som hjälper, men jag pallar inte det! Jag har iaf börjat träna igen för att bli piggare och få mer energi, men jag har så svårt för att sova! Somnar aldrig! Ligger bara och tänker på massa saker. Jag blir bara så jävla trött på allt och att det ska ta så lång tid innan man får hjälp! Jag har nog haft den här sjukdomen i över ett år när jag tänker efter. När jag tänker efter så kommer jag fram till att det måste ha börjat förra sommaren. Inte konstigt att man mår dåligt, men ingen runt om kring mig vill förstå. Det är ju inget som syns. Ingen ser. Ingen vill se. Jag har insett att jag måste ta upp detta med min doktor när vi ses i slutet på maj. Ska säga att sen hon berättade och hypotyreosen har jag fått dåliga tankar om mat. Hon frågar alltid om jag äter nyttigt och jag säger alltid ja, men nu ska jag säga att jag inte alls äter bra! Ska även säga att jag inte kan sova och att jag är depprimerad vilket också hänger ihop med sjukdomen. Kanske kan få sömnpiller? Sen lider jag asmkt av min akne som inte vill försvinna helller. Har i hela ansiktet och på ryggen vilket ger mig ännu mer bikiniångest. Inte kan man visa sig sådär. Det som är ännu jobbigare är att det tar typ 1 år innan man mår bra EFTER att man fått medicin. Sen är jag så rädd att dom inte ska hita rätt dos till mig...typ bara nöja sig med att jag ligger inom ramen för normalt, men alla har ju sin personliga nivå. Jag hade nog rätt hög innan eftersom jag var så smal och fin men åt massa godis. Jag är 168 och vägde alltid 56 kg. Nu väger jag 62 och det syns ju såklart jättemycket! Oj vad rörigt det blev nu! Hoppas du har överseende med det