Announcement

Collapse
No announcement yet.

ångest mat

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • ångest mat

    nu är jag så trött på dethär!

    Är inte spec tjock egentligen men tror att jag är det pendlar mellan 53- 56 kg upp och ner hela tiden. (170 lång)

    Men saken hör till den att jag nästan alltid har perioder när jag hetsäter. Ex var så sugen på keso...nyss ätit ett helt stort kesopaket + jordgubbar och lite nötter, (är egentligen fortfarande hungrig)

    fick därför panik nu och tänker hoppa över middagen. Såhär är det alltid blir sugen hetsäter får hemsk ångest!

    Var egentligen bortbjuden på middag men ställde in nu eftersom jag klämt i mig ett helt paket keso. Vad fan ska jag göra håller alltid på såhär blir så trött på mig själv.


    Sedan tror jag alltid att min omgivning tycker att jag är fet och ful och tjock har hela tiden massa konstiga tankar, snälla tips någon?



  • #2

    Du har en helt normal vikt som inte är skadlig för dig!


    Släng din våg! Jag har slängt min, det handlar inte om vilken vikt man har, det handlar bara om hur man känner sig. Med en våg blir man besatt av fel sak. Man tycker att man är smal - ställer sig på vågen - och vips tror man att man är tjock. Släng vågen! Den gör inget bra i ditt liv!


    Alltså, keso jordgubbar och nötter är ju nyttiga saker. Det ska du verkligen inte ha dåligt samvete för! Hoppa inte över middagen, då kommer du ju bli akut hungrig igen senare och slänga i dig sånt som inte mättar dig i längden. Dessutom kan kroppen ställa in sig på "svältläge" om man hoppar över måltider och det innebär att kroppen behåller så mycket som möjligt istället för att förbränna maten. Försök planera så att du äter något vart tredje timme. Ha nyttiga saker i kylen och mycket frukt hemma.


    Strunta i vad omgivningen tycker och tänker (för det är dessutom helt omöjligt att gissa sig till), om de inte tycker om dig för den du är så är det deras problem, inte ditt! Satsa på att förbättra Din självkänsla istället! Så fort du hör dig själv kalla dig något negativt ord så säg STOPP och ersätt ordet med ett positivt. Till slut kommer du att ha lärt dig själv att bara kalla dig med positiva ord. Du kan också affirmera positiva meningar varje morgon och kväll. Säg till exempel (och känn känslan när du säger det!)


    Jag är vacker innifrån och ut!

    Jag är stolt över mig själv och min kropp och tar hand om mig.

    Jag använder bara positiva ord om min kropp.


    Comment


    • #3

      Enligt min erfarenhet är det de där skamkänslorna som är värst. Att tänka att man är onormal som ätit mycket t.ex. Själv gick jag i terapi och vågade där erkänna det där beteendet. Plötsligt, när jag fått sätta ord på det hela skämdes jag mycket mindre för jag hade inte berättat för någon innan. Hennes kunskap och bekräftelse att jag på det stora hela verkade ha en mycket sund inställning till mat, gjorde att skammen försvann. Istället bad hon mig uppmärksamma vilka tillfällen jag åt sådär och kom fram till att det handlade om just dålig planering eller att jag lätt hamnade där när jag var stressad. Alltså båda två saker som gick att börja vara observant på. Jag lyckades bryta mönstret och få det här med mat att inte kännas lika dramatiskt. Jag hoppas du också kan hitta ett sätt att komma tillrätta med den mentala biten, för jag tror att det först då går att få till en ändring i sitt beteende. Ha det fint/Josefin


      Comment


      • #4

        Okej ja jag har funderat på att kanske gå och prata med någon om det men det känns otroligt jobbigt på grund av just skam.

        Gick du i KBT eller vad fungerade för dig?


        Comment


        • #5

          Kbt fungerade för mig. Man fick övningar och läxor. Du behöver inte berätta något förrän du har fått förtroende för terapeuten, berätta bara när det känns bra att berätta. Det som är så bra med terapeuter är att man aldrig behöver skämmas/vara rädd/göra bort sig mm för det är de få människorna som ser saker rent praktiskt och de kan aldrig döma. Och tro mig, vilket problem du än har så har de hört tusen gånger värre.


          Comment


          • #6

            Min terapeut var också inriktad mot kbt. Jag tycker verkligen du ska göra det! Föreställ dig vad skönt det vore att slippa det där beteendet och dessutom lägga korten på bordet...som en stor sten som legat och tryckt bara försvinner, så bra kan det kännas. Du vågar göra det! Som Jessica skrev , de dömer inte !


            Mvh Josefin


            Comment

            Working...
            X