Announcement

Collapse
No announcement yet.

paranoid?

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • paranoid?

    hej, tycker att mycket stämmer på paranoid för mig, men jag har inte förföljelsemani, och då jag läste om paranoia i en bok verkade det ju mest va folk som inbillade sig saker helt utan grund, ex, att någon vill skada en eller ha intimt umgänge med en utan att man har grund att tro det. jag kan känna att jag är överdrivet orolig att min man ska flörta med andra, men eftersom det hänt att han tidigare ibland betett sig närmast flörtigt mot andra kvinnor är det ju inte helt utan grund att jag oroar mig för det.

    dessutom kan ju en dålig självkänsla säkert ge många sådana "symtom" som räknas upp i testet för paranoida problem. förutom detta kan man ju säkert ha upplevt saker som ex.fått en att misstro människor, ex, att folk verkat vara trevliga och gilla en men man sedan får höra att de talat illa om en till andra.



  • #2

    Hej

    Ta det med ro när det gäller diverse självtester. Inte mer än de tester som finns i allhanda tidningar som exempelvis Svensk Damtidning.. Där man ska kryssa i och sammanställa resultat för att sen vända tidningen uppochner för att få svaret..


    När man möter allhanda "Falska människor" och får den dosen.. förmycket eller för många på en gång så är det nog ganska troligt att man backar.. Bränt barn skyr elden heter det... Så din självkänsla har säkert åkt ner på en nivå som hindrar dig...


    När det gäller din mans flörtande så kan du kanske tänka så här.. "man går ut och retar aptiten, men går hem och äter" Allt har givetvis en nivå på detta... Det kan iofs vara något som du och din man är helt olika som personer. Fast nog gillar du om en annan man ger dig bekräftelse ibland genom en blick eller så??


    Börja bygg upp din självkänsla igen..


    Comment


    • #3

      Hej seekergirl!


      Av det du beskriver att döma, verkar din självkänsla vara i dåligt skick. Du nämner t.ex din svartsjuka, även om du inte nämner den vid namn, och skriver att den inte är utan grund, eftersom din man tidigare betett sig "flirtigt".


      Den som har dålig självkänsla, har mer ett andrasvärde, än ett egenvärde. En sådan person jämför sig ständigt med andra, och hamnar då så gott som alltid på minst andra plats. Andra är smartare, lyckligare, rikare, snyggare, smalare osv. Åtminstone är det så det känns. Med utgångspunkt i detta, upplever man även andra som ett "hot", ibland t.o.m utan citationstecken.


      Om du upplever att andra tjejer är snyggare, smartare, smalare och sexigare än vad du är själv, känns det naturligare för dig att frukta att din man när som helst kommer kunna byta ut dig mot någon av dessa tiopoängare.


      Vi kan aldrig, och skall heller aldrig, råda över någon annan människa. De kan när som helst bli kär i någon annan och lämna oss, och de kan förstås också lämna oss utan att ha hittat någon att älska. Känslor kan ta slut. Det är inget vi mår bra av att gå omkring och oroa oss för. Det är en del av livet.


      Att flirta behöver inte alls vara detsamma som att löpa linan ut. Det finns helt oskyldiga "testflirtar" också, där man med blickar och leenden möter någon annan person, men att det stannar vid det. Man kan göra så utan att ha minsta avsikt att vara otrogen. Det handlar om ett naturligt, avspänt spel, anser jag.


      Man kan inte bli omtyckt och få medhåll av alla människor. Statistiskt kommer åtminstone hälften av alla man möter att ogilla en och ha andra åsikter. Om man tar till sig detta, och alltså förväntar sig ett visst kvantum ogillande redan från början, blir man inte ledsen och låg när det väl dyker upp. Det är en del av livet, det också.


      Paranoia i klinisk mening är en mycket allvarlig sjukdom. Den drabbade är övertygad om att vara utsatt för allehanda konspirationer och komplotter, eller att det pågår sådana runt omkring vederbörande. Inte sällan handlar det om pengar och sex i någon mening, men påtagligt ofta tror den sjuke även att det är "stora saker" i görningen. Främmande och inhemska underrättelseorgan, hemliga organisationer, brottssyndikat, multinationella storföretag, religiösa ledare, grannarna, släkten, media och utomjordingar är inblandade, och gränsen för psykos kan tämligen lätt passeras, s.k paranoid psykos.


      Personer med dålig, eller obefintlig självkänsla, kan drabbas av "vardagsparanoia", vilket lite slarvigt uttryckt kan sägas vara en ultralightversion av reguljär paranoia. Även i dessa fall är pengar och sex ofta inblandade i någon mån, t.ex att man har en stark rädsla för att bli lurad av andra - antingen på sina pengar, sin partner, eller både och.


      Så är det förstås jobbigt att leva, och den som känner så där är i regel inte rolig att ha att göra med. Min farsa var en sådan person. I hans värld fanns det inga medmänniskor, bara motmänniskor, kanske man kan säga. Något intresse att ändra på sitt sätt att vara och tänka hade han inte, eftersom han ansåg att han ju faktiskt hade rätt. Oräkneliga gånger hånade han mig för att jag var så "godtrogen och naiv", samt upprepade sitt mantra att "man kan inte lita på en enda djävel".


      Föga anade han att han omedvetet inkluderade sig själv när han sade det där, för den som inte är trygg i sig själv, kan heller inte vara trygg med andra. Och det paradoxala är att människor av farsans typ, som alltså går runt och misstror andra och anar skurkar och bedragare överallt, faktiskt är LÄTTARE att lura, för den som är ute efter just detta. Det finns gott om exempel och undersökningar som visar detta.


      Dålig självkänsla går hursomhelst att bli av med, och med den både "vardagsparanoian" och svatsjukan. Att gå i terapi är ett bra sätt, och man kan även komplettera terapin med läsning av s.k självhjälpsböcker. Det finns gott om sådana. En av de bästa på senare år, tycker jag personligen är Konsten att få mentala superkrafter, skriven av Henrik Fexeus. Den tar upp självkänsla, vad det är, vad en dålig självkänsla leder till, samt vad och hur man skall göra för att bygga upp den igen. Jag tror du skulle ha nytta av att läsa den boken, och att göra övningarna i den.


      Prata också med din husläkare, eller vårdcentral, om dina känslor och tankar kring det här. Då kan du få en remiss till en terapeut, som kan hjälpa dig reda ut dessa känslor och tankar, och att bygga upp din självkänsla igen.


      Var rädd om dig!

      Vänliga hälsningar,


      Stratocaster


      Comment

      Working...
      X