Announcement

Collapse

Information om forumet

Här finner du information om hur forumet fungerar, hur man gör inlägg, startar upp sin blogg mm.
See more
See less

Dysfunctional family

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Dysfunctional family

    Hej! Jag är en 22 årig man som blivit grovt misshandlad under största delen av min barndom jag hade försummade föräldrar som inte gav mig eller mina syskon uppmärksamhet, förutom negativ uppmärksamhet. Idag studerar jag på universitet och har insett hur fel och skadligt det var med min föräldrars beteende gentemot oss. Jag har aldrig haft någon nära relation med någon som helst. Inte mina syskon, föräldrar eller klasskamrater. I vår familj så delar vi inte något med varandra, vi har aldrig heller någon fysisk kontakt som kramar och liknande. Min barndom har varit helt ensam. Om jag var ledsen eller blev mobbad i skolan brukade jag handskas med det själv. Idag går jag på universitetet och har inte någon form av relation med mina klasskamrater förutom när jag leker klassens clown ibland. Den enda formen av connection jag har med dem är när jag leker någon jag inte är och får dem att skratta åt mig. Jag har jätte svårt att dela med mig och vara mig själv bland människor. Min självförakt är skyhög och jag har super svårt att dela med mig om mig själv med människor. Jag är jätte rädd för att bli avvisad så jag visar inte upp mitt riktiga jag utan en fasad. Hur ska jag vara mig själv bland mina klass kamrater och våga ha en relation med dem efter att ha levt ett liv med en familj utan kärlek och vad för typ av terapi råder ni mig ?

  • #2
    Oj... En tuff historia du har bakom dig! Beklagar. Det förstör så otroligt mycket att ha blivit försummad och kärlekslöst behandlad... tar år och dagar att läka sådana sår (talar av erfarenhet!) och jag tror ibland att det kanske aldrig går att laga. Men man får inte ge upp hoppet! Det går säkert om man verkligen vill och är medveten om vad som har förstörts "inom en" och vad man måste jobba på för att få tillbaka det som blivit förstört.. tilltron till sig själv och sin omgivning...

    Det finns mycket du skulle behöva "ta tag i". T.ex. våga närma dig människor mer, utmana din egen rädsla och det mönstret du har skapat, de murar du har byggt upp omkring dig för att skydda dig. Skit i att du är rädd, våga närma dig andra. Ta kontakt med din omgivning och jobba på att öppna upp och släppa in andra i ditt liv! Försöka våga lita på dem. Självklart ska du också tänka över vilka du släpper inpå dig nu också då du sedan tidigare har så dåliga erfarenheter med hur andra behandlat dig. Sök dit till omsorgsfulla människor som får dig att må bra och som kan vara ett stöd i läkningsprocessen.

    Sen behöver du självklart också hjälp av en professionell för att bearbeta allt och hitta nya strategier. Vilken terapiform som passar beror lite på hur du är som person och vad det är du vill jobba på. Jag skulle lite grovt förenklat beskriva följande förslag så här: PDT - om du vill bearbeta ditt förflutna! KBT - om du vill hitta nya strategier för din framtid. De jobbar på lite olika sätt, men i ditt fall skulle jag tipsa om båda två - då de kompletterar varandra på ett bra sätt. Kanske börja med psykodynamisk terapi och sedan när det förflutna börjar kännas avklarat/begripligt kan du övergå till KBT och jobba mer på nuet.

    Och vill du ha en online-vän eller någon att prata med under din läknings-process så finns jag gärna till hands! Vi har inte alls samma historia, men jag kan nog förstå en del av det du går igenom ändå.

    Kram!

    Comment

    Working...
    X