Announcement

Collapse

Information om forumet

Här finner du information om hur forumet fungerar, hur man gör inlägg, startar upp sin blogg mm.
See more
See less

Om att rodna och om att operera "bort" det.....

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • #91
    Hej Stella jag märkte nog mina bieffekter direkt tror jag, det var främst att jag fick torra händer vilket märktes direkt. Sen något liiite sämre kondis, vilket jag inte märker av något idag då jag blivit van vid mitt "nya" jag. Jag trodde jag skulle få mer biverkningar och trodde framförallt att jag skulle svettas mycket mer, så jag mailade läkaren som opererade mig och frågade när biverkningarna/svettningarna skulle börja men det var inte så att alla svettas mer. Själv tycker jag att jag svettas mindre än tidigare.
    Hur länge jag hade ont minns jag faktiskt inte, minns att jag hade jävligt ont när jag vaknade upp direkt efter och sen en tid efter, men att det klingade av rätt så bra och rätt fort om jag inte minns fel.
    Hur har det gått för dig, är du nöjd så här långt? Vad har du själv märkt för biverkningar så här långt? Vad har varit bra/dåligt?

    Comment


    • #92
      Med rätt behandliing/behandlar går rodna oftast att lösa på två sessioner, har en kompis som haft de problemet innan.

      Comment


      • #93
        Som du skriver så är rodning något som är enkelt att bota (om det bara är rodningen som är ett problem och man får rätt hjälp) själv botade jag mig själv genom sluta fokusera på att jag rodna och då slutade jag rodna

        Comment


        • #94
          "enkelt att bota"??? Tror nog inte att ni vet vad ni pratar om. Olika människor reagerar olika och jag tycker nästan att det är ett väldigt konstigt uttalande om att "rodning något som är enkelt att bota" och om du lyckats sluta genom att bara fokusera på att sluta och tydligen lyckats, så säger jag stort grattis.
          Men för oss andra som haft detta som ett STORT handikapp under många många år är det inte "bara". Jag är ganska säker på att fler än jag mått vansinnigt dåligt över detta handikapp och där kroppen vägrat lyda det man själv velat.
          Själv tycker jag att en operation ska vara det sista man gör och testar annat innan. Men för oss som gjort det, tagit "risken" med biverkningar osv för att få slippa att rodna och få ett bättre liv är det nästan oförskämt att läsa att det "bara sluta" och "enkelt att bota".
          Hade det varit så enkelt så hade nog vi som har/haft problemet redan löst problemet.

          Comment


          • #95
            Var inte min mening i alla fall göra någon upprörd, men när man sett flera personer som rodnat och haft fruktansvärda problem med det bli kvitt sin rodning efter bara några få sessioner med hjälp av bla NLP (inget vanliga vården jobbar med de tror man kan prata bort rodning) så vet man att många kan hjälpas. Sen kanske det finns de som inte ens med denna metod kan bli hjälpta och då är en operation bra att tillgå som sita utväg. Jag är ingen expert på rodning kanske finns andra typer av rodning än bara psykiskt och ja är det fysiskt så är det ju fysiska metoder som skall tas till. För mig var det faktiskt så enkelt som att bara tänka bort det, kanske hade lindrig rodning jag vet inte är som sagt ingen expert på området men som sagt sett "hopplösa fall" blivit helt hjälpta efter valsat runt inom vården och aldrig fått rätt hjälp.

            Comment


            • #96
              Har svårt att tro att folk som lidit av svår rodnad skulle sluta efter några få sessioner.
              Jag kan nog tänkta mig att vissa efter en längre tids terapi kan få bättring på det, men har man lidit av det och kroppens varningssystem ständigt är/varit på sin vakt och ständigt varnar för "faror" så tror jag knappast att det går att få bort så snabbt.
              Jag har själv haft enorma problem med detta och jag tror jag läst det mesta som går att läsa om det, men aldrig hört någon vidare resultat genom terapi eller liknande som är hållbart i längden.
              Att då säga att det är "enkelt" att bota, får mig nästan att tänka på livets ord, som i sin propaganda tydligen kan bota och få homosexuella att bli hetero, att blinda skulle kunna se och så vidare.
              Givetvis hör det psykiska ihop med det fysiska, det är ju hjärnan som sänder ut signaler som får kroppen att reagera.
              Tycker man ska vara försiktig med att säga att det "är bara" eller att det skulle vara "lätt" när folk som lider av detta mår så dåligt att man inte ens vill leva. Att då få höra att "det är bara och enkelt"..... Det är min syn på saken iaf.

              Comment


              • #97
                Stella12 Varför delar du inte med dig av din erfarenhet kring operationen? Har rodnaden blivit botad? Har du några bieffekter?

                Skuffe Har du märkt nåt av att fingrarna blir lätt kalla?

                Comment


                • #98
                  Man botar rodning genom att lära om hjärnan, men tyvärr jobbar få med bla sådana metoder i sverige då det inte är evidensbaserat och dagens psykologer är livrädda för allt som är icke evidensbaserat men i USA oh england är NLP väldigt vanligt förekommande och några av NLP metoder för bla traumabearbetning har numer blivt evidensbaserade trots att psykologer för inte så länge sen trodde det var nonsen. Så ja rodning kan vara enkelt att bota i många fall själv sett men sen finns det säkert fall där operation kanske är ända utvägen. Så nej det är ingen livets ord hitte på. Dock hade jag en psykolog en gång som på fullaste allvar hävdar att homosexualitet är något som uppstår i barndomen pga svåra kränkningar och därmed går att bota ganska känd dessutom i Sverige och driver behandlingshem mm. Han sa till sina klienter som var homosexuella att de var äckliga bla inför alla på behandlingshemmet. Det är mer skrämmande än livets ord

                  Comment


                  • #99
                    Originally posted by emil i lönneberga View Post
                    Man botar rodning genom att lära om hjärnan, men tyvärr jobbar få med bla sådana metoder i sverige då det inte är evidensbaserat och dagens psykologer är livrädda för allt som är icke evidensbaserat men i USA oh england är NLP väldigt vanligt förekommande och några av NLP metoder för bla traumabearbetning har numer blivt evidensbaserade trots att psykologer för inte så länge sen trodde det var nonsen. Så ja rodning kan vara enkelt att bota i många fall själv sett men sen finns det säkert fall där operation kanske är ända utvägen. Så nej det är ingen livets ord hitte på. Dock hade jag en psykolog en gång som på fullaste allvar hävdar att homosexualitet är något som uppstår i barndomen pga svåra kränkningar och därmed går att bota ganska känd dessutom i Sverige och driver behandlingshem mm. Han sa till sina klienter som var homosexuella att de var äckliga bla inför alla på behandlingshemmet. Det är mer skrämmande än livets ord
                    Hej Emil,
                    Nej, det går inte att "lära om hjärnan". Dom som har rodnad på ett onormalt sätt (Man rodnar många gånger varje dag, man rodnar i vardagliga situationer, man blir rödare och varmare än människor som inte har detta, osv,) har nånting som kalla kronisk rodnad. Det är et fysisk problem, inte psykisk. Det har med att göra hur man är biologiskt byggt, och kommer av ett överaktivt nervsystem och/eller hud som gör att värme och rödhet lättare förekommer. Man kan prata hur mycket som helst med en psykolog eller ha en NLP-coach skrika till deg i timmar, men som du säkert förstår så ändrar inte det en människas biologi. Man kan självklart väldigt enkelt få et psykisk problem ved att ha detta. Men det kommer av at man blir tvungen till å leva med et fysisk problem, som i mycket stor grad försämrar livskvaliteten. Och när det inte fins bra behandlingar för detta, och man måste gå igenom förnedrande situationer varje dag, uppstår lätt et psykisk problem (Som kan hända alla personer som blir tvungen att leva med et fysisk problem varje dag, som gör att man inte känner att man får vara sig själv). Problemet är att detta har blivit forskat alldeles för lite på, så det fins inte bra behandlingar med få biverkningar, och många läkare vet inte ens om detta. En läkare som har studerat detta närmare är Dr. Enrique Jadresic, och har skrivit boken When Blushing Hurts. Om du vil läsa en kortare variant har han också varit med på att göra denna hemsidan: http://chronicblushinghelp.com/whati...cblushing.html

                    Comment


                    • blushingman--- Nej jag har inte fått kallare händer efter operationen. Men märkbart torrare händer, så dom smörjer jag ett antal gånger per dag. Torrheten är inget som andra känner eller jag själv heller att själva huden är torr. Mer en känsla av att vara uttorkad inifrån händerna, men det försvinner fort då jag smörjer. Men kommer ju tillbaka hela tiden så det gäller att smörja. Det är värst på morgonen då jag inte smörjt på 6-8 timmar. Men det är en vanesak och klart värt besväret om jag säger så

                      Comment


                      • Pizzaslice
                        Pizzaslice commented
                        Editing a comment
                        Hej! Läs min post nedan.
                        Last edited by Pizzaslice; 2017-10-16, 22:25.

                    • Hej! Jag har genomgått en ESB-operation i Finland för 2 veckor sedan och vill gärna diskutera lite här i forumet för att dels dela med mig av mina erfarenheter, men sen vill jag också diskutera bieffekter med andra som gjort operationen. Så frågan är om denna tråd fortfarande är aktiv?

                      Comment


                      • Hej Pizzaslice kul att fler hittat hit som gjort operationen och jag tycker bara det är bra att man tar upp både saker man upplevt som bra och dåliga.
                        Hur har det gått för dig, dom här veckorna? Känns det som det gett resultat? och vad har du fått för bieffekter själv?

                        Comment


                        • Jag delar gärna med mig och diskuterar. Jag gjorde min operation i Helsingfors i mitten på juni. Innan dess led jag av sån grov ångest över min rodnad att jag mådde jättedåligt. Jag har provat allt, olika psykologer och kbt-övningar osv osv men inget fungerade. Med tanke på allt som har skrivits om denna operation var jag väldigt tveksam till att göra den men kände till slut att det var det sista alternativet och jag var beredd på att bieffekter kunde uppstå. Nu i efterhand är jag SÅ glad att jag gjorde operationen. Det har förbättrat min livskvalité så himla mycket då detta inte längre är ett socialt hinder. Tidigsre kunde jag bli röd bara jag träffade på någon jag kände på stan, jag hade svårt att äta med folk då det var jobbigt att sitta vid ett bord med människor. Jag kunde knappt gå i matbutiker mot slutet för jag inbillade mig att det ljuset gjorde att rodnaden syntes väldigt mycket. Idag kan jag däremot tacka ja till när vänner bjuder med mig på saker utan att få klump i magen över rodnaden. Det går inte att beskriva den här glädjen. Mitt liv har fått en helvändning. Jag svettades inte mycket innan och har haft turen att inte göra det jättemycket nu efter heller, men ibland kan jag känna att jag svettas lite mer. Jag har också börjat svettas på knäskålarna när jag tränar med det är inget som stör mig. Mina händer kan vara lite torra men inte märkbart så jag brukar inte smörja in dom. Jag hade dock ganska ont ett tag efter operationen och började förrän några veckor senare. De första veckorna knakade det även i min bröstkorg när jag satte mig upp vilket var väldigt obehagligt. Men det försvann och har inte kommit tillbaka. Är det något ni undrar över får ni gärna fråga för jag tror bara det är bra för oss som har genomgått operationen att prata om det

                          Comment


                          • Jag kan väl börja lite från början helt enkelt. Åkte till Finland dagen innan operationen. Sov på ett närliggande hotell och åkte till sjukhuset på morgonen dagen därpå. Jag åkte faktiskt hem samma kväll, då jag va tvungen att vara hemma till en grej dagen därpå. Efter operationen hade jag ont i kroppen, lite svårt att andas då det gjorde int i bröstet när jag andades. Mådde även illa och hade ingen aptit, samt yr av alla tabletter man fick som skulle stilla smärtan.

                            Jag kände direkt efter operationen att rodnaden var helt borta. Jag började dock känna att mina fötter börjat bli lite kallsvettiga. När jag landade på arlanda satte jag mig för att försöka trycka i mig något att äta då jag knappt ätit något på hela dagen. En stund senare blev jag väldigt illamående och va tvungen att kräkas, mitt inne på restaurangen. Pinsamt, ja. Fick dock en spypåse på sjukhuset, då de visste att man mådde illa efter. Den lyckades jag fiska fram innan jag spydde och själva olyckan inträffade i spypåsen som tur var.

                            Dagen därpå hade jag inte heller någon aptit, vilket fortsatte i några dagar. jag försökte trycka i mig mat ändå och aptiten kom tillbaka några dagar senare. Dagen efter hade jag ett event på kvällen där jag skulle ha på mig kostym. Innan eventet så var jag tvungen att stressa runt på stan med mycket kläder och jag fick småspringa lite till och från. Jag började svettas ganska mycket och kände lite att det här går ju inte... Jag fick en del ångest just där och kände att såhär mycket kan jag ju inte svettas. Någon dag senare insåg jag att jag hade väldigt mycket smärtstillande kvar i kroppen samt att jag läste att man kan svettas extra mycket efter en operation(oavsett operation). Dvs att det fanns anledningar till dessa svettningar. Jag var även ganska hängig de första dagarna och hade inte så mycket ork. Pulsen va ganska konstant låg.

                            Nu är det 2 veckor sedan jag gjorde operationen. Mina fötter har blivit lite varmare igen och är inte lika kallsvettiga. Har även lagt lite "absolut torr" på fötterna så de ska vara lite torrare. Men fotsvetten är inget jag störs direkt av längre förutom innan jag ska sova och man lägger fötterna under täcket så blir de lite mer fuktiga. Sen är såklart mina händer torra. Har dock hittat en rikttigt bra handkräm från Eucerin som återfuktar bra, så det är inget problem direkt. Min puls har återhämtat sig en del och den känns som vanligt, förutom i "nervösa" situotioner är jag mer lugn. Jag har bara tränat en gång sedan operationen och det var bara några dagar efter, vilket innebär att det va ett pass med mycket låg energi. Jag ska testa att träna imon igen för att försöka utvärdera svettningarna och även se effekten på hur min prestation är.

                            Det som jag nojar över mest nu är svettningarna. Jag känner att jag svettas lite mer på benen när jag anstränger mig lite. Sen har även svettningarna på rygg och bröst ökat något. Detta är inget som direkt besvärar mig till vardags när man inte rör på sig vidare mycket. Dock har jag känt att när jag gör saker där jag rör lite på mig, typ ska gå och handla och bära kassar så svettas jag mer på dessa ställen(rygg, bröst, ben). I början tror jag det kändes som man svettades mer för man kände verkligen efter om hur man svettades. Men nu vid lite eftertanke så vet jag att jag svettades på dessa ställen innan också till viss del och nu börjar jag fundera på hur mycket jag svettades på rygg och bröst innan jag gjorde operationen. Dvs jag svettas mer på dessa ställen men i början tror jag att jag överreagerade.

                            Min fråga till dig skuffe: Hur påverkades dina bieffekter med tiden? För mig känns det som de var allra värst de första dagarna och att det i princip blir bättre. Sen undrar jag om du inte känner någon fotsvett eller kallsvettiga fötter? Du säger att du inte fått några kompensationssvettningar? Jag tycker dock det är lite konstigt att du skriver att du svettas mer på de ställen jag beskriver när du tränar. Det borde väl också innebära att du svettas mer där när du blir varm vid andra tillfällen? Exempelvis om du går till affären och går runt med ytterkläder i butiken i dessa tider? Kände du någon skillnad på sommaren när det började bli varmt ute, det är jag lite orolig för.

                            Under vissa stunder har jag funderat på att ta bort klipsarna, men jag vill helst ha kvar dom. Jag ska se lite hur svettningarna utvecklas och jag kanske duttar lite asbolut torr på vissa ställen och ser vad det får effekter. Jag håller en löpande kontakt med Tuomo Rantanen som numera utför operationen om mina bieffekter. Jag tror som sagt även att man är överkänslig i början och tänker att "nu svettas jag mycket mer än innan" men man i själva verket svettades en del i de situationer innan också. Jag ska se hur mina bieffekter utvecklas kommande dagar.

                            Det jag vill säga att att denna operation verkligen fungerar mot rodnad och såhär i efterhand så känner jag inget direkt annat än svettningarna som jag hoppas att jag kommer att få bukt med.

                            Comment


                            • Nu är det ungefär 5 år sen jag gjorde min operation, så det är lite svårt att komma ihåg exakt hur saker kändes direkt efter osv. Men jag märkte direkt med att det hade blivit bättre och att jag inte rodnade och att min kropp var mycket lugnare. I situationer där kroppen normalt hade varnat för "fara", som tex "simpla" saker som att gå genom säkerhetskontrollen på flygplatsen utan att vara nojig att det skulle pipa i den där metallbågen man går igenom och att alla skulle vända sig och titta mot mig. Eller att man glömt pinkoden till kortet och en massa folk står i ica kön efter och tittar på en och man känner hur pulsen börjar stiga och snabbt börjar rodna, ja ni förstår säkert, vanliga vardagssituationer.
                              Sen hade jag så klart väldigt ont ett tag, kommer inte ihåg men det var nog flera veckor och jag minns att jag var väldigt glad att jag inte var förkyld så jag slapp att hosta när jag hade så ont. Tyckte det kändes som att kroppen letade nya ställen att svettas på, som tex liite på benen som jag inte känt innan och kanske lite mer på överkroppen/magen med, fast då bara upp i höjd med armhålorna för över det svettas jag inte något alls direkt, antar att det är för att det är där klipsen sitter. Jag har inte märkt något alls med varken svettigare fötter eller kallare fötter/händer. Vet att tjejen jag hade kontakt med här, sa att hon fått lite svettningar på fötterna efter. Däremot så blir jag väldigt lätt torr om händerna. Inte så att det syns eller känns för varken mig eller andra utan känslan är lite som att jag har vätskebrist i händerna, som fort försvinner när jag smörjer in dom med handkräm. Tack för tipset om handkrämen, själv har jag i flera år använt Aco body Lotion Moist, en stor flaska 400 ml med pump. Men har nu sista tiden börjat använda en som heter atrix professional som jag tycker är den bästa krämen jag provat hittills.

                              När det gäller allt svettandes så är det så här att jag alltid haft lätt för att bli varm och svettats lätt. När jag ständigt tidigare fick mina varningar om "faror" flera ggr om dagen så reagerade kroppen blixtsnabbt och jag blev både röd och jättevarm och svettades mycket. Det tog ofta lång tid innan kroppen lugnade ner sig så pass att även kroppen slutade svettas. Idag när det är någon "fara" så är kroppen MYCKET lugnare och reagerar inte alls på samma sätt och jag blir inte lika varm så fort. Men om det är något som ÄR jobbigt eller om jag blir "grillad" under en längre period där jag inte är bekväm så blir jag varm och svettas. Kan idag faktiskt inte avgöra om jag skulle svettas mer eller mindre under dom omständigheterna, det händer inte så ofta idag som tur är. och dom gånger det händer och "faran" är över så kyls kroppen ner mycket fortare än innan. Så om det skulle vara en vanlig skitsak som kroppen varnar för, så är kroppen mycket lugnare, reagerar inte lika starkt och lugnar ner sig fort då faran är över, vilket gör att hela situationen är mycket mindre svettig än den var innan operationen. Hoppas du förstår hur jag menar .

                              Jag kom ihåg att jag efter några veckor mailade Timo som opererade mig (tror även det var Tuomo Rantanen, som var den andra läkaren) och frågade när mina biverkningar skulle komma. För jag var så säker på att "det här kan väl inte vara allt". Jag trodde jag skulle få stora svettningar så det var en positiv sak. Däremot märkte jag att kondisen var något nedsatt. Idag är det inget jag tänker på alls då jag är så van att vara den jag är idag och operationen har inte hindrat mig att utöva något. Hade jag spelat typ innebandy/badminton/fotboll/hockey eller liknande hade jag säkert märkt av mer begränsningar.
                              Sen när det gäller att svettas på sommaren, så vet jag faktiskt inte om jag svettas mer i solen än innan heller. Jag svettades mycket innan operationen i värme/solen och kan inte påminna mig att jag märkt någon skillnad.

                              Det låter på dig som operationen blev lyckad när det gäller att du inte rodnar längre, så varför funderar du på att ta bort klipsen?

                              Comment

                              Working...
                              X