Announcement

Collapse
No announcement yet.

Ond spiral.

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Ond spiral.

    Jag älskar inte mig själv.

    Men jag försöker.

    Det gör jag genom att försöka bevisa för andra att jag är bra. Då känner jag mig egocentrerad och tycker jag inte om mig själv.

    Då slutar jag försöka bevisa något men då blir jag så uppe i att "Jag är den jag är" och tänker att jag är bra och nu jävlar ska ge mig lite kärlek men då känns det som om jag glömmer bort alla andra... Jag jag jag... Hela tiden. Vilket då gör att jag inte gillar mig själv. Om jag är sjysst mot andra och försöker se andra så är det alltid något inom mig som ropar "du är egocentrerad, du gör det av egoistiska osaker"

    Jag är så rädd att det syns igenom även om jag fått höra att jag är en bra människa. Att människor liksom tycker att jag egoistisk i tysnad... Att dom tänker att jag är en egocentrerad självupptagen individ men att dom är rädda att säga det för att jag kanske skulle bli ledsen.

    Detta kanske bara är i mitt huvud dessa nojjor men jag vill verkligen bli en bättre människa på riktigt. Hur blir man det? Hur tänker man mindre på sig själv? Hur älskar man sig själv? Tänker på det där "Du kan inte älska andra om du inte älskar dig själv". Vad menas egentligen med det?

  • #2
    Det räcker du bevisar för dig själv att du är bra genom att ta hand om dig själv, respektera dig själv mm, Har man bra självkänsla så är andras gillande inte lika viktigt för en för man har sig själv. Man älskar sig själv genom vara rädd om sig själv, står upp för sig själv dvs man låter tex ingen utnyttja en, behandla en illa mm. Sen är det väldigt vanligt när man i te älskar sig själv att man tänker/talar till sig i negativa ord jag är kass, värdelös, full, ego osv. Genom att sluta med det och istället tänka ok jag kanske i te är bäst i världen på allt men jag duger som jag är jag gör mitt bästa.

    Comment

    Working...
    X