Announcement

Collapse
No announcement yet.

Att göra eller inte göra

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    jag har oxå GAD som diagnos, så jag kan förstå dig
    det är tufft att lleva med, och jag tror man kan bli botad av det om jag inte fått det om bakfoten,
    äter du nån medicin eller så, du behöver inte svara på det om du inte vill
    och ddet här med att uttrycka glädje och kärlek till andra går oftast hand i hand med dålig självkänsla, så det tillhör oftast det
    men kan du känna glädje själv, allså typ känna att du tycker om att göra saker?
    jag hade jätte svårt att känna det förut allting va bara fejk, lådsades va glad om jag gjorde något, typ gå på bio eller så
    det visade sig vara en depression i botten, och fick lite insater för det.
    nej det är inte lätt alla gånger att komma på själv var ens problem grundades, och jag kan bli dum i huvudet när jag försöker klura ut det själv, det är de som är bra då att man har nån att prata med som kan guida lite i det i mitt fall min terapikontakt.
    va bra att du känner förtroende för din kurator, och att du känner en effekt
    sen tycker jag det är starkt av dig att du faktiskt ställer frågan här om vad du ska göra, och skulle jag vara du så skulle jag berätta det i min terapi, för det innebär ju oxå att du försöker!!!

    Comment


    • Miss Poe
      Miss Poe commented
      Editing a comment
      Ja det stämmer. Jag gjorde ett projektarbete om GAD när jag läste psykologi ifjol. Man kan bli botad genom medicin i kombination med kbt men man får räkna med att det tar flera år. Dessutom kan det lätt komma tillbaka igen precis som depressioner.

      Jag äter 100 mg Sertralin. Ångestmedicinen blir jag bara trött av men Sertralin hjälper mot det värsta av ångesten ändå. Vill inte prova benso för jag har en tendens att "fastna" för saker som är ångestdämpande.

      Jaha det visste jag faktiskt inte. Har tänkt länge att det kanske berodde på att hela familjen är introvert.
      Ja jag blev diagnosticerad svår depression i våras. Så jag hade verkligen inte lust att göra något annat än ligga och lyssna på musik.

      Det är inte förrän nyligen som jag har börjat uppskatta saker igen. Det kom tillbaka när jag fick husdjur. Så det började med djur, sen kom teaterlusten tillbaka och nu har jag börjat måla igen.
      Jag har fortfarande inte kommit igång med att spela tv-spel som alltid har varit en stor del av mitt liv dock.

      Om det nu ens är viktigt att veta var allt kommer ifrån. Det kanske det inte är heller.

      Jag får se, jag är lite rädd för att ta upp det eftersom jag får sån ångest av att ens prata om att utmana tankarna och känslorna.

  • #17
    Uppdatering såhär ett år senare:

    Jag har inte jobbat på just den här biten med min kurator men mitt självförakt är nästan helt borta och jag har slutit fred med mig själv, utan att ens försöka.

    Det vände i höstas, kanske berodde det på att några pusselbitar föll på plats genom terapin och det här löstes på köpet.
    Nåja, jag tänker inte gräva i det utan det är bara att acceptera.

    Comment

    Working...
    X