Announcement

Collapse
No announcement yet.

Psykos eller tvångstankar?

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Psykos eller tvångstankar?

    Mycket händer i mitt liv, positivt och negativt.

    Jag har insett att jag har svårt att hantera och förebygga stress.


    Har länge levt med tvångstankar och de har verkligen visat sig i olika

    former under årens lopp.

    Nu sedan nyåret har den obehagliga tanken om att hamna i en psykos drabbat mig.

    Det är en extrem "katastroftanke" och jag är rädd för att bli "galen" av mitt

    ältande att jag till slut kommer bli inlåst och gå på starka mediciner...

    Det innebär att jag ett par timmar om dagen lider av extrem ångest och noja.

    "Tänk så får jag ett nervöst sammanbrott och blir galen?!"

    Så läser jag om psykoser och schizofreni i timmar och försöker lugna mig.


    Äter idag Prozac, de hjälpte till en början, tvångstankarna jag hade försvann

    för att dyka upp i den här nya formen igen....

    Åt ett tag Stesolid, mirakelmedicin. Men ja, eftersom de är beroendeframkallande

    slutade jag med det då jag inte vill bli beroende.

    Alkohol försöker jag helst låta bli av diverse anledningar. Är framförallt rädd för

    att bli sämre men samtidigt vill jag självmedicinera och bli lugn av sprit. Illa.


    Att skriva här nu känns som ett säkerhetsbeteende för att lugna mina nerver...


    Någon som känner igen sig eller har något insiktsfullt att dela med sig utav?



  • #2

    Hej


    Har du aldrig erbjudits terapi? Det går att komma rätta med tvångstankar men då behövs terapi och ibland även medicin som komplement. Det medicinen gör är att lägga locket på lite på dina tankar men den tar inte bort dem. Bra du slutade med stesoliden den medicinen skall man ta under en väldigt kort period. I terapin kan du även lära dig hur du ska hantera stress ochså. Alkohol är ångestframkallande så risken är att den förstärker dina tankar men kan förstå att du vill döva tankarna.


    Det går att bli fri från tvångstankar så hitta en terapeut som är duktigt på tvång.


    Comment


    • #3

      Har blivit erbjuden gruppterapi. Men då jag anser att jag har mer än ett grundproblem så räcker inte det för mig.

      Det sorgliga är att Psykiatrikern även säger "Vill du inte äta medicin så kan jag inte hjälpa dig!" Jag vill då inte äta mer mediciner, utan jag vill bara prata med någon.

      Hen ville ge mig en stämningsstabiliserande.


      Ångesten har lagt sig nu, äntligen. Märks så här i efterhand hur dum man blir när man får ångest. Jag var helt säker på att jag höll på att få en psykos tidigare och nu är det uppenbart för mig att det var mitt tvångstänkande som paralyserade mig.

      Kalla det säkerhetsbeteende, men boken "Sluta älta och grubbla" hjälpte mig precis...


      Fel forumdel, men ja, som sagt trodde något helt annat i morse. Plågsamt!


      En tanke som slagit mig, jag åt Stesoliden vid behov ett tag. Slutade för två veckor sedan. Tvångstankarna och ångesten är nu värre än på mycket länge och undermedvetet önskar jag att jag kunde lugna mig med alkohol eller piller.

      Kan det vara så att det är en viss abstinens som spökar? Känns nästan så. Abstinens och abstinens, kroppen vill bli "belönad" med något lugnande så att säga...


      Comment


      • #4

        Intressant tanke att det kan vara abstinens... jag har också precis avslutat en period med en vid behovsmedicin och känner mig rastlös... Fick samma tanke som du: att kroppen försöker lura mig att fortsätta ta den, genom abstinens, som jag tolkar som ångest...


        Jag kan också bli orolig att jag håller på bli sämre, "bli galen" etc. Men tänker att så länge jag oroar mig för detta så borde det inte vara något problem, eller ja då kan det inte vara någon psykos i alla fall Sen är det jobbigt att vara så orolig och att dessa tankar griper tag i en så pass hårt.


        Men nu skulle du ju kunna se din egen post som ett minnesmärke på hur du tog dig igenom din oro...? Bra gjort!


        Comment

        Working...
        X