Announcement

Collapse
No announcement yet.

Drömmar och overklighetskänslor.

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Drömmar och overklighetskänslor.

    Jag har sedan en tid tillbaka haft problem med drömmar (mardrömmar) och overklighetskänslor. I drömmarna blir jag hånad och trakasserad av mina familjemedlemmar, och då särskilt min pappa och lillebror.

    De pikar mig för att jag inte lever upp till det manliga idealet. Problemet är att jag vaknar arg och ledsen, och jag tror mig märka att drömmarna har ett visst uns av sanning. Jag kan inte längre prata med min far utan att ständigt vara på min vakt, och det blir därför inte några givande samtal, jag sitter bara och väntar på att få försvara mig.

    Jag har tappat greppet om vad som är dröm och vad som är verklighet, allt flyter ihop till vansinnig plåga fylld av rädsla och sorg.


    Hur kan jag göra mig av med de här drömmarna?



  • #2

    Hej Lightsbane!


    Bästa sättet att bli av med de där drömmarna, är att försöka förstå deras innebörd, och sedan agera utifrån det.


    Vi föds alla unika, oavsett om vi föds som pojkar eller som flickor. Vi föds med en uppsättning egenskaper som vi kan ha nytta av under livets gång, men tyvärr påverkas vi ofta negativt av den kontext och miljö vi växer upp i. Vi formas att bli sådana andra önskar oss, inte sådana vi faktiskt är. Många grabbar tvingas därför att dölja sina känslor och det mesta, eller allt, som kan tolkas som tjejigt, kvinnligt och därmed förment svagt av omvärlden. I sin iver att bli älskad och accepterad av sin familj, gör förstås den lille grabben som han blir lärd, och snart nog har han blivit så skicklig på att dölja de oönskade sidorna för sina föräldrar och sin omgivning, att han till och med själv går på bluffen. Han börjar tro att han aldrig ens dolt något, vilket alltså inte är sant. Innerst inne vet han att han döljer ett annat och skörare jag.


    Detta vill han för sitt liv inte bli påmind om. Därför utvecklar grabben och den unge mannen med tiden väldigt lätt både ett svaghetsförakt och ett kvinnodito, eftersom han omedvetet kommit att sätta likhetstecken mellan svaghet och kvinnlighet. Mest av allt föraktar han dock det han upplever som "svaga" män, dvs alla män som på något sätt vågar bryta mot den gängse mansbilden han själv så förtvivlat försöker upprätthålla. I kölvattnet på detta kommer väldigt lätt homofobi och böghat, och det är i ljuset av det här, som s.k bögknackning och våld mot homosexuella skall ses. Dessa vidriga attacker är i grunden utlösta av machomännens egen paniska skräck för att själva ha något mjukt och kvinnligt inom sig. Det är för att skada och utrota detta inom sig själva de angriper och misshandlar oskyldiga homosexuella, eller män och grabbar dessa machoförgiftade snubbar fått för sig är bögar.


    Jag har själv format min egen unika manlighet. Jag ger fullständigt och högaktningsfullt fan i vad andra tycker, tänker eller säger om den. Jag är jag, och jag är det fullt ut. Jag vågar bejaka mina känslor och mina lustar. Jag törs gråta när jag är ledsen, även inför andra och inför kvinnor. Jag törs erkänna misstag och att jag inte klarar av en viss sak. Jag vågar stå upp för min rätt och mina principer, men jag har inget som helst behov av att hävda mig, eller mäta mig mot någon annan än mig själv. Men mot mig själv tävlar jag gärna. Jag är min egen måttstock i livet, och jag försöker alltid förbättra mig.


    Jag växte upp med en machoförgiftad farsa, som själv dock både var toffel, ryggradslös och handlingsförlamad. Han upplevde sig stå längst ned på botten och behövde någon att stå på, för att åtminstone komma sig upp en liten, liten bit här i världen. Därför använde han mig till detta. Jag blev ständigt hånad, nedgjord, förlöjligad, förminskad, osynliggjord etc etc under hela min uppväxt, och från morsan hade jag inget stöd att vänta eller hämta. Där fanns det bara samma sak, plus is i massor.


    Ingen av dem förstod sig på mig, och de försökte inte ens. Tvärtom brukade farsan med ett anklagande tonfall hävda att han inte förstod sig på mig, precis som om det skulle vara mitt fel, eller problem!


    Jag var ett väldigt annorlunda barn, jämför med många andra. Jag tänkte annorlunda, var annorlunda, agerade annorlunda, och inget av detta var någon tillgång i skolan, där jag blev grundligt och svårt mobbad under nio långa, djävliga år. varför? Jo, för att jag var den jag var, en kreativ, konstnärlig, lugn, språkbegåvad, musikalisk grabb som hade lätt för att lära sig och som hade ambitionen att skaffa bra betyg. Fotboll och traditionellt machobeteende fanns inte på min karta, och det fick jag sota för.


    Jag vägrade dock vika ned mig, oavsett hur illa jag än blev behandlad. Det jag blev utsatt för ger fängelse i flera år om vuxna utsätter vuxna, eller barn, för det, men när barn gör det mot barn, är det tydligen okey. Självklart blev jag skadad av det. Jag fick PTSD och blev djupt deprimerad. Pga det tog mitt liv en lång, mödosam omväg via psykvården, ett svårbrutet pillerberoende och en massa annat fanstyg.


    Nu är jag sedan länge uppe på banan igen, och mår bra. Jag seglar efter egen kompass i livet, och vägrar fortfarande vika ned mig, eller ikläda mig någon stereotyp mansroll. Jag är jag. Någon annan kan jag inte vara, och det är förstås samma sak med alla andra också.


    Ju mer vi förställer oss, desto sämre mår vi. Du är du, och ingen annan. Du är ingen machoman, vad nu det egentligen är för något. Jag anser att det är betydligt mer manligt att våga bruka alla sina känslor och sidor, än att gömma undan och förneka dem.


    Så om din farsa och din lillebror tråkar dig, behöver du inte ta det. Nu vet också att de gör det för att du påminner dem om något de själva gömt och helst inte vill veta av. Kasta av dig oket som det innebär att leva under en stel mansroll, och forma din egen, helt unika typ av manlighet - en manlighet som utgår från dig, dina värderingar och ditt hjärta, inte vad andra tycker, tänker, säger och gör!


    Var rädd om dig!

    Vänliga hälsningar,


    Stratocaster


    Comment

    Working...
    X