Announcement

Collapse
No announcement yet.

Män

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Män

    Ursäkta rubriken. Har panikångest. Har gråtit, spytt, haft ränskita deluxe de senast 2 dagarna.

    För 9 månader sedan träffade jag en kille. Jag hade precis kommit ur ett destruktivt förhållande med otrohet som vardag och lögner. Litade inte på någon. Den nya killen var fantastiskt. Vi hade det dock jävligt turbulent i början. Mest pga mig. Men vi löste våra problem. Som alltid. Sommaren kom. Vi hade tjaffsat, killen kommer hem och gråter (vi bodde i princip ihop nästan nu ) och gör slut. Får panik och fattar ingenting. Efter några timmar av prat inser han att han gjort ett misstag och vill ha tillbaka mig. Vi fortsätter där vi var. Han mår lite dåligt pga jobb, utbildning och studier som inte går ihop. Stöttar honom extremt och så mycket fina ord jag får tillbaks. Det var rätt ok mellan oss nånu månad till tjaffsat började igen för ca 3 veckor sen. Varje gång vi tjaffsa(tjaffsa 1-3ggr i veckan om skitsaker) så löste vi det och deg blev typ as bra. Vi hade det bra. Han sa flera ggr att han älskade mig, skit mycket och ville kämpa för det här. Jag åler bort några dagar utan honom och vi tjaffsar under resan. Jag lägger ut en bild på Facebook där han kommenterar att han vill att jag kommer hem. Efter min resa kommer jag hem och vi har det bra i några dagar tillsedan det blir småtjaffs. På 1 vecka, 2 ggr. Vi löste det kanon bra och fina ord, riktigt fina ord som älskar dig, kämpar för oss, vi är ett team etc härjade. Sista tjaffset. I söndags. Åker till jobbet, vi säger hejdå på morgonen och att vi älskar varann. Allt är bra. Kommet på jobbet vi smsar inget konstigt. Dyker upp en ur löjlig skitsak som är mitt fel. Ber om ursäkt och tar på mig det. 2h senare får jag på messenger (Facebook) att han packat alla saker, lämnar nyckeln och gör slut.

    Ringer upp.försöker reda ut. Han säger för mycket tjaffs, orkar inte. Kommer hem från jobbet och åler hem till honom för att prata ut. Tittar inte ens på mig. Säger att det finns inget kvar mellan oss och gör slug på riktigt. Går hem, ser hur han tar bort våran status på Facebook/instagram.

    Så. Till saken.. hur kan hab säga samma dag, dagarna innan att han älskar mig? Hur kan vi några veckor innan planera att flytta ihop vid årsskiftet? Hur kan han 3 dagar innan han gör slut så hastigt säga att han tänker inte lämna mig och kämpa för det här??

    Det har gått 1 dag. Alla bilder på oss är kvar på både Facebook och instagram. Om han nu inte var kär, varför tar han inte bort de bara ??

  • #2
    Man kan älska och vilja att allt ska fixa sig - och tröttna på allt tjafs. Jag och mitt ex älskade verkligen varandra, men gjorde ändå slut. Vi fixade inte det.

    Comment


    • #3
      En relation är inte bara kärlek. Det är annat som ska stämma också. Han insåg att detta inte kunde fungera för honom. Det betyder inte att han lägger skulden på dig, kan till och med vara han som inte klarar av att vara den han vill vara. Men han vill inte ha det som ni har det. Han älskar dig men vill inte vara i en relation med dig.

      På din beskrivning låter det som att ni båda på var sitt håll borde gå i terapi och jobba med era tillitsproblem. Det finns verkligen ingen anledning att livet ska vara som den bergochdalbana du beskriver. Att ni båda reagerar så enormt på vad ni senare förstår var skitsaker. Det tär ju något enormt på er båda. Att ni sedan när blir sams känner en enorm samhörighet gör inte bråket värt det.

      Så att gör ett av dina bästa beslut i livet. Försök få tag i en terapeut. Kanske en psykodynamisk terapeut för att försöka reda ut varför du reagerar som du gör. Eller kanske KBT för att hitta sätt att hantera dina känslor på ett bättre sätt.

      Du kan försöka få en terapeut genom din vårdcentral men kan vara svårt och vara väntetider. Om du har råd så kan du söka en privat terapeut, är lättare att få tag i.

      Jag är ingen expert men vet att en relation kan vara en vila. Där inte varje ord mäts på våg. Där är ok att någon gång säga något klumpigt. För vet var den andra har sitt hjärta och har den djupa insikten att ingen är felfri.

      Comment


      • #4
        Hej, håller med knet99 jag tänker också att någon av er kanske har borderlineproblematik eller någonting åt det håller som ofta gör att man ena stunden idoleserar och ser upp till en person för att i nästa stund se ner på den...

        sen kanske det också spelar in hur gamla ni är? men tänker också att det ska kunna vara lugnare, i förälskelsefasen kanske det är turbulent mer men är relationen inte bra så är det bästa att bryta för bådas skull. lycka till!

        Comment

        Working...
        X