Announcement

Collapse
No announcement yet.

Har på senare år fått det svårare att etablera nya relationer!

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Har på senare år fått det svårare att etablera nya relationer!

    Hej jag är en man på 27 år som har asperger och ADHD.

    Jag har musik som mitt största intresse i mitt liv. Jag skall försöka skriva tydligt och sammanhängande som möjligt.

    Jag har nu senare upptäckt i mitt vuxna liv att jag har svårt att etablera nya relationer. Både när det gäller vänner och partners.
    Det känns som att jag inte hänger med snacket längre. I och för sig har jag alltid haft lite svårt att få nya vänner, men jag har alltid kunnat hitta några och jag har och så funkat bra i sociala sammanhang.

    Nu så gör det inte det. Jag känner att jag blir en person som folk undviker. Jag känner att jag blir lätt arg och jag blir lätt sårad. Nu har jag på fyllan betett mig rätt dumt. Jag har anklagat en som jag trodde var min vän för att utnyttjat mitt umgänge, för att denne inte har haft nått bättre för sig. Detta är såklart väldigt paranoidt ut av mig. Detta skulle jag inte ha gjort i nyktert tillstånd.
    Jag har tidigare i år sårat en tjej som har gillat mig genom att jag har gett henne signaler om att jag ville gå hem med henne. Men jag gick med hennes kompis istället. Detta hände oxå på fyllan.
    Å jag ser nu när jag skriver det här att det finns ett mönster. På fyllan så kan jag säga väldigt dumma grejor som jag annars inte skulle göra. Jag dricker inte ofta. Max en gång i veckan. typ Fredag eller lördag. Men när jag gör det blir det en 5-6 öl. Så det är ju en del. Jag blir inte våldsam eller så. Men jag spottar ur mig saker som jag ångrar.

    Jag har otur. Jag har inte lyckats etablera några kamrater på vare sig varken där jag pluggar eller på jobbet. Detta gör att jag känner mig väldigt misslyckad.

    Jag mår inte bra! Jag känner mig väldigt ensam om det här. Jag har aldrig haft en partner, men annars är jag en kille som skulle kunna skaffa en tjej, men det är det att jag har svårt att bli kär och jag tror jag flyr lätt ifrån det för jag är rädd på nå vis. Eller jaa varje gång jag tror jag har hittat den rätta så försvinner mitt intresse för denne ganska snabbt. Som att jag blir utråkad och detta skäms jag över. Å jag vet inte hur jag skall hantera det.

    Jag gillar annars sociala situationer, men har haft svårt nu på de senaste två åren kunnat utvecklas och förnya mig. Å det kan ju oxå bero på att jag förlorade min mamma i cancer för 2 år sedan. Men jag vet inte.
    Jag borde kunna va på benen nu tycker jag.

    Så ni ser det händer lite negativa saker och jag är rädd att jag skall flippra ut. Krascha. Jag är arg, ledsen och rädd.

    Jag har tidigare gått KBT terapi, psykoanalytisk terapi, grupp terapi och jag känner att det inte har hjälpt så mycket. Det har varit bra att få kunnat prata åså, men i längden har jag hamnat tillbaka i negativa mönster.

    Jag har ochså gått i sådan här asperger habiliterings grej och även träffat andra med samma diagnos. Men de vänder sig mer till människor som har problem med handla mat, komma i tid, tvätta sig, vara i sociala sammanhang som på caféer. förstå ironi, prata om sig själva för mycket, men jag har inga sådana sakliga problem.

    Så jag vet inte riktigt hur jag skall göra!
Working...
X