Announcement

Collapse
No announcement yet.

panik ångest med en fruktansvärd dödsångest

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • panik ångest med en fruktansvärd dödsångest

    För drygt en månad sen så låg jag på sjukhus för njursten och sen när jag kom hem SÅ utlöst det en spiral av känslor i mig. Jag fick stark ångest med svårt att andas och tryck över bröstet och myr kryp fläckvis på kroppen, Hela livet bara stannade av för mig. Blir rädd för allt får jag ont någonstans så tror jag att jag är döende och ibland tror jag att jag framkallar smärtor mentalt för jag är så övertygad om att jag är sjuk..

    min ångest blir bara starkare och starkare. Fått sobril av läkaren en tycker inte det hjälper ett dugg utan bara stannar upp I ett låst läge. Funkar inte som en normal människa längre och det börjar bli plågsamt att bara vara vaken och att gå ut..

    Vad ska jag göra hur kan jag bryta denna onda cirkel

    Mycket ledsen just nu



  • #2

    Har du provat med terapi?


    What hurts the most is that the memories I used to hold so close to me are now the memories I wish I could forget.

    Comment


    • #3

      Jag väntar på en tid till psykolog men just nu är det olidligt tror fasiken att jag ska avlida hela tiden... så trött nu och känner mig totalt slut .. vill inte ha det så längre..

      Gick ifrån att vara pigg glad hjälpa andra och aktiv jämt till levande död fy fasiken ..

      Just nu så känns det som jag vill ge upp ser inte så mycket ljus längre och tröttheten bara mörkar mig och drar ner mig längre ner i avgrunden... bara trött


      Comment


      • #4

        Hej Akira! Det kanske där orsaken är att du gett så mycket av dig själv och sett till andras behov så att du glömt bort dig själv och dina egna behov på vägen. Jag är likadan att man vill andra väl och vara andra tilllags och man ska hjälpa till osv och det är bra att man gör det men man får lära sig att sätta gränser för till slut om man bara ger och ger så tar ju bensinen slut och då är det lätt att man blir utbränd och att man börjar må dåligt.Sen kan det vara många faktorer som finns i det undermedvetna som du bär på som kommit upp till ytan som du inte har orkar eller kunnat bearbeta genom åren som visar sig som ångest och deperssion och det psykiska påverkar det fysiska och tvärtom.Ge inte upp för hur jävla mörkt det ser ut att vara så finns det ljus bakom mörkret och det går att må bra igen med en jävla portion envishet vilja och vilken inställning man har till livet men visst det är inte lätt att tänka positivt när man känner sig som ett ursketet äppelskrutt ibland.


        Comment

        Working...
        X