Announcement

Collapse
No announcement yet.

Kursmaterial Tala inför publik 10/12 GBG

Collapse
This is a sticky topic.
X
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Kursmaterial Tala inför publik 10/12 GBG

    JAG ÄR RÄDD!


    Det är egentligen inte själva handlingen att tala eller sjunga inför publik eller hoppa ut för ett flygplan man är rädd för. Om du går djupare in i ditt psyke kommer du att märka att det du är rädd för är inte att misslyckas, utan för vad ett misslyckande representerar:


    Ett ifrågasättande av den psykologiska överlevnaden, grundläggande fruktan för att tappa ansiktet, avvisas, överges eller frysas ut, att framstå som värdelös, som en medelmåtta, bluff eller idiot.


    Förväntningar har en tendens att forma livserfarenheten, och förväntningar fyllda av farhågor ger ett liv fyllt av rädsla. En metod att bemöta sin rädsla är att medvetet börja visualisera positiva utgångar - att forma de bilder man vill ha istället för att fokusera på de man fruktar. Man kan inte kontrollera sin rädsla. Men man kan kontrollera sin reaktion på den:


    Man kan andas långsammare, skaka loss och slappna av i musklerna och göra det man ska trots rädslan man känner.


    Har du någonsin varit rädd och sedan blivit arg? Vad hände? Om du inte minns något sådant tillfälle, föreställ dig vad som skulle kunna hända. Du kan komma fram till att vreden är starkare än rädslan och kan användas för att komma över den handlingsförlamning rädslan ger.


    Adrenalinframkallande aktiviteter, som forsränning, fallskärmhoppning, bergsbestigning eller bungyjump kan tyckas vara de ultimata sätten att komma över rädsla, men är i själva verket rena nybörjarkurserna i mod. Symboliska sätt att förbereda sig för vardagens verkligt skrämmande upplevelser, att uttrycka sina känslor, erkänna att man haft fel, riskera att göra bort sig, bli förlöjligad, ratad eller att bara vara sig själv.


    Ofta inser vi inte att det är rädsla vi står inför när den uppträder i form av nervositet, tveksamhet, förhalning, motvilja, bristande intresse eller (i sin mest lömska form) tvivel på sig själv. Som små barn föll det oss aldrig in att tvivla på oss själva. Den som hittade på talesättet: ”Om du faller sju gånger res dig upp åtta”, måste ha studerat ett litet barns försök och misslyckanden och nya försök att lära sig stå eller gå. Allteftersom man växer upp och börjar jämföra sig själv med andra, börjar man bilda sig uppfattningar om sin kapacitet. Nästan alla våra uppfattningar om kompetens och kapacitet härrör från vår tro att vi saknar talang, när vi i själva verket bara saknar erfarenhet.


    ”Den artist som skryter med att han aldrig är nervös och aldrig har rampfeber. Han är ingen artist han är en lögnare”

    Enrico Caruso


    För det första måste man förstå att rampfeber är en helt normal reaktion. Demosthenes var det antika Greklands främsta talare, men när han höll sitt första offentliga tal stammade han fram orden så mödosamt och svagt att publiken skrattade åt honom. Men Demosthenes gav sig icke. Han tränade i sin ensamhet i flera veckor. Han lyckades övervinna sitt stammande genom att tala med stenar i munnen och sin andfåddhet genom att recitera poesi medan han sprang i uppförsbackar. Med tiden kom han att hålla de atenska åhörarna trollbundna.


    Med rätt inställning kan du komma över din rampfeber. Hur du känner inför dig själv, publiken och ämnet - liksom hur hårt du har jobbat på att fram ditt material- har en direkt inverkan på dig när du ska tala offentligt. Med en konstruktiv attityd och effektiv förberedelse kan du omvandla en förlamande rädsla till positiv oro, som håller dig skärpt. Det finns mycket lagrad energi i rädsla - använd den som uppvärmning, värm upp kroppen, rösten som en skådespelare inför en föreställning eller en idrottsman inför en tävling så kanaliserar du den nervösa energin på bästa sätt. Glöm inte att andas. Mycket av rampfeberns fysiska obehagskänslor beror på brist på syre.


    DIN VÄRSTA FIENDE ÄR DU SJÄLV.


    Våra föreställningar om oss själva har oerhört stort inflytande på vårt beteende. De motiverar oss och formar det vi gör. Det är svårt att lära sig någonting om vi inte tror att det kommer att bli trevligt eller vara till nytta för oss. Vi delar alla vissa grundläggande föreställningar som vi får bekräftade i den fysiska världen varje dag. Vi tror på naturlagarna. Vi kliver därför inte ut från översta våningen på höga hus.


    Vi har också många föreställningar om oss själva som inte är lika tydligt definierade. Föreställningar har många källor, exempelvis uppfostran, modellering efter andra betydelsefulla personer, tidigare trauman och upprepade erfarenheter. Vissa föreställningar kommer till oss färdigtillverkade från den kultur och den omgivning vi föds in i. Förväntningarna från de betydelsefulla människor vi har omkring oss i barndomen skapar föreställningar inom oss. Höga förväntningar under förutsättning att de är realistiska bygger upp förmåga medan låga förväntningar skapar oförmåga. Vi tror på det man säger till oss om oss själva när vi är små, eftersom vi inte kan testa det på något sätt och dessa föreställningar kan förbli oförändrade trots det vi senare uppnår.


    Då vi tror på någonting handlar vi som om det vore sant. Detta gör att det är svårt att vederlägga föreställningarna. Vi tolkar händelser i termer av föreställningar och våra förväntningar ger stöd åt denna tolkning. Det vi gör, understödjer och förstärker det vi tror på. Föreställningar är inte bara kartor över vad som hänt, utan utkast till och förslag på framtida handlingar. Den självuppfyllande profetian.


    Positiva föreställningar om dig själv hjälper dig på ett ovärderligt sätt att nå dina mål.


    Det finns ett talesätt:


    ”Då du tror att du kan eller inte kan göra någonting har du alltid rätt”.


    Begränsande föreställningar är vanligen centrerade kring ” Jag kan inte…” och hindrar i hög grad dina möjligheter. En bra metafor för föreställningarnas begränsande inverkan är funktionssättet hos grodans ögon. Grodan ser det mesta i sin omedelbara närhet, men tolkar bara saker som rör sig och har en viss form och sammansättning som mat. Det här är ett mycket effektivt sätt för grodan att förse sig med sådan mat som flugor. Men, eftersom endast rörliga, svarta föremål uppfattas som mat kommer grodan att svälta ihjäl i en låda med döda flugor.


    Föreställningar kan vara en fråga om val. Man kan lämna föreställningar som är begränsande och bygga upp föreställningar som gör det möjligt för dig att ta reda på vad som skulle kunna vara sant och hur stor din förmåga är.


    Tänk på tre föreställningar som har begränsat dig . Visualisera hur ditt liv kommer gestalta sig om fem år om du fortsätter att handla som om de här tre begränsande föreställningarna vore sanna. Hur kommer ditt liv att vara om tio, tjugo år?


    Tänk nu på tre nya föreställningar som skulle ge dig kraft, som verkligen skulle förbättra din livskvalitet. Visualisera att dessa föreställningar verkligen vore sanna hur kommer ditt liv se ut om fem år? Om tio år? Om tjugo år?


    Genom att förändra sina föreställningar gör man det möjligt för beteendet att förändras och det förändras snabbast om man får en förmåga eller plan för att utföra uppgiften.


    Jag kan påverka på flera sätt.


    Tre aspekter av tal som påverkar våra lyssnare.


    Ord 7 %


    Röst 38 %


    Ickeverbal 55 %


    Ögonen har det.


    Om inte de här siffrorna (de kan variera något efter olika källor) ger dig en tankeställare så kan du slå på din TV-apparat och titta på de olika presentatörerna, lägg märke till hur stor trovärdighet och inflytande de får på dig. Registrera hur deras ansikte arbetar, deras händer, rörelser, energi, ögonkontakt. Som övning kan du skriva ner vad du tycker är effektivt respektive ineffektivt. Vid en undersökning med levande publik fann man att de personer som inte hade ögonkontakt med talaren gav talaren 40% sämre betyg än de som hade ögonkontakt.


    Stadigt och säkert.


    Föreställ dig ett ögonblick en tankspridd professor som går fram och tillbaka inför sin klass, han går lätt hopsjunken med händerna på ryggen och känner sig behaglig till mods och fullständigt avslappnad, men vad tar studenterna till sig? Hör de hans ord eller blir de distraherade av hans gång? Inom skådespelarkonsten försöker man alltid att få skådespelarna att göra saker och inte bara prata det är nämligen genom handling som en karaktär manifesterar sig och vinner intresse. Känn styrkan i ditt sätt att stå under tiden som du talar. Stå som om du vore ”fastvuxen”. Håll ditt tal med en munter och livfull attityd. Tänk sedan på hur det kändes att lägga all kraft i framförandet, utan att avledas eller distraheras av något marscherande fram och tillbaka.


    Sikta och skjut.


    Innebär detta att vi inte skall röra oss på scenen? Självklart inte. På samma sätt som du väljer dina ord ska du välja dina handlingar. Och dom väljer du beroende på vilket intryck du vill göra. Om du vill skapa en nära och intim kontakt med publiken kan du målmedvetet gå fram till första bänkraden böja dig ned och säga någonting samtidigt som du sänker rösten – det ger en känsla av intimitet. Du kan också använda dig av olika överraskningsmoment när du går fram till en vägg eller ett bord som du slår handen i t ex. Om du gör det just när du säger någonting som är viktigt kommer åhörarna aldrig att glömma det. Du kan också gå fram till ett blädderblock eller overhead apparaten. Du kan även gå målmedvetet och kanske med viss brådska för att på så sätt förstärka budskapets betydelse, om du skulle släntra iväg segt över scenen som på en söndagspromenad så skulle du sända ut ett icke verbalt budskap att det du kommer att säga är oviktigt. Genom de här aktiviteterna kommer din presentation att göra ett starkare intryck. Minns att alla människor är vana vid att titta på TV. Några tillhör MTV-generationen. Alla vill bli stimulerade av action. Borta är den tid då det räckte att ”läsa” en uppsats medan man under en timme stod som fastklistrad bakom talarstolen. Din publik är van vid, och väntar sig- action och energi.


    Befria din energi.


    Många gånger upplever vi oss själva som mycket mer expressiva än vad vi är men i själva verket är vi inte alls så kraftfulla och expressiva som vi tror. Detta beror på att vi normalt intar ett visst förhållningssätt till omgivningen som vi blir vana vid. När vi då blir lite mer expressiva upplever vi detta som konstlat och tillgjort, det är därför viktigt att du prövar och vänjer dig vid att höja din intensitet och utstrålning. Förbered ditt tal såsom en idrottsman förbereder sig inför en tävling låt energin och entusiasmen och adrenalinet stegras i blodet. Faktum är att energi inte försvinner om den används utan snarare återskapar ny energi och entusiasm. När du använder din energi på rätt sätt utstrålar du också liv och därigenom magnetiserar du åskådarna. Att vara rädd för energi är i själva verket att vara rädd för livet.


    Ernst Hugo-syndromet.


    Genom att arbeta med ansiktet förstärker du dina känslomässiga uttryck och ökar din utstrålning detta är framförallt viktigt när man arbetar med kamera. Vad är det som får ansiktet att göra vad det gör. Den främsta bikraften är känslan.


    Hur når jag fram?


    Fundera på vad det är som får en övertygelse att projiceras. Det är i verkligheten tre komponenter:


    Ansiktet styrt av känslan som du lärt dig tidigare.


    Energi.


    Röstbetoning. För dig som vill träna går det utmärkt framför spegeln.


    Gester.


    Varje kroppsrörelse är att betrakta som en gest: händer, armar, ben och ansikte. Det du gör med ditt ansikte i kombination med känslan bakom ditt budskap verkar mer övertygande än någonting annat du kan göra. Självklart måste olika gester anpassas till gruppens storlek. När man talar i TV måste man naturligtvis vara försiktig med sitt gestikulerande och samma sak när man talar vid middagsbordet. Hur anpassar man då sina gester?


    Tänk först på armen - handled, armbåge - axel små gester görs med handleden, medelstora gester görs med armbågsrörelser och stora gester med axelrörelser. Varje gång du talar inför en grupp med mer än 10 personer bör du använda axelrörelser. De flesta talare kan lära sig arbeta med gester ganska bra, det handlar helt enkelt om att vara sig själv och använda händerna mer överdrivet än vad du skulle ha gjort när du talat med en vän.


    Det finns dock en del gester som man bör se upp med skramla med nycklar eller pengar i fickan, inte pilla med slipsen eller smycken och inte oavbrutet ta av och på sig glasögonen.


    På samma sätt som du lärde dig tidigare att det är viktigt att din aktion är målmedveten måste dina gester också vara organiska. Varje gång som din hand känner sig frestad att smyga sig ner i din ficka eller rätta till slipsen så kom ihåg att den rörelsen drar till sig publikens uppmärksamhet till din fysiska person och bort från ditt budskap. Den tanken kommer antagligen att vara tillräcklig för att du ska komma ihåg att hålla händerna stilla.


    Gör dig själv en otjänst genom att börja så här…


    1. Gör ingen ”Husmorsbörjan”.


    ”Godmorgon. Första pausen blir klockan tio. Om ni behöver ringa, så försök att vänta till dess. Telefonerna finns i receptionen. Damtoaletten är runt hörnet, nerför korridoren till höger, herr...”


    Låter det bekant? Jag har hört det alltför ofta. Det tar all dynamik ur evenemanget.


    2. Gör ingen ”Beklagar byte av talarebörjan”.


    ”Godmorgon. Vår talare idag, den prisbelönade experten på 1800-talskonst, Mr Herman Lindqvist, kunde tyvärr inte komma. Han var tvungen att flyga till Italien och träffa påven. Han är som ni förstår en mycket eftersökt person. Vi är allihop uppriktigt besvikna över det här, men Sven Bertil Johansson har lovat komma hit och göra sitt bästa.”


    Tror du att vi i publiken blir uppåt av att höra det?


    Ta istället reda på vad Sven Bertil Johansson har för kvalifikationer och säg:


    ”Godmorgon. Vår talare idag har varit intresserad av 1800-talskonst ända sedan 1960. Han hade dessutom turen att få bo och verka i Italien som kulturattaché under åren 1980 till 1988. Dessutom studerar han.... och har ... Vi är mycket glada åt att han kunde komma hit idag istället för Herman Lindqvist för att berätta för oss om..... Låt oss tillsammans hälsa Sven Bertil Johansson välkommen…


    3. Gör ingen ”Ödmjuk talare- början”.


    ”Jag blev helt överväldigad när Elizabeth bad mig att komma och tala inför er. Jag vet inte riktigt varför hon tyckte att jag var lämplig, men jag ska göra mitt bästa…”Genom att säga så har du misskrediterat din publik, du säger att den är dum som kommit för att lyssna på dig!!!


    4. Gör ingen ”hmm-början”.


    Har det hänt att du hört någon inleda sitt yttrande på ett sammanträde på det här viset:


    ”Jag vet inte om det här är viktigt eller inte, men...”


    Vad åstadkommer en sådan inledning? Den väcker genast tvivel hos lyssnaren. Det är som om en siren vrålade: Inte viktigt, inte viktigt. När detta inträffar tappar både uttalandet och talaren trovärdighet. Hör dig själv tala. Har du andra misskrediterande vanor? En del människor säger: ”Det här kanske inte hör hit, men... ” Andra säger: ”Jag är ingen expert, men...”


    Hur skapar jag klarhet och trovärdighet?


    Den trovärdighet du projicerar kommer i hög grad att vara beroende av din tankeskärpa, din förmåga att stärka ditt budskap med berättelser för emotionell effekt och att använda siffror, hänvisningar och citat för logisk effekt. Detta är kärnan i din presentation.


    Kan du bevisa det?


    Att hålla tal vore mycket lätt om alla trodde på det vi ville säga utan att kräva bevis.


    Men så är det inte. Människor är lika de vill ha bevis. Det bästa sättet att övertyga människor är dels att ge logiska bevis och dels emotionella bevis.


    Låt oss först se på emotionellt bevis. När man arbetar med allmän försäljning brukar man tala om att det finns två skäl för kunden att köpa varan, det ena är ett logiskt skäl, det andra är ett emotionellt eller mänskligt skäl. På det logiska planet vill chefen köpa maskiner för att kunna öka produktiviteten och spara pengar åt företaget. Men på det emotionella planet vill han kanske dämpa stressen i jobbet och gå hem tidigt. Att sälja en produkt och att sälja en idé är i grunden samma sak. Vi jobbar alla med att sälja idéer, antingen det är i familjen, på ett sammanträde eller i ett tal. Att kunna sälja sina idéer är en viktig del av ledarskap. Som talare kommer du att lyckas mycket bättre om du kan tillgodose både det logiska och det emotionella behovet. Det är naturligtvis så att i er bransch finns det kanske en övertro på logiska bevis, men det hindrar faktiskt inte att man kan särskilja sig också genom att använda emotionella bevis. Formen för ett anförande är ofta enkel, först måste du bestämma dig för vad du vill ha sagt sedan måste du tillhandahålla emotionella bevis blandat med logiska bevis.


    Budskap.


    Emotionella bevis: Händelser ur livet (personliga är bäst).


    Logiska bevis: Siffror, citat eller hänvisningar.


    Privata erfarenheter är ofta utmärkta som inledning, eftersom de griper tag i våra lyssnare. Du är kanske rädd för att du ska tråka ut människor med personliga händelser, men så är det inte. Tvärtom! Människor blir mycket mer uttråkade av dialog än av en berättelse. För ett längre anförande behöver du bara öka antalet händelser med emotionella bevis och mängden statistik, citat eller hänvisningar som logiska bevis.


    Det skulle kunna se ut så här:


    Emotionellt bevis i form av en händelse.


    Logiska bevis i form av siffror, citat, hänvisningar.


    Ännu ett emotionellt bevis.


    Ännu ett logiskt bevis.


    Budskap.


    Eller det skulle kunna se ut så här:


    Budskap.


    Logiskt bevis.


    Emotionellt bevis.


    Logiskt bevis.


    Eller det skulle kunna se ut så här:


    · Logiskt bevis.


    Budskap.


    Emotionellt bevis.


    Du kanske undrar vilken modell som är det bästa sättet. Var det händelse först, logiskt bevis sedan? Borde budskapet komma först eller sist? Det finns inga givna regler det beror på din publik. Ett tips du kan ta till dig är att ju personligare du vill vara, desto bättre är det att börja med emotionella bevis.


    Inledningar som skapar tilltro


    Alla kan använda sig av ”inledningar som skapar tilltro” för att stärka sin trovärdighet och budskapets effektivitet. Konceptet är enkelt. Du behöver bara tala om varför lyssnaren bör tro på uttalandet!


    Din inledning kan ha någon av följande former:


    1. Personlig trovärdighet.


    ”När jag var ordförande i Londons handelskammare upptäckte jag...(för fram ditt argument)”.


    2. Trovärdighet genom att hänvisa till experter.


    ”Peter Wallenberg ordförande i Investor en Sveriges största aktörer på börsen säger att ...”(för fram ditt argument)”.


    3. Säker källa-trovärdighet.


    ”Dagens industri framhöll i sitt nummer av den 6 juni att...”(för fram ditt argument)”. Det här är inte samma sak som att skryta med sig själv. Du ger helt enkelt ditt budskap den trovärdighet det behöver för att tas på allvar. Se det så här: Om du inte ville att ditt budskap skulle tas på allvar, då skulle du inte bry dig om att föra fram det. Så varför inte ge det den substans det förtjänar.


    Sänd på flera kanaler!


    Vad är en parallell? Den är egentligen något som inte alls har med ditt budskap att göra, ändå gör du en jämförelse med den. Låter det konstigt? Ja, det är det också. Det är därför vi kommer ihåg det.


    Låt oss titta på ett exempel. Låt oss ta en lampa och en instruktör. Finns det någon likhet mellan dem? Nej. Bra. Då kan vi utnyttja dem för att dra en parallell och göra klart vad vi menar. T ex:


    ”Ser Ni den där lampan på bordet? När jag tittar på lampan som sprider sitt ljus påminner den mig om alla projektledare som gått Herr Lindblads kurser runt om i Sverige. Jag tycker om ert sätt att ta det ni lärt er och sprida det vidare. Kunskapen stålar ut från er på samma sätt som ljuset sprider sig överallt i rummet.”


    Men om jag hade sagt:


    ”Ni instruktörer gör ett underbart jobb när ni sprider er kunskap ut till varje hörn av Sverige.”


    Skulle det ha varit lika starkt? Nej. Det skulle ha varit trevligt, men det skulle inte ha fastnat i den delen av hjärnan som fängslas av det oväntade, den del som skapar bilder i intellektet, de bilder som är lika mycket värda som tusen ord.


    Paralleller kan verka märkliga till en början, men sedan du provat och sett effekten på dina lyssnare kommer du aldrig att sluta använda dem. Om du håller ett fyrtiofem minuter långt anförande vill du kanske lägga in tre eller fyra paralleller för att förtydliga ditt budskap. Använd dem för de poänger som starkast för fram ditt budskap. Ifall du känner en avsaknad av stoff till paralleller är mitt enkla råd att tänka på alla föremål i ett kontor - dokumentskåp, askkopp, fönster, krukväxter, stolar, mattor, eller på alla föremål på gatan - bussar, spårvagnar, bilar, människor, gatlyktor, målade linjer, trottoarkanter, hus m.m.


    Att använda sig av frågor är också ett utmärkt sätt att bryta av anförandet med och samtidigt kolla av publikkontakten. När du ställer frågor och samtidigt kräver svar av dem i form av en enkel handuppräckning eller ett visst antal fingrar osv, bidrar till att engagera lyssnarna. När de tvingas svara, tvingas de att tänka. Processen bidrar till att fokusera deras tankar och vinna deras stöd. Det finns många sätt att använda frågor och de är alla effektiva. Poängen är att människor lättare ”känns vid” en idé om det är deras idé. Min filosofi som talare är att jag är där för att göra det lättare för lyssnaren att tänka i nya banor. Jag gör det med nya koncept eller vinklingar att begrunda, och som kan hjälpa honom eller henne att växa, utvecklas eller nå fram till nya och givande utmaningar. När man lotsar människor framåt steg för steg, låter dem ta till sig frågan, låter dem utveckla svaret , då tar de den till sig och drivs till handling. Om de å andra sidan kommer och hör vad du tycker, kommer de att gå därifrån medvetna om vad de själva tycker men det är inte säkert att de drivs till någonting.


    Aaandas…!


    Att andas är livsviktigt. Utan syre kan ingen mänsklig leva mer än i ett par minuter.


    Många människor använder bara en tredjedel av det syre som deras lungor skulle kunna använda. Det leder till stress, trötthet och rösten blir ansträngd och förkrympt. Lungornas uppgift är att syresätta blodet, befria kroppen ifrån koldioxid, blodet befrias från avfallsämnen och kroppens celler får ny energi. Håller du andan blir inandningarna grunda och spända, därmed uppstår spänningar i rygg och bukmuskler och andningsvägarna trängs ihop i synnerhet i magen och halsen. Sådana spärrar begränsar din förmåga både som människa och som talare.


    Övningar:


    Andas genom magen. Andas in på så sätt att du tar in litet luft genom näsan ev med halvöppen mun. Andas in med VÄLBEHAG- som doften av en blomma. Vid inandning så ska magen gå utåt. Sträva efter att få ner andningen så djupt ner i magen som möjligt. Slappna av vid varje utandning.


    Käkarna skall vara avspända. Många människor har för vana att ”bita ihop” Massera kinderna och käkarna varsamt samtidigt som du andas djupt.


    Pressa ut så mycket luft som möjligt med hjälp av magmusklerna. Håll andan. När impulsen kommer att andas in så släpp bara magmusklerna och låt inandningen sköta sig själv.


    Tala som om du hade överflöd av luft att röra dig med. Pröva sedan att tala som om luften nästan hade tagit slut och det är svårt att få tillräckligt med syre. Vilka effekter får de olika varianterna på din röst?


    Rösten ska komma från magen. Lägg handen på magen, andas in, dra ihop magmusklerna samtidigt som du på utandningen säger de enstaviga orden Hej, Nej, Nog, Nyss, Kropp med mycket kraft och frimodig kropp. ”Jarl Kulle syndromet”


    A R T I K U L E R A väl… och kom ihåg att talet är andning...Så andaaas!


    Det mänskliga örat kräver variation. Det ankommer på oss som talare att tillhandahålla den variationen. Vi har alla stämband som tillåter oss att tala med ljus och mörk röst. Valet (eller vanan) är vårt.


    Sänk rösten för ökad trovärdighet


    Forskning visar att vi har större trovärdighet hos våra lyssnare om vi använder mörkare tonfall. Detta stämmer på jobbet, i telefon och i anföranden.


    Ändra röstvolymen


    Ett ännu mer effektivt sätt är att ändra röst när du använder direkt tal för den andra personen (och också för dig själv). Du skulle till exempel kunna sänka tonläget för dina egna ord så att de skiljer sig från resten av ditt anförande. Sedan kan du använda en annan röst för din kollegas roll. Och det mest effektiva av allt är att göra allt ovanstående plus ändra riktningen på din kropp eller ditt ansikte. När du till exempel gestaltar den andra personen vänder du dig alltid åt vänster, när du spelar dig själv vänder du dig alltid åt höger. Så att ni vänder er mot varandra.


    Ta direkt talversionen av ovanstående övning. Det kommer att se ut ungefär så här:


    Jag sa till min chef: Arnold, alla kommer att sluta om du inte ändrar taktik.

    Han svarade: Du kanske har rätt. Jag ska ändra mig.


    Ställ dig upp och säg orden, med ett lägre tonläge för dig själv och ett annat tonläge för Arnold. Vänd dig åt höger när du säger dina egna ord och åt vänster när du säger Arnolds ord.


    Dramatisk struktur.


    För de flesta talare, brukar det svåraste när man utarbetar ett tal vara att bestämma vad som ska ingå. Lyssna på ett litet barn som säger till sina föräldrar:

    ”Berätta en saga, berätta en saga”.


    Kärleken till berättelser är något som aldrig överger människan. Berättelser lyssnar man på. Uttalanden ignoreras. Berättelser minns man. Uttalanden glöms.


    Berättelsens uppbyggnad


    När


    Var


    Vad


    En bild är lika mycket värd som tusen ord. När du berättar en historia målar du upp en mental bild för din lyssnare. Se varje mening som ett penseldrag, som skapar en scen i en animerad film.


    Först måste du bestämma när det var - dag, natt, i går, förra veckan, för två år sedan.


    Sedan visar du var - inomhus, utomhus, i en bil, i en byggnad, stående vid ett skrivbord.


    Nu har din lyssnare en mental bild att placera handlingen i - berättelsens ”vad”.


    Se ”när” och ”var” som förvaringskärl för din ”handling”, på samma sätt som en tekopp är förvaringskärl för te. Om du serverar te utan att ha ett förvaringskärl kommer det att rinna ut åt alla håll och söla ner. Serverar du handlingen utan förvaringskärlet ”var” och ”när” finns det ingen plats i lyssnarens intellekt där handlingen kan landa.


    Berättelser och händelser ska inte accentuera dina tal, de ska utgöra dina tal. Detta gäller antingen du talar inför en läkarkongress, till skolfolk, affärskolleger eller i parlamentet. Varför ger jag dig det här rådet? Svaret är enkelt. Om du lägger fram varje argument med en berättelse, så kommer människor att lyssna.


    Du ska lära dig att sluta upp med att använda utfyllnadsord och istället gå rakt på det som är effektivt – själva berättelsen.


    Manus.


    Det som verkar improviserat är oftast det som är bäst förberett. Manus är ingen fusklapp.

    Manus i punktform.

    När du har skrivit ett komplett manuskript, gå igenom det och markera huvudord.Med dessa huvudord som underlag skriver du ett nytt manus, nu i punktform, så att du endast får ledorden som stöd.


    Att kombinera manus ord för ord och i punktform.

    I ditt fullständiga manuskript kan du markera huvudorden med en överstrykningspenna. På så sätt får du en kombination av ett fullständigt manus och ett manus i punktform.


    Använd skrivkort i A5 format till ditt manus, dessa hittar man i pappershandeln. Skriv ner inledning och avslutning ord för ord, och lär dig det utantill det ger självförtroende när du vet hur du ska inleda och avsluta.


    Presentationen.


    Du har manuset klart, ordningsföljden på innehållet har du gått igenom, inledningen och avslutningen har du skrivit ned ord för ord och resten av manuskriptet är som du vill ha det. Nu är det dags att repetera din presentation, och det gör du bäst i tre steg:


    STEG 1: Repetera och läs in manuskriptet så att du kan det i stora drag. Du ska kunna det så bra att du bara behöver kasta en blick på det och få nästa ledord för att kunna fortsätta.


    STEG 2 : Repetera den kompletta presentationen med de AV–hjälpmedel du ska använda. Tänk redan nu på hållning och att tala högt, tydligt och variationsrikt. Rör dig, ta riktningar i rummet, överdriv och var expressiv. ENGAGERA dig så mycket i att få fram ditt budskap att gester, ansiktsuttryck, röstbetoning och energi flöde kommer av sig själv. Kontrollera tiden så du vet hur lång tid det tar. Tänk på att när du pratar inför åhörare, så tar din presentation längre tid än när du repeterar ensam.


    STEG 3: Nu kan du börja finslipa. Det bästa sättet att repetera en presentation är att spela in den på video. Det kan bli en bedövande upplevelse eftersom videon avslöjar alla gester och olater, samtidigt som du hör din egen röst på ett helt annat sätt än när du själv pratar. Men se det konstruktivt, nu har du chansen att arbeta bort det som hindrar dig att göra en ljuvlig presentation. Ärliga vänner, en bandspelare och spegel är bra hjälpmedel för dig som inte har tillgång till en videokamera.


    THE GOLDEN RULE.


    Tala om vad du ska tala om.


    Tala om det.


    Tala om vad du har talat om.


    Ta det lugnt kom i tid.


    Vad jag också frågar är när lokalen kommer att vara öppen så att jag komma sextio eller nittio minuter före utsatt tid. Det ger mig tillfälle att bli ”ett” med rummet och prova mikrofonen. Många professionella talare tycker om att provsitta olika platser före mötet. Min erfarenhet är att förste man brukar komma trekvart eller mer för tidigt. Genom att vara på plats tidigt och hälsa på deltagarna minskar du din nervositet. Publiken är inte längre främlingar och en relation mellan dig och dem kommer redan att börja utvecklas.


    Checklista för planeringen.


    Börja med att sätta upp mål.


    Ta reda på så mycket som möjligt om gruppen. Vilka utgör publiken/åhörarna - vad har de för förväntningar - vad vet dom redan/vilken nivå ligger dom på?


    Anpassa innehållet efter åhörarna. Vad vill jag ge dem? Vilket slutresultat vill jag uppnå med dem?


    Prioritera. Vad är det viktigaste du vill att de ska ta med sig hem? Vad är du villig att offra i ditt material för att det ska bli så?


    Vilka ”krokar” har du?! Hur kan du nå ut till dem och grabba tag…?


    Hur ska jag öppna och bygga relationer?


    Planera raster och lunch.


    Ta reda på var lokalen ligger, hur den ser ut och vilken utrustning den har.


    Kontrollera och ställ i ordning lokalen i god tid.


    Ordna så att alla åhörare ser och hör bra, så att de mår bra.


    Kontrollera vilken tid på dagen du ska prata, t ex före eller efter lunch.


Working...
X