Announcement

Collapse
No announcement yet.

kursmatrial Confex stockholm 22:e april

Collapse
This is a sticky topic.
X
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • kursmatrial Confex stockholm 22:e april

    Borderline personlighetsstörningImageImage

    Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter, Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fem av följande uttryck:

    (1) gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. Obs: Sådant suicidalt eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) räknas inte här.
    (2) uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nervärdering.
    (3) uppvisar identitetsstörning, dvs varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitetskänsla
    (4) visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (tex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Obs: Sådant suicidalt eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) räknas inte in här.
    (5) uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar.
    (6) är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (tex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar)
    (7) känner en kronisk tomhetskänsla
    (8) uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (tex ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål)
    (9) har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom

    Paranoid personlighetsstörning A. En genomgående misstänksamhet och brist på tillit inför andra personer varför deras motiv genomgående uppfattas som illasinnade. Störningen visade sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder, och tar sig minst fyra följande uttryck:

    (1) misstänker på lösa grunder att andra utnyttjar, skadar eller bedrar honom eller henne
    (2) är uppfylld av oberättigade tvivel på vänners och arbetskamraters lojalitet eller pålitlighet
    (3) ger inte gärna andra förtroenden pga en obefogad rädsla för att informationen skall komma att användas mot honom eller henne i onda syften
    (4) tolkar in kränkning eller hot i oskyldiga yttranden eller händelser
    (5) ältar ständigt gamla oförätter, dvs kan inte förlåta någon som förolämpat, sårat eller på annat sätt beter sig kränkande mot honom eller henne
    (6) upplever angrepp mot sin egen person eller sitt anseende som inte är uppenbara för omgivningen och är snabb att reagera med ilska eller att gå till motangrepp
    (7) har utan rimlig grund återkommande misstankar omatt partnern är otrogen

    B. Störningen visar sig inte enbart i samband med schizofreni, förstämningssyndrom och psykotiska drag eller någon annan psykossjukdom och beror inte heller på direkta fysiologiska effekter av någon somatisk sjukdom/skada.

    Obs: Störningen visar sig inte enbart i samband med schizofreni, förstämningssyndrom med psykotiska drag eller någon annan psykossjukdom och beror inte heller på direkta fysiologiska effekter av någon somatisk sjukdom.

    Narcissistisk personlighetsstörning Ett genomgående mönster av grandiositet (i fantasin eller i beteendet), behov av att bli beundrad och brist på empati. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fem av följande uttryck:

    (1) har en grandios känsla av att vara en betydande person (tex överdriver talanger och framgångar, förväntar sig att bli behandlad som höjd över mängden utan att genom sina gärningar har gjort sig förtjänt av det)
    (2) är upptagen av fantasier om obegränsad framgång, makt, glansfullhet, skönhet eller fulländad kärlek
    (3) tror sig vara en speciell och unik person som bör söka sig till, eller bara kan bli förstådd av, andra personer (eller institutioner) som är speciella eller har hög status
    (4) kräver ett övermått av beundran
    (5) har en känsla av särskilt berättigande, dvs har orimliga förväntningar på särbehandling eller på att andra automatiskt ska svara upp mot hans eller hennes förväntningar
    (6) utnyttjar andra, dvs drar fördel av andra för att uppnå sina egna mål
    (7) saknar empati: är obenägen att uppmärksamma eller identifiera sig med andras känslor och behov
    (8) är ofta avundsjuk på andra eller tror sig vara föremål för andras avund
    (9) är arrogant och högdragen i sitt beteende eller i sina attityder

    Antisocial personlighetsstörning A. Ett genomgående mönster av bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter som varat sedan 15-års åldern. Mönstret tar sig minst tre av följande uttryck:

    (1) är oförmögen att anpassa sig till rådande normer för lagligt beteende vilket visar sig i upprepade brottsliga handlingar
    (2) har ett bedrägligt beteende, vilket visar sig i upprepade lögner, bruk av falska namnuppgifter eller försök att lura andra för nöjes eller personlig vinnings skull
    (3) är impulsiv eller oförmögen att planera
    (4) är irritabel och aggressiv, vilket visar sig i upprepade slagsmål eller misshandel
    (5) nonchalerar obekymrat såväl egen som andras säkerhet
    (6) är ständigt ansvarslös, vilket visar sig i en oförmåga att etablera ordnade arbetsförhållanden eller att uppfylla ekonomiska åligganden
    (7) visar brist på ångerkänslor, vilket visar sig i likgiltighet eller bortförklaringar efter att ha sårat, svikit eller bestulit någon

    B. Personen är minst 18 år.

    C. Det finns belägg för uppförandestörning (se sid 49) med debut före 15 års ålder.

    D. Det antisociala beteendet uppvisas inte enbart i samband med schizofreni eller manisk episod.



    Session 04 POWERTHINKING
    Beliefs

    ”Föreställningar är sådant som vi är helt säkra på, trots att det finns bevis på motsatsen”
    ”Okänd”



    I den här sessionen lär du dig

    ·Förstå skillnaden mellan tankar och föreställningar
    ·Förstå hur olika föreställningar skapas
    ·Förstå vilket inflytande dina föreställningar har
    ·Förstå vad vi menar med logiska nivåer
    ·Neutrala nätverk
    ·Logiska nivåer
    ·As if

    Föreläsare Jonas Gåde
    Längd 3 timmar
    Form Föreläsning



    [font='Arial','sans-serif']Du vet redan att vi upplever omvärlden genom våra fem sinnen. Eftersom våra sinnen inte kan ta in mer än en del av allt som händer, blir våra upplevelser bara en spegling av våra sensoriska processer. Dessa neurologiska processer föder i sin tur våra tankar i form av bilder, känslor, intern dialog m.m.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Varje dag kan vi tänka upp till hundra tusen tankar där varje enskild tanke följs av en annan tanke. Merparten av våra tankar ställer inte till med några problem för oss. När vi däremot upplever situationer som är mer krävande och utmanande måste vår hjärna sortera tankarna på ett sådant sätt att världen kan förstås. Dessa tankestrukturer som då bildas kallar vi föreställningar.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Dina föreställningar påverkar ditt beteende i mycket stor utsträckning. Det är allmänt känt, att om någon tror han kan göra något, kommer han att göra det. Om samma person tror att någonting är omöjligt, så spelar det ingen roll hur vi anstränger oss för att övertyga honom om att det är möjligt. Han kommer inte att försöka ändå.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Det finns en rolig historia, som visar hur starkt våra föreställningar påverkar vår personlighet. Det var en gång en man som hade en ovanlig psykisk störning. Han trodde han var ett lik. Han åt inte och han arbetade inte. Han satt bara ner och hävdade att han var ett lik. Psykiatrikern försökte övertyga honom om att han verkligen inte var död. De argumenterar fram och tillbaka.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Till slut frågade psykiatrikern: ”Blöder lik”? Mannen tänkte en stund och svarade, ”Nej, alla vitala delar i kroppen har slutat fungera, så de blöder inte”. Då sa psykiatrikern, ”OK, då gör vi ett litet experiment där jag tar en nål och sticker dig i fingret och ser om det börjar blöda”. Eftersom patienten var ett lik så fanns det inte mycket han kunde säga eller göra, så psykiatrikern stack honom i fingret och mannen började blöda. Patienten tittade helt chockad och överväldigad på blodet och sa: ”Det var som fan, lik blöder!”[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Våra föreställningar växer fram ur hur vi tolkar en upplevelse. De fungerar samtidigt som ett filter som ”hjälper” eller ”stjälper” oss genom att sortera bort alla nya tankar som inte passar in. Så fort en föreställningsstruktur har skapats i vår hjärna kommer den att söka upp andra föreställningar som påminner om den ursprungliga föreställningen. När de hittar varandra väver de tillsammans med de andra föreställningarna en osynlig väv, som blir till ett filter mot omvärlden.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']En annan konsekvens av det här är att det undermedvetna alltid förenklar och sorterar sig självt för att göra det så smidigt som möjligt. Det innebär att vi hela tiden söker och lyssnar efter information som kan bekräfta de värderingar och föreställningar som vi tagit till oss tidigare. Om föreställningarna är negativa kan vi likna dem vid ett elakt virus som sprider sig fort och som måste stoppas om det inte skall skada oss. Om vi inte gör något i tid för att stoppa våra virus så kommer vi på sikt att ta skada, men du har ju redan börjat göra något genom att lära dig hur allt hänger ihop, eller hur?[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Var någonstans plockar vi upp våra föreställningar? Det finns naturligtvis många källor. Det är inte ovanligt att en del av våra huvudföreställningar lånas in redan under vår uppväxt. Dessa strukturer av föreställningar kallar vi för scheman. En del av dessa scheman och föreställningar är djupare, centrala konstruktioner och mindre benägna att förändras.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Vanligtvis tar vi intryck av våra föräldrar, lärare eller andra förebilder, eftersom vi högaktar och bryr oss så mycket om dem. Även senare i livet fortsätter vi att skapa nya scheman genom våra erfarenheter. Föreställningar som handlar om oss själva, kallar vi för självscheman. Vi har en benägenhet att skapa strikta scheman för hur vi organiserar vår tillvaro. Det finns scheman för hur vi tänker, känner och handlar. När människors scheman fungerar bra har jag som terapeut inte mycket kontakt med dem. Det är först när deras tillvaro inte fungerar som vi får kontakt. [/font]

    [font='Arial','sans-serif']Ofta beror problem på föreställningar som uppkommit från någon av följande källor:[/font]

    ·[font='Arial','sans-serif']Kommentarer från vänner eller familjemedlemmar.[/font]

    ·[font='Arial','sans-serif']Kommentarer från vänner eller familj, som inte är direkt riktade till oss, men som vi hör.[/font]

    ·[font='Arial','sans-serif']Andra personers förklaringar till varför olika händelser inträffat.[/font]

    ·[font='Arial','sans-serif']Våra egna förklaringar till andras beteende.[/font]

    ·[font='Arial','sans-serif']Grupptryck eller tryck från våra förebilder.[/font]
    ·[font='Arial','sans-serif']Mobbning från andra barn.[/font]

    ·[font='Arial','sans-serif']Känslor som är kopplade till vissa situationer.[/font]

    ·[font='Arial','sans-serif']Inbillade händelser, dagdrömmar och nattdrömmar.[/font]


    [font='Arial','sans-serif']Sätten som föreställningarna föds på kan vara följande:[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Du ser något och drar sedan en slutsats. Du kanske iakttar mamma och pappa när de grälar och drar slutsatsen att relationer är krig.[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Du hör något. Din lärare säger till dig, ”Du är bra i gymnastik, men något läshuvud är du inte.” Du drar därefter slutsatsen att du har svårt för att lära dig.[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Det tredje alternativet arbetar utifrån att hjärnan vill systematisera. Det innebär att när en händelse inträffar, som är oklar eller ologisk, så kommer din hjärna att fantisera ihop det som saknas för att skapa en föreställning. Det omedvetna kan acceptera att motstridiga föreställningar kan verka parallellt, utan att vi förstår eller kan ifrågasätta.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Fyra nivåer av kommunikation [/font]

    [font='Arial','sans-serif']När vi lyssnar av mänsklig kommunikation så finns det fyra olika nivåer. När vi hör någon tala på den lägsta nivån så låter det som en datamaskin där meningarna är korta och inte innehåller mer än minsta möjliga information. När vi arbetar på en högre nivå så uttrycker vi tankar. Steget därefter är när vi är i kontakt med våra känslor och kan förmedla dem. På den fjärde nivån finns förmågan att uttrycka behov.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']1 Audio digital typ, lite som en talsvarstjänst [/font]

    [font='Arial','sans-serif']2 Tankar ”Tänk vad fort tiden går” [/font]

    [font='Arial','sans-serif']3 Känslor ”Gud vad skönt det skulle vara att bada”[/font]

    [font='Arial','sans-serif']4 Behov ”Det här skulle jag behöva för att känna mig trygg” [/font]

    [font='Arial','sans-serif']Logiska nivåer[/font]

    [font='Arial','sans-serif']En sak som är mycket intressant att notera är att föreställningar ligger på en annan nivå än beteende och kompetens. De förändras inte heller enligt samma regler. Hjärnan är, precis som alla andra sociala och biologiska system, strukturerad i olika nivåer. Din hjärna har olika sätt som den kan bearbeta material på. Vi brukar tala om fem olika nivåer som vår hjärna arbetar under. [/font]


    [font='Arial','sans-serif']Den lägsta nivån kallar vi [/font][font='Arial','sans-serif']omgivningen[/font]
    [font='Arial','sans-serif']Nästa nivå är [/font][font='Arial','sans-serif']beteenden[/font]
    [font='Arial','sans-serif']Sedan kommer [/font][font='Arial','sans-serif']kompetens[/font]
    [font='Arial','sans-serif']Näst högsta nivån är [/font][font='Arial','sans-serif']föreställningar[/font][font='Arial','sans-serif'] (Beliefs)[/font]
    [font='Arial','sans-serif']Där över finner vi [/font][font='Arial','sans-serif']identitet[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Exempel: Om jag befinner mig i en konferenslokal (omgivning) för att föreläsa, så påverkas nivån ovanför genom att jag försöker matcha omgivningen med mitt beteende, dvs. jag klär mig i kostym för att anpassa mig till gruppen.[/font]
    [font='Arial','sans-serif']Det räcker dock inte, jag måste också ha ett visst mått av kompetens. Även om jag har min kostym på mig och kommer i tid till lokalen så förväntar sig deltagarna att[/font]
    [font='Arial','sans-serif']jag kan det ämne jag skall föreläsa inom. På nästa nivå är det en stor fördel om jag har föreställningen att, och tycker om att, tala inför publik. Om vi leker med tanken att jag inte tyckte om att tala inför publik och jag har social ångest, vad händer då? Jo, alla de andra nivåerna faller. Troligtvis kommer jag inte att gå upp och föreläsa även om jag har all den kompetens som krävs för att genomföra en lyckad föreläsning. Detta för att min föreställning om att jag inte är en bra talare slår ut alla de undre nivåerna. [/font]


    [font='Arial','sans-serif']Övning Blame Frame[/font]


    [font='Arial','sans-serif']Steg 1[/font][font='Arial','sans-serif']. Tänk på något, som är ett litet problem för dig i ditt liv just nu.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Steg 2[/font][font='Arial','sans-serif']. Svara på följande frågor:[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Vad är det som är fel?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Varför har jag det här problemet?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Hur länge har jag haft det?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']På vilket sätt begränsar det mig?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']På vilket sätt stoppar detta problem mig från att göra andra saker?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Vems är felet att jag har detta problem?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']När var den värsta tidpunkten, då jag upplevde detta problem?[/font]


    [font='Arial','sans-serif']Övning [/font][font='Arial','sans-serif']Out Frame[/font]



    [font='Arial','sans-serif']Ta nu samma problem som tidigare och svara på följande frågor:[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Vad är det jag vill?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Hur vet jag att jag har det jag vill? Vad kommer jag att se, höra och känna?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']När vill jag ha det jag vill?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']När jag har detta – vilka andra saker kommer att förbättras i mitt liv?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Vilka resurser har jag, som kan hjälpa mig uppnå mitt mål?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']På vilket sätt kan jag bäst ta tillvara på mina resurser?[/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Vilket är det första steget jag kan ta idag för att komma närmare mitt mål?[/font]


    [font='Arial','sans-serif']Fundera lite över skillnaderna mellan Blame Frame och Out Frame. [/font]

    • [font='Arial','sans-serif']Vilken av modellerna använder du dig av mest?[/font]
    • [font='Arial','sans-serif']Finns det någon av modellerna som du upplever som konstig?[/font]
    • [font='Arial','sans-serif']När använder du blame frame?[/font]







    [font='Arial','sans-serif']1. Vad är det jag vill ha nu?[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Många människor som vill göra förändringar med sig själva eller bara utföra någotglömmer ofta slutmålet. Genom att tänka på ditt slutmål blir det lättare att komma dit genom att ställa de nödvändiga frågorna. Det hjälper dig automatiskt till en mer specifik representation av vad du är på väg emot. Denna första, viktiga fråga – Vad vill jag? – låter dig stanna upp och överväga vart du kan och vart du vill komma. Om du har ett tydligt mål är det lättare att avgöra om det du gör, för dig närmare målet eller inte. [/font]
    [font='Arial','sans-serif']2. När vet jag att jag har det jag vill ha?[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Hur kommer du att veta att du har uppnått ditt preciserade mål? Många människor sätter upp mål utan att veta hur de har bevis på att dessa har uppnåtts. De saknar mätinstrument för att se om de dag efter dag kommer närmare sina mål eller längre ifrån dem.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Genom att specificera vad du kommer att se, höra och känna, gör du det oändligt mycket lättare att uppnå dina mål. Det händer ofta att människor har en idé om vad det är de vill, men deras representation av den är oklar - det finns ingen bild.[/font]
    [font='Arial','sans-serif']Genom att specificera hur ditt preciserade mål tar sig i uttryck, kommer det också att ge dig värdefull information om de delar du måste arbeta med för att försäkra dig om att du är på rätt väg.[/font]


    [font='Arial','sans-serif']3. När vill jag ha det?[/font]

    [font='Arial','sans-serif']När vill jag att det preciserade målet skall vara uppnått? Genom att specificera tiden och platsen, blir det lättare för mig att se var jag befinner mig när det gäller måluppfyllelse.[/font]


    [font='Arial','sans-serif']4. När jag får det jag vill - vad mer i mitt liv kommer att förbättras?[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Ingenting som händer i ditt liv uppstår som en isolerad händelse. Genom att känna igen hur andra aspekter drar fördel av ditt önskade resultat, kommer det hjälpa dig att uppnå det.[/font]


    [font='Arial','sans-serif']5. Vilka resurser har jag, som kan hjälpa mig med detta?[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Nu när du vet vad du vill och hur du vet när du har fått det och förstår det viktiga av schemat i ditt liv, är det dags för dig att börja mobilisera dig själv för att göra ditt önskade resultat verkligt. [/font]

    [font='Arial','sans-serif']Resurser inkluderar inte bara dina tidigare förmågor (som att kunna lära dig, humor etc.), utan även dina fysiska resurser (pengar, transport, biblioteket osv.) och andra människor (en vän som vet hur man lyckas).[/font]


    [font='Arial','sans-serif']6. På vilket sätt kan jag bäst använda de resurser som jag har?[/font]

    [font='Arial','sans-serif']När du väl identifierat dina resurser är nästa steg att tänka på när och hur du ska använda dem. Några är användbara nu – andra kommer att bli relevanta senare.[/font]





    [font='Arial','sans-serif']7. Vad är det första steget du kan ta för att komma närmare ditt mål?[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Det händer ofta att människor kommer så långt som till en plan över deras önskade resultat – för att bara sitta ner och vänta på att det ska hända av sig självt. Du har väl inte glömt budord 8? Det är handling som räknas! Ett bra sätt är att tänka i tre steg: handling, förvänta sig handling och handla. Vad än ditt preciserade mål är, finns alltid något du kan göra nu för att komma närmare det.[/font]

    [font='Arial','sans-serif']Hur du beter dig och agerar framöver är ingenting annat än en enkel måttstock på hur effektivt eller ineffektivt du arbetar gentemot ditt preciserade resultat. [/font]
Working...
X