Announcement

Collapse
No announcement yet.

Diagnos okänd

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Diagnos okänd

    Mycket bra att du tar C-vitamintillskott...hur mycket som är lämpligt att ta, 1 gram om dagen, 2 gram eller fler*framgår av doktor Cathcarts forskning, vilket man kan läsa om här:


    http://www.orthomed.com/titrate.htm


    För övrigt kan konstanta inflammationer i leder och "ont i kroppen" också vara ett resultat av att man*har, och under lång tid*har haft*amalgamfyllningar i tänderna...se:


    http://www.tf.nu/



  • #2

    Hej! är en kvinna som har dragits med massa underliga åkommor de senaste åren..allt från urinvägsinfektioner & magkatarrer till käkledsinflammationer och nu seninflammation.


    Är så trött på att mitt liv känns "pausat"i väntan på att bli frisk.. 2010 har jag kanske varit frisk 1månad ungefär!!sen har en ny åkomma visat sig..behöver jag säga vad folk i min omgivning tror??!..så trött och snart så deprimerad!!inflammationer gör förjävligt ONT!!=(är dessutom rejälv irriterad på folk som aldrig haft ont,många i min ålder tycks inte ens ha stukat en lilltå..någonsin!!allt i deras liv bara flyter på..känner mig alltmer bitter och deppig=(


    Ni som lärt er leva med värk, hjälp hur gör ni? jag håller på att sjunka in i depression känner jag..


    Comment


    • #3

      Jag tampas också med inflammationer. Har fått diagnosen astma, men undrar om det inta kan vara kol istället. Har aldrig rökt själv, men levt med föräldrar i 19 år som tilsammans rökt 80 cigaretter om dagen som jag blivit utsatt för under hela uppväxten. Har ständiga förkylningar,är frisk kanske 8 veckor per år, blir jag förkyld sitter den i ca 10 månader. Har känt hopplöshet och leda, frustration inför det faktum (även depression), men numera acceptans. Jag har inte valt detta åt mig själv, men detta var vad jag fick. Jag kan inte välja bort det heller, bara göra vad jag kan för att må bättre. Jag har varit sjukskriven i 2år, men är på väg tillbaka till arbetslivet. Men gett upp kampen emot mina fysiska sjukdomar, jag är tvungen att anpassa mig efter vad jag orkar, kan.


      Jag har insett att jag inte ska jämföra mig själv med andra, utan jag har mina alldeles egna förutsättnignar här i livet, min kropp sätter sina begränsningar. Lever inte ett jätteaktivt liv, utan gör det jag orkar, men inte så mycket mer. Men så är jag en rätt introvert person, så jag har lätt att acceptera att leva såhär.


      Comment


      • #4

        Låter som uttalad brist på askorbinsyra i mina öron...om man inte regelbundet intar ganska stora mångder av det, så drabbas man oundvikligen förr eller senare på något eller några av en mängd olika varianter som bristsymptomen visar sig på...


        Comment


        • #5

          Va?! alltså c-vitaminbrist??!.. förvisso dricker jag rätt mycket kaffe..eller ja alldeles för mycket egentligen


          Men borde inte alla då gå runt med c-vitaminbrist? tror inte jag äter mindre än ngn annan..gillar ju clementiner och apelsiner,men dessvärre då även kaffe...hmm.


          Tacktacktack..för tipset! ska absolut prova iallafall..


          Comment


          • #6

            Börja med mutivitaminer också, finns på apoteket, ditt immunförsvar behöver byggas upp!


            Mycket frukt, grönsaker, fisk, bort med vitt bröd och potatis. In med morötter, bönor, linser och goda buljonger osv.


            Antagligen har du många vitaminbrister som behöver kollas upp med läkare, så kan vara bra med en grundlig undersökning med blodprover osv.


            Kram! / inte expert


            Comment


            • #7

              Citat:"Va?! alltså c-vitaminbrist??!..", slut citat.


              Javisst...kolla in denna hemsidan:


              http://www.vitamincfoundation.org/


              Citat:"Men borde inte alla då gå runt med c-vitaminbrist?", slut citat.


              Jo! De allra flesta gör det...!!!


              Comment


              • #8

                Hej


                Det är jättejobbigt när man får olika infektioner, värk osv. Risken att man får en depression pga av detta är stor. Om du bor i närheten av Göteborg så kan man på Gottfries mottagningen (http://www.gottfriesclinic.com/hem.html)* få hjälp med utredning av värken (fibromyalgi) och trötthetssyndrom. Med tanke på dina ständiga inflammationer så låter det som du alldeles för dåligt immunförsvar. Har du några autoimmuna sjukdomar? Vårt immunförsvar är till för att hålla främmande ämnen, bakterier och virus borta från vår kropp. Av något skäl går detta snett ibland och immunförsvaret ger sig på kroppsegna substanser. (Här kan du läsa mer om autoimmunitet http://thyroid.se/content.php?ArtID=142&CatID=10). Har du en bra hus läkare eller annan läkarkontakt? Jag tycker att du ska försöka få hjälp och utreda varför du mår som du gör och varför kroppen mår som den gör. Är det något såpass enkelt som c-vitaminbrist eller likande så är det ju bra. Men det låter som det kanske är något annat. Hur ser ditt liv ut i övrigt, stress, sömn, kost, motion,*relationer?


                Hälsningar Jennie


                Comment


                • #9

                  Tack för alla svar!..


                  Har nu ätit c-vitamintillskott i ca 1månad, ingen direkt jättestor skillnad ..men tänker fortsätta med det ändå


                  Mitt liv i övrigt är fullt av motgångar och negativ stress..har gått arbetslös i långa perioder på ny ort utan vänner, de tillfäliga jobb jag senast haft har heller inte gått vidare bra..på städjobbet var jag för långsam(jag ville bara vara nogrann!)..det fick jag höra då jag slutat där,ett annat jobb var jag helt enkelt bara bortplockad från schemat då kom dit en morgon, det var så jag fick veta att jag blivit uppsagd!!. Begriper inte vad jag gjort för fel? ingen förklaring har jag ens fått till deras beteende!.Har sökt massvis med jobb och ofta fått komma på intervju-men sen är det stopp. Vet inte varför,har frågat många gånger men får bara standardsvaret att det varit många dukitga sökanden.Nu är jag arbetslös och sjukskriven..


                  Förhållandet är en ständig bergochdalbana..stormigt, min sambo är ofta irriterad på mig och har svårt att förstå varför jag har så ont,får ständigt höra att jag inte bidrar och blir alltid lika ledsen,jag försöker göra det jag orkar..lagar mat varje dag,städar det jag kan,eldar..etc, min familj har slutat tro på mig..eller orkar inte..jag vet inte vilket "lite värk har alla" och "bit ihop" är det jag får höra. Just nu sitter jag med seninflammationer i båda knäna och bara att gå in i köket och göra en kopp te är en pina! har väntat jättelänge inom vården på att få hjälp och väntar fortfarande på nästa steg som är operation..


                  Försäkringskassan har nekat mig ersättning trots läkarintyg för sista månaden..så ekonomin ser inte heller ljus ut


                  Men värst är att* jag känner mig så misslyckad! gråter mycket nu.. varför kan inget få fungera för mig någonsin? känns som världens alla makter är emot mig! gick i somras hos en terapeut men var tvungen att sluta då jag fick så ont av trapporna(hon hade mottagningen 3tr upp utan hiss) vilket inte så det ultimata med inflammerade knän,hade ont i dagar efter besöken


                  Jag har alltid varit aktiv men nu har jag inte ens kunnat ta en promenad på flera månader. sover gör jag jättemycket periodvis,andra perioder nåstan inget alls..magkatarr har jag så antiinflammatorisk medicin går ej..


                  Känns iallafall lite skönt att få skriva av sig här..tack än en gång, alla som orkar läsa..


                  Comment

                  Working...
                  X