Announcement

Collapse
No announcement yet.

När nätdateingen blir fysisk

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • När nätdateingen blir fysisk

    Ett längre förhållande tog slut av egentligen obegripliga anledningar. Gått en tid och för att tränga undan exet har jag nyligen börjat nätdejtat. Började chatta och prata intensivt med en underbar människa och dagarna rullade på och livet kändes underbart. Vi klickade. Inför vår första fysiska träff var jag sjukt nervös och tankarna snodde i huvudet: hoppas hoppas hoppas nu att jag också känner lika när vi träffas.

    ​Det tar mindre än en tusendel så känner jag att det här är fel men vi hade bokat upp en hel dag, natt och dagen därpå. Hade jag varit en "bra" människa så skulle jag kanske sagt som det var direkt men jag vill verkligen inte såra. Tänker själv om daten skulle se mig och efter några sekunder säga nåt som egentligen betyder: du duger inte.

    ​Är sedan tidigare låg efter separationen. Fått höra av exet, och det säkert med viss rätta, att jag sårat. Jag sårar. Vill så mycket att det ska bli bra. Ville verkligen möta den jag chattat och pratat med och öppnat mig för på riktigt och fortsätta vara förälskad men nu känns det ännu mer skit.

    ​Nu vet jag ingenting och känner på mig att eftersom jag inte hör av mig så kommer snart daten att bli orolig och så blir jag ännu mer orolig för att såra.

    Kan någon hjälpa mig?

  • #2
    Originally posted by MotSöder View Post
    Ett längre förhållande tog slut av egentligen obegripliga anledningar. Gått en tid och för att tränga undan exet har jag nyligen börjat nätdejtat.
    Har det verkligen aldrig slagit dig in, som varande en väl vuxen man att du ju nätdejtar av helt fel anledning?

    Inte undra på att det på distans blir lätt att måla upp en rosaskimrande fantasibild som känns som en snuttefilt i stunden när du sitter där på distans och kommunicerar via chatt och telefon. En chimär både för dig själv men även för den kvinna som du chattar med. En person som kanske inte chattar med dig som tidsfördriv eller ex-förträngning utan som är uppriktigt intresserad, redo och vill dejta dig för att hon har större självinsikt, är redo för en seriös relation och som blir djupt besviken av att bara vara ett tidsfördriv för att komma över exet för dig.

    Var inte så ansvarslös, utan ta ett större ansvar för dig själv och inte minst för din motpart i de relationer du inleder och spela inte spel med andra för att trösta dig själv och försöka tränga undan och komma över ditt ex. Strunta i att dejta innan du är över ditt ex och har bearbetat det som varit och därmed är beredd att satsa av rätt anledning. Gör du det så sårar du ingen medvetet.

    Comment


    • #3
      Ni är båda vuxna och vet spelreglerna. De är dessutom ännu tydligare vad gäller nätdejting. Läsa profiler, ta kontakt, börja chatta, börja prata i telefon, om känns bra så träffas IRL, om fortfarande känns bra så fortsätta dejta. För att på sikt kanske inleda en seriös relation.

      Det kändes bra innan ni träffades, så bra att ni ville träffas. När träffades så rann den "förhoppningen" av snabbt. Så du talar om, eller skriver, att tyvärr så känner du inte att du vill fortsätta dejta. Spelreglerna tillåter att ärligt säga detta.

      Nu kan du råka ut för den där frågan "varför" eller "men kan du inte ge det en chans till". Gå aldrig aldrig in på "varför" utan säg bara att det känns så. Om frågar igen, så samma svar men kanske ändra ordföljd lite "det är så jag känner".

      Det är lätt att slinta med tungan och försöka komma med en förklaring. Att till och med känna sig så pressad att ge en förklaring att vi hittar på en. Förklaringar sårar bara.

      Men ingen kan ifrågasätta din känsla, den är din. Så du upprepar bara att det är din känsla, inget du kan göra åt.

      Det att ge det en chans till är svårare att avfärda och en berättigad vädjan. För det är ju så att vi alla har föreställningar om vår tilltänkta. Vad gäller utseende, stil, röst, sätt, lukt, rörelse, humor, osv osv. Vi kan också vara fast i hur vårat ex var.

      Så ibland så är vi väl snabba att avfärda någon. Någon som om vi träffade några dejter skulle lära oss uppskatta. På ett sätt lära oss mer om oss själva samtidigt, vad vi vill ha i en partner.

      Men det är fortfarande ditt val om du vill ge det en chans till eller om du är så övertygad att du inte behöver utforska denna relationen mer.

      Att träffas för att inte vill såra är det dummaste du kan göra. Du gör våld på både dig själv och den andra personen. Kanske väcker förhoppning där inget finns, eller får den andra att känna sig oattraktiv som människa då känner av att du inte attraheras. Det är lika bra att få det smärtsamma överstökat, säga som det är.

      Du vill inte råka i situationen att ni träffats ett tag och den andra till slut inser att du bara träffats för att inte såra. Det om något är både sårande och kränkande.

      Så ta en funderare om du ska ge det en chans till. Inte för den andras skull, utan för din. Men om känns lönlöst så tala om att du inte vill. Du bestämmer hur du ska göra.

      Jag är verkligen ingen expert om detta, bara vad jag tror är bäst.

      Comment


      • #4
        Tack för era svar.

        knet99:
        Ditt sätt att resonera säger mig att du är en erfaren och klok människa. Naturligtvis har du helt rätt och jag har tagit till mig av det du skriver och ringt och sagt att vi tyvärr inte kan fortsätta för jag känner inte tillräckligt. Mottagandet blev bättre än väntat och nu känns det bra. Stort tack!

        Rough Times:
        Läser vad du skriver och blir en aning stött. Jag tror min situation är vanlig att man väljer att dejta när ett förhållande tagit slut. Man är låg och söker bekräftelse och vad är inte mer härligt än att träffa någon som gillar en och ger en komplimanger. Här tycker jag krogragg och nätdejting är samma sak och inte ansvarslöst som du anser. Möjligen kan det vara så att jag är mer ärlig i mitt inlägg när jag berättar att jag vill träffa en ny fast jag har känslor kvar för exet. I min värld är detta normalläget. Att vara singel tills alla känslor för sitt ex är borta...nä för mig funkar det inte så. Men det jag tar upp är inte att jag dejtar utan mitt problem är att jag saknar verktyg för att hantera hur man på ett ärligt och värdigt sätt, som inte sårar, kan förklara att det här inte känns rätt. Har tänkt och en sak jag ska lära mig inför framtiden är att inte planera in en kväll/natt utan att första träffen IRL ska ske över en fika.

        Comment

        Working...
        X