Announcement

Collapse
No announcement yet.

Frun otrogen igen...

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Hej allihopa!

    Jag undrar om ni vill hjälpa mig med era tankar kring en sak i min och min frus rådande situation.


    De vänner vi har efter våra 20 år tillsammans, har med åren blivit våra gemensamma vänner. Jag har i stort sett inga "egna" vänner kvar och inte min fru heller, förutom några enstaka kollegor som hon träffar själv ibland. Historiskt sett har det alltid varit min fru som har varit den som gått ut, gått på puben, träffat egna vänner etc. Ibland ofta, ibland sällan Jag har inte haft intresset för att träffa folk själv utan har varit lika glad för att träffa mina vänner med min fru. Nu var jag för ett par veckor sedan ute med en ny vän som min fru aldrig träffat. Vi kommer skitbra överens och han ville bjuda på lite käk och några drinkar, så det gjorde vi. Det blev lite senare än vad jag räknat med (kl 23) och bussarna hem gick inte så ofta. Jag var hemma lite innan kl 24, på en vardag.

    Ett par dagar senare blir jag bjuden av en annan gammal vän som min fru inte heller har träffat. Han tänkte dra ihop ett gäng killar för att käka lite och ta en öl. Jag försäkrar mig med frun, så att vi inte har något planerat. Hon blir därefter, helt sänkt. Sen blev det en hetsig diskussion om att jag varit ute sent, druckit på en vardag, kommit hem kl 24 när hon hade kollat upp att restaurangen stängde kl 23, att jag plötsligt skulle träffa andra igen som hon inte visste vem de var och att hon inte förstod varför. Hon menade, sur som fan, att det var väl ok men om det var så här jag skulle börja göra, så kanske hon också skulle skaffa sig ett "eget liv" och också träffa vänner. Hon "visste inte om hon orkade sitta och vänta på mig" osv.

    Min version är ju i allra högsta grad partisk. Men vad är era tankar kring detta beteendet? Att det är konstigt, det vet jag. Men vad säger denna typen av reaktion er om en människa ni inte känner? En människa som då också gjort som min fru har gjort?

    Comment


    • #17
      Hon är rädd att mista det hon vill ha. Så istället för att vara glad för din skull så känner hon sig orolig att detta är steg ifrån henne.

      För det är tyvärr så det fungerar. Hon har delvis gjort det hon gjort för hon kunnat. För hon sett dig som en som inte tar dig vidare. Sett dig som naiv och en som kämpar för att vara kvar. Sett dig som mindre viktig.

      Och nu uppvärderar du dig själv eller ser så ut från hennes synvinkel. Hon har inte kontrollen, hon vet inte vad du gör eller säger om henne och er till "dina vänner".

      Det ärter i henne... dels oron att gå miste om sin "livsstil" och lite "Vafan fick han luft ifrån?!".

      Men jag vet inte, kanske inte alls så. Och jag vet att det verkligen inte är klackarna i taket för dig bara för du varit ute med kompisar några gånger. Dvs din värld är inte så förändrad. Men hon är orolig att den är det.

      Hon vill att det ska vara som det alltid varit. Du finns där, hon gör det hon vill.

      Comment


      • #18
        Jag tycker för övrigt att hon beter sig underligt. Själv skulle jag ha så dåligt samvete att jag behandlat min "älskade" så illa att jag skulle bita mig i tungan tills den blev blå om min partner gick ut och träffade vänner. Vilja att min partner får känna sig viktigast och prioritet, får ett större liv gärna på min bekostnad. För att det är rätt.

        Jag tror som sagt innan att över tiden så kommer du inse att även många "bra perioder" handlat om att du givit efter och gjort vad du kunnat för att hon ska vara glad. Att den egoism hon visat med otroheten även funnits i andra sammanhang. Men att du inte velat se det. Hennes reaktion när avslöjad visar lite att det måste finnas mer.

        Comment


        • #19
          Hej!
          Börja med att leta upp ett kriscentrum för män. Det finns i din stad. Du behöver prata med en kunnig för att få rätsida på vad som är okej i ett förhållande.
          Lämna henne. Du är värd mer. Jag har inte din erfarenhet men jag vet hur det är att att leva i en ohälsosam relation.

          Comment


          • #20
            Hej alla!
            Och tack för era svar!

            knet99, om jag försöker se på vår situation så opartiskt jag kan, så är det exakt så jag också känner. Varför i h-e tror en som har varit otrogen i 3år (4 egentligen) att man har rätten att säga som hon gör? Det är väl då man ska, som du skriver, bita sig i tungan och svälja sin eventuella stolthet. Alternativet kunde ju vara att den otrogne i alla fall försökte prata och komma vidare i situationen. Men min fru tiger ju som muren kring otroheten.
            Jag börjar nog allt mer se saker hos min fru som jag inte sett förr. En total ovilja att ta tag i vad hon har gjort, att visa mig att hon är förbi det, att hon ångrar sig och skäms, att säkerställa att jag mår bra. Hon är stundtals mycket kärleksfull, precis som vanligt. Och hon får naturligtvis, trots felsteget, klaga på saker. Vi är ju ändå gifta fortfarande. Men hon gnäller om att hon känner sig ensam, att vårt sexliv är kasst i att vi har sex för sällan, att hon inte känner att jag "ser henne" osv. Och just DE sakerna, måste hon väl ha försatt sin rättighet att få klaga över, om hon inte pratar med mig om vad hon har gjort? Eller har jag fel?

            Strongwoman, jag har inboxat dig :-)

            Comment

            Working...
            X