Announcement

Collapse
No announcement yet.

Är jag ensam om hetsätning?

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • #16

    Åh, kära du. Vad modigt av dig och vad stark du är som vågade! Förstår dock verkligen att det var jobbigt och tog mycket energi! Låt det bara komma, tröttheten och känslan av att energin sugs ur en lite. Det är inget konstigt.


    Vad bra att det hjälpte! Jag blev som sagt lika förvånad själv. Först sa min behandlare det och ja, sedan såg jag ju det själv med egna ögon. Mycket inom just ätstörningsgrejerna handlar ju om att vara "bäst" (dvs värst och mest sjuk). Det känner jag själv. Är man inte smalast av alla är man inte tillräckligt sjuk. Spyr man inte efter varje måltid är man inte tillräckligt sjuk, etc. Men som sagt, det handlar om att ha en icke-normal (dvs "störd" som i "störande" och "skev") relation till mat. Det behöver inte betyda att ALLT som har med mat att göra är ett problem eller att man måste ha alla symptom som finns. Det är väldigt få som stannar kvar i endast anorexi t ex, nästan alla utvecklas förr eller senare bulimi istället. Och inte att glömma, störningarna går inte att jämföra, precis som alla sjukdomar/diagnoser/problem. ALLA med ont i halsen har inte samma infektion/bacill etc. ALLA med huvudvärk har det inte av samma anledning, på samma ställe eller samma typ av huvudvärk.


    Är SÅ stolt över dig! Verkligen! KRAM!


    Comment


    • #17
      Hej, jag känner igen mig i vad ni alla berättat. Detta forum har ett halvår på nacken men jag hoppas ändå på svar. Jag är i samma sits som många av er och har varit det de senaste åtta åren. Under det senaste året har jag gått i behandling för mitt störda ätbeteende (varvar mellan svält och hetsätning). Jag trodde jag hade blivit bättre, och det har jag också på många sätt, men hur mycket jag än kämpar så är det som att jag aldrig blir fri från ätstörningen utan den fortsätter att komma och gå i vanliga cykler. Just nu inne i period av hetsätning/överätning. Jag skulle nu vilja ha kontakt med någon som känner igen sig i mig, någon som känner sig ensam och skulle vilja dela sina tankar med mig, någon som kan stötta mig och jag den när allt känns förjävligt och hopplöst. Min förhoppning är att vi ska kunna hjälpa varann genom sjukdomen och till ett bättre friskt liv. Jag har insett just det, att jag inte kan besegra den här sjukdomen ensam, utan jag behöver någon som förstår mig, någon som jag kan skriva till utan att behöva skämmas över vad jag skriver. Vill du bli min kompis? Pma mig!
      Last edited by mygeneration; 2015-08-27, 08:32.

      Comment


      • #18
        Du är inte ensam! Man är nästan aldrig ensam om ett beteende. Det är bara att öppna internet och skriva så dyker det åtminstone upp en person med samma problem. Det gillar jag med internet. Jag hetsäter godsaker. Jag har jobbat med det länge, att göra det mindre ofta. Jag blev så sjukt trött på att känna mig som en slav under suget. Trött på att tugga. Trött bara att känna att jag inte hade kontroll. Jag har gjort många saker för att bli fri från hetsätning. Jag fungerar mycket bättre idag, efter 3 års arbete med mig själv men fortfarande hetsäter jag ibland men... hetsätarperioden är mycket kortare idag. Jag tar mig tillbaka till det, för mig, normala/bättre beteendet mycket snabbare, typ 3 dagar. Förut kunde jag hetsäta i två veckor. Det är bara att jobba med sig själv. Fundera över varför man har sånt behov av att äta, när man hetsäter och om man vill det. Försöka att inte slå på dig själv när det händer! Fundera över i vilka situationer du äter och fundera över om du kan göra något annat istället.

        Comment


        • #19
          Hej


          Här kan ni eventuellt få en hel del svar - och förhoppningsvis bra anledningar till att lägga några/flera skam- och skuldkänslor på hyllan, så att säga. Ca 2 minuter in i videon så blir ljudet sämre, men det varar bara i ca 4-5 minuter, så håll ut.
           

          Comment

          Working...
          X