Announcement

Collapse
No announcement yet.

Han vill försöka men ta det lugnt

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Han vill försöka men ta det lugnt

    För att göra en lång historia kort; för 2 år sedan träffade jag den här killen. Vi blev dödsförälskade och vi hade det skitbra ihop i lite mer än ett år. Vi gjorde allt tillsammans, reste och massa sånt, har hur många fina minnen som helst med honom, helt klart bästa året i mitt liv. Efter lite mer än ett år började han bli osäker på sina känslor, han kände inte så mycket längre sa han. Själv var jag nästan säker på att det bara var förälskelsen som hade släppt men han valde tillslut att göra slut med mig, för min skull. -Jag gick i tusen bitar, visste inte var jag skulle ta mig till och en vecka senare hade jag börjat prata med en ny kille, det hjälpte mig att släppa tankarna från mitt ex. Började dejta den nya killen lite. Efter två månader ungefär ångrade sig mitt ex, att göra slut med mig var hans livs misstag och han kom till mig med blommor och gjorde ALLT för att få tillbaka mig. Men jag fortsatte med den nya killen. Så mitt ex och jag tappade kontakten mer och mer.


    I somras började jag sakna mitt ex något så otroligt, kunde inte få känslor för den nya killen för jag var fortfarande kär i mitt ex, men jag var extremt osäker på honom pga. vad som hände. Men vi bestämde oss för att börja träffas och vi rusade in i det, vi träffades hela tiden och bokade ganska snabbt en resa. Jag vet inte om det blev för mycket eller vad som hände för jag kände inte så mycket för mitt ex. Jag fortsatte skriva med andra killar och det sårade mitt ex extremt mycket utan att jag var medveten om det, var aldrig meningen att såra honom. Det var då allt sket sig, ångrar mig så jag går i tusen bitar. Mitt ex ville verkligen glömma mig och det gjorde han, påstod han. Jag ångrade mig och de senaste två månaderna har jag gjort ALLT för att få tillbaka honom. Jag har verkligen visat för honom att det är han jag vill vara med, att jag älskar honom och att jag gör allt för att han ska ge det en chans. I början kallade han mig elaka saker som han senare fick dåligt samvete över.


    Nu har vi umgåtts ganska mycket, 2 gånger i veckan ungefär och när vi är med varann så är allt så himla bra! Precis som innan, allt känns verkligen skitbra och vi trivs så himla bra ihop. Men han är rädd. Han vet inte om han vågar, om det är värt det och han är rädd att han, om vi skulle bli ihop igen, skulle bli osäker på sina känslor och jag skulle träffa nån ny igen. Han säger att han aldrig har mått så dåligt i hela sitt liv, han grät varje dag i två månader. Nu säger han att han inte vet vad han vill. Han vill inte skita i det heller och när jag inte varit lika på så blir han jätteorolig för att han ska förlora mig. Han säger att han är kär i mig och han älskar att umgås med mig. Vi har alltid varit överens om nästan allt, när vi har bråkat har det alltid handlat om samma sak - att jag inte gett honom tid till annat, att jag varit needy och att vi har tagit varandra för givet. Jag har inte insett det förrän nu, självklart vill jag att han ska träffa vänner och göra annat också. Har föreslagit att vi kan träffas 2 gånger i veckan för jag anser att det är viktigt att sakna varandra, vi hann aldrig göra det förr. Han vill verkligen ibland men sen ibland tänker han på allt som hänt och då blir han osäker igen. Jag har gjort allt, sagt allt hur jag känner och hur jag vill ha det. Jag vill verkligen vara med honom och jag tror verkligen att det kan fungera för jag har nu insett hur jag betett mig och jag vill vara bättre mot honom.


    Igårkväll ringde han mig och vi pratade i en timme. Han sa att han vill försöka men att han vill ta det lugnt. Träffas 1-2 gånger i veckan och känna efter. Jag sa att vi inte kan prata/träffa andra isåfall och det höll han med om.


    Tilläggas bör att jag har i perioder mått så jävla dåligt över det här. Nästan fått panikångest med hjärtklappning ibland, och inte haft ork att gå upp på morgonen. Jag älskar verkligen honom och även han säger att vi passar så himla bra ihop. Har aldrig trivts så bra ihop med någon annan. Jag fattade aldrig att jag kunde förlora honom och jag är livrädd att göra det igen. Men han måste ju ändå tro att det kan bli bra om han vill försöka? Hur länge ska vi "ta det lugnt"? Kommer det rinna ut i sanden? Kommer vi öka detta successivt eller vad tror ni? När vi pratade sa han "om det skulle funka sen så måste vi göra det här... blablabla, i sommar). Är så jävla orolig och vet inte vad jag ska tro. Borde jag vara orolig? Hur ofta ska jag höra av mig? Hur ska jag bete mig?


Working...
X