Announcement

Collapse
No announcement yet.

Brinner upp över utfrysning av min bästa vän

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Brinner upp över utfrysning av min bästa vän

    Jag behöver hjälp... min bästa vän har stängt ut mig ur dennes liv i fem veckor. Jag sörjer som om denne i fråga har dött. Hen i fråga har vidarebefordrat till min sambo..... suck att hen inte vet när hen kommer ta kontakt med mig igen för att lösa bråket och gått vidare. Denne har också medgett att jag i fråga har gjort ally i min makt o h att bollen ligger hos hen. Denna väntan suger livet ur mig. Bokstavligen. Jag har vart i några deprissioner tidigare som vart relaterade till jobb. Men nu känner jag att denne människan som har gett mig livsglädje ger mig dödsångest. Dessutom splittrar denne vår vänskapskrets och sätter många personer i en svår situation, de måste välja mellan oss. Jag vill lösa detta och alla andra vet om det. Jag vet seriöst inte vad jag ska göra. Denna utfrysningen och väntan gör ont, som om man brinner ut. Gr mig råd, snälla.

  • #2
    Om en person inte vill/kan lösa en konflikt just nu så är det tyvärr inget mer man kan göra än att vänta på den andre hur jobbigt det än är. Det är ingen ide att tjata utan det kan oftast göra saken värre. Utan låt vännen vara. Vissa måste smälta och bearbetta det som varit inan de kan prata ut. Sen varför måste era vänner välja sida? Hade nyss 2 vänner som bråkade med varann och sa upp kontakten helt men jag valde ingen sida och hade kvar båda som vänner men gjorde klart för dom att de är båda mina vänner dvs jag lyssnar inte på skitsnack om x säger något om y och tvärtom. Tyvärr detta var nog inte vad du ville höra men om 2 bråkar och en inte vill medverka till en lösning så går det inte att lösa bråket.

    Comment


    • Kanskeärenenhörning
      Editing a comment
      Tack för bra respons. Dock är/har vi vart ett stort gäng som är extremt nära varandra. Vi är som en riktig familj. Och nu börjar även dem må dåligt av situationen. så det är svårt för dem också i denna situationen för att vi alla i normala fall ses jämt (9 personer) nu låter det som om vi är tonåringar, men ät alla i 30-snurran, vet bara inte vad man mer kan göra än att vänta? Och väntan tar kål på mig. Kan inte äta eller sova eller utföra vettiga sysslor.

  • #3
    Jag är med om exakt samma sak just nu. Med två s k "vänner"..
    Jag fick överöst en sjuhelsikes massa skit över mig själv, ingen som helst ursäkt och därefter bröt de kontakten. Mitt "brott": att jag vägrade ta mer skit och att jag 2: lider av depression.

    Tyvärr kan vi inte göra så mycket åt detta, än att gå vidare. Fokusera på dig själv, de du tycker om och det du tycker om att göra.. Med tiden bleknar smärtan och alla minnen, men visst blir det ärr och det kommer man inte undan. Du kommer att finna nya vänner och en dag klarnar allt. Kanske kommer vännen tillbaka till dig en dag och rollerna blir ombytta?.... frågan är då om DU vill öppna famnen igen...,
    Karma lever, i allra högsta grad...

    Comment


    • Kanskeärenenhörning
      Editing a comment
      Åh så bra råd! Tack så mycket! Känns skönt att man inte är ensam om denna typ av situation. Bara jobbigt för våra andra vänner. Vi har vart en så nära grupp som ses jämt. Men jag vet att du har rätt. Hade du något bra knep när det blev så jobbigt i din process att gå vidare? Jag har alltid vart en alldeles för snäll person tidigare och tänker mer på andra än mig själv...
Working...
X