Announcement

Collapse
No announcement yet.

Borde jag avsluta mitt liv?

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Borde jag avsluta mitt liv?

    Har börjat fundera mer och mer på om självmord vore bäst ändå. Hur jag vrider och vänder på mina tankar så låter självmord som den vettigaste lösningen. Är snart 30år och har aldrig haft något förhållande, tjejer/kvinnor tycks inte vara intresserad av mig helt enkelt. Fortfarande oskuld och känner mig totalt jävla misslyckad. Lever mitt liv i total misär kliver upp och går till jobbet ett skitigt knegar jobb med låg status kommer sedan hem till en tom lägenhet och så har det varit i över 10 år nu. Orkar fan inte med mitt misslyckade skit liv mera.
    Vad ska en tjej/kvinna med mig egentligen till? jag har noll att erbjuda. Har låg status, noll vänner, ingen som helst socialt umgänge och värre blir det.
    Tycker ni att jag borde avsluta mitt miserabla skit liv?? för detta är inget liv att leva..

  • #2
    Ledsen att du känner så och att ditt liv blivit så.

    Du har givetvis något att erbjuda. Förutom din omtänksamhet så har du kärlek och säkert fler saker än så. Det är en av de grymma sakerna i livet att du går där ensam samtidigt som det finns tjejer/kvinnor därute som känner likadant och som skulle älska att komma hem från jobbet eller skolan och att du är där. Som skulle älska att få prata med just dig, berätta om dagen, äta tillsammans, shoppa lite eller annat.

    Att hitta varandra är det svåra. Och så är vi ju tyvärr ofta så fast i vår uppfattning om hur vår tilltänkta ska se ut att vi kanske missar en guldklimp vi har rätt framför näsan.

    För de flesta av oss det med relationer ett lotteri. Vissa har tur att träffa någon som det klickar med, andra inte. Men även om vi inte kan styra över våran tur så kan vi ge den en knuff. Rent statistiskt så om vi tillbringar kvällarna framför datorn eller TVn så lär ingen tjej ringa på dörren. Dvs om vi ser till att träffa fler potentiella partners så ökar chansen.

    Så vad kan du göra för att träffa fler människor och därmed öka dina chanser att råkar träffa någon tjej/kvinna som du skulle klicka med? Dvs vad kan du göra för att öka chansen för att du ska ha tur? Gå med i någon förening? Börja plugga på deltid något du tycker om?

    Glöm inte bort att när vi jämför oss med andra så gör vi ofta felet att vi kombinerar flera lyckade människor till en enda person och jämför oss med den icke-existerande personen. Vi gör en person av den som har sådan humor, den som är så vältränad, den som har så mycket pengar, den som har så lätt få tjejer, den som verkar ha en så fin familj, osv. Givetvis så känner vi oss helt värdelösa om jämför oss med den icke-existerande personen.

    Eller går på den glättiga bild som många visar upp på Facebook. Ser dem sitta där och festa tillsammans, semesterbilder med sol och leenden, familj och barn. Men det är den yta de valt att visa upp, vi vet inget om hur de egentligen har det och mår. Och samma där, kanske bara några få bilder från många olika personer ger ju en bild av att alla andra utom jag är så djävla lyckade.

    Hoppas du hittar en väg att komma ut ur det ekorrhjul du nu är i. Att du kan hitta en väg till ett liv du kan trivas med. Ett ok liv. Eller ett bra liv. Eller om riktigt riktigt riktigt tur ett väldigt bra liv.

    Comment


    • #3
      Tror du att du blir lyckligare med ett fruntimmer? Shit, rena mardrömmen ju. Köp en hund och en hobby som tar upp dina tankar. Sen är livet i sig inget tivoli. Lägg ner social medier också. 👍🐶

      Comment


      • #4
        Nej du ska inte avsluta ditt liv. Du ska börja med Crossfit! Det är ett jättedrygt steg att börja eftersom det är skitjobbigt och när du dessutom inte verkar må så bra. Men ta steget börja träna, bli trött och svettig och fokusera på att träna din kropp så kommer skallen att följa med och du kommer må Superbra! Lycka till!

        Comment


        • #5
          Tiger är den enda som har sagt något av värde här... Du har säkert mycket att erbjuda världen men du kanske inte har upptäckt det själv ännu. Om du tar steget och försöker att hitta någon hobby eller ett intresse som fångar dig. Det är viktigare att trivas i sig själv än att ha ett kärleksförhållande. Däremot behöver man vänskap och närstående för att må bra, tror jag. Jag förstår absolut att du vill ha en partner, de flesta känner att de behöver den samhörigheten och det är normalt! Det jag tror hjälper dig är att först arbeta på dig själv, din självkänsla och även arbeta upp dina goda egenskaper, vilka du säkert har många av! Men det allra första du måste göra är att söka professionell hjälp för dina tankar. Kanske t.o.m lägga in dig på en psykiatrisk sluten avdelning. Där kan de hindra dig från att skada dig samtidigt som du kan förklara dina problem för dem. Ibland kan de remittera en vidare till öppenpsykiatrin där man kan få den hjälp man behöver. Lycka till nu!

          Comment


          • #6
            Funderar ärligt talat om det inte vore bäst att bara avsluta allt. Att vakna upp vid 30 ensam i en tom lägenhet skulle vara väldigt förnedrande. Har inget social kompetens överhuvudtaget och att lära upp det nu vid denna ålder är ju bara meningslöst. Ser ingen som helst andledning till att leva längre.....

            Comment


            • #7
              Livet känns meningslöst för dig nu. Det gör det ofta, men olika ofta för olika personer.

              Tänk om något händer när du är 35 som ger femtio riktigt goda år. Eller nästa månad. Om du dör får du aldrig veta.
              Att dö löser inget (men det känns så när man inte står ut).

              Det är väldigt svårt att övertyga en deprimerad person om att liv alltid är värdefullt. Som sagts ovan behöver du kanske hjälp av vården, så att du orkar hjälpa dig själv. Du är inte sämre än nån annan, det bara känns så. Jag tycker 30 är ungt och inte försent för något alls. Varken för att hitta vänner, ha sex, få social vana, lära sig saker osv.

              Antagligen kan jag inte ge nåt svar som hjälper. Jag kan bara försöka.

              Comment


              • #8
                Jag var 35 först när jag fick ett bra liv så nej det är inte försent. Vänd dig till vården och förklara hur du mår och kräv få någon att prata med. Självmord är en permanet lösning på ett temporört problem, ligger mycket i det ordspråket. Mådde själv så dåligt alldeles nyss så jag övervägde självmord men härdade ut och det vände. Det finns terapi som vänder sig till de som har svårt för sociala spelregler mm där man får lära sig sådant, kan vara värt kolla upp Sen om du inte trivs på ditt jobb bytt ett jobb ska inte gå ut på få ut en lön så man kan klara sig. Ett jobb ska vara kul och givande, det ska va roligt gå till jobbet annars är man på fel jobb om man inte känner så.

                Comment


                • #9
                  Originally posted by emil i lönneberga View Post
                  Jag var 35 först när jag fick ett bra liv så nej det är inte försent. Vänd dig till vården och förklara hur du mår och kräv få någon att prata med. Självmord är en permanet lösning på ett temporört problem, ligger mycket i det ordspråket. Mådde själv så dåligt alldeles nyss så jag övervägde självmord men härdade ut och det vände. Det finns terapi som vänder sig till de som har svårt för sociala spelregler mm där man får lära sig sådant, kan vara värt kolla upp Sen om du inte trivs på ditt jobb bytt ett jobb ska inte gå ut på få ut en lön så man kan klara sig. Ett jobb ska vara kul och givande, det ska va roligt gå till jobbet annars är man på fel jobb om man inte känner så.
                  För mig skulle det vara en lösning på ett permanet lidande jag haft i många år och ser absolut ingen andledning till att fortsätta detta liv helt ärligt. Kom inte längre än så här i livet..

                  Comment


                  • #10
                    Fan jag tror jag tar livet av mig ändå. Det är ingen som bryr sig iallafall och ingen kommer göra det efter jag är död. Är totalt ensam och orkar inte längre. Gråter till och med till sömns väldigt många dagar i veckan hur patetiskt är inte det?

                    Comment


                    • #11
                      Vissa är helt enkelt inte menade att få leva men det är ingen som vågar tala om det tyvärr..

                      Comment


                      • #12
                        Jag tror du har fel.
                        Jag tror visst nån bryr sig. Inte bara vi här på nätet. Jag tror inte att vissa inte är menade att leva. Jag tror inte att självmord är en lösning.

                        Jag tycker heller inte det är patetiskt att gråta.

                        Jag tror inte att liv saknar mening.
                        Jag tror alla kan se en mening om de får chans till de, eller tar chans skulle vissa säga. Men ibland måste man ha hjälp att ta sin chans att se meningen.
                        Jag tror inte det spelar så stor roll vad vi skriver till varann men jag tror det är viktigt att vi gör det. Jag tror du ska prata med vården.

                        Jag vet alltså inte så mkt men tror desto mer och jag tror du har fel.

                        Comment


                        • #13
                          Om du nu ändå bestämt dig för ta ditt liv så gör det ju inget om du prövar söka hjälp, om det visar sig det inte funkar så har du ju testat det i alla fall. Tar du ditt liv nu kommer du aldrig få chans att uppleva ett bra liv med vänner mm. Så varför inte ge det en chans inan du ger upp? Tänk om det vänder och du får hjälp och du känner att fan de kan va gött att leva.

                          Comment


                          • #14
                            Var stark och sök hjälp! Det är du värd! Livet är dessutom inte bara kvinnor och sex. Finns så mycket mer. Nu är jag iofs ganska övertygad att du också hittar någon om du tar mod till dig att försöka. Var stark och modig! Samt sök hjälp!

                            Comment

                            Working...
                            X