Announcement

Collapse
No announcement yet.

En sund relation eller??

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • En sund relation eller??

    Behöver någon annans syn på vår relation! Vet inte om den är sund eller inte, om jag kanske överanalyserar. Har varit tillsammans med en man i två år, vi flyttade ihop nästan omedelbart i hans boende och jag har mitt boende kvar i samma stad. Han hade precis kommit ur en relation när vi började och han var öppen och ärlig med saker och ting från början. Han har under ett och ett halvtårs tid alltid sagt att han älskar mig men har nu slutat med det under sista halvåret. Han pussar mig när han går samt godnatt annars är det ingen intimitet och närhet alls och har inte varit. Jag kramar honom ibland kramar han tillbaka. Jag krockade och for i diket med bilen, ramlade av hästen och bröt benet ingen av gångerna har hangivit mig någon kram utan hållit sig på avstånd från mig. Möts vi inne går han åt sidan, frågar jag han hur han mår blir det på sin höjd ett bra. Trots att vi bor och lever tillsammans gör vi inte något tillsammans, vi ser på tv om kvällarna och somnar i soffan, pratar inte. Känns som vi är mer bekanta än ett par. Han ger inga komplimanger, visar ingen uppskattning och jag visar han uppskattning och ger han beröm. Nu har han börjat renovera hemma och frågar mig ingenting om färgval etc. Visst det är hans boende men vi bor där båda två. Tycker han kunde fråga mig om vad jag tycker. Känns som att han inte är över sitt ex. Att det är för hon han målar och grejar. Under de här två åren har jag inte fått någon plats för kläder i garderob eller byrå. Han frågar mig om det är ok att vi åker till hans vänner eller åker han själv. Han berättar inte något vad som hänt under dagen men kan berätta det för sina vänner och bekanta. Känns inte roligt att få höra han berätta saker för dem som jag tycker han borde berätta för mig. Han verkar inte intresserad av mig och mitt liv då han inte frågar. Han berättra om sig och sitt sina partners han haft för någon natt eller så, inget om de ex han levt med. Han ger inga svar på mina frågor. Samtidigt fixar han min tandborste och fika, middag nu när jag brutit benet. Överreagerar jag? Borde vi inte ha framtidsplaner och prata med varandra?
    Förstår ju att han inte vill att jag flyttar in fullt ut eftersom vi båda har skuldsanering som blir klart under nästa år. Hur seriös och alvarlig kan man vara om den man säger sig älska inte får någon plats för sina kläder och annat.

    Han äter antidepressiv medicin och gått på dem under några år. Har berättat att jag känner mig avvisad och oälskad men det verkar inte som att han bryr sig om det alls. Får aldrig några svar när jag pratar med honom utan han går i väg och locket på. Han blir inte arg eller något när jag frågade vem det är han börjat renovera för. Ingen reaktion alls. Oavsett om det är hans lägenhet bor vi båda där jag tycker båda borde vara överens om färgval. Har jag fel? Min systers man erbjöd sig att hjälpa honom och sa att han bara behövde ringa vilket han helt valt bort.

  • #2
    Har ni satt er ned och pratat? På riktigt? Där du sagt det du skriver här? Det är nog där du ska starta.

    Kanske undviker du det för du är rädd för svaret? Rädd att få bekräftat det du misstänker.

    Men egentligen är det fel ände att grubbla på vad han tänker, känner och vill. Du ska fråga dig varför DU inte tar dina saker och går? Vad som gör att DU nöjer dig med så lite?

    Men om ska spekulera så finns det nog bara två svar på varför han gör som han gör. Antingen så är han bara sådan. Vilket borde vara skäl nog för dig att ge upp relationen.

    Eller så älskar han inte dig på det sätt som du behöver eller älskar honom. Men han behöver "någon". Och du är den där "någon". På vissa plan kanske han uppskattar dig mycket för du gör så han slipper vara ensam.

    Men jag tror som sagt du ska kommunicera först. Och sedan sluta grubbla på honom, utan bestämma vad DU vill.

    Jag är ingen expert, bara några tankar.

    Comment

    Working...
    X