Announcement

Collapse
No announcement yet.

Rökare med GAD

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Rökare med GAD

    Hej,

    Jag är diagnostiserad med GAD. Jag går i kbt för det och ja, det verkar faktiskt hjälpa. Sen jag började i terapin så har jag inte medicinerat någonting. Innan dess så åt jag Atarax. Nu tar jag Atarax främst vid (för mig) extrema tillfällen som till exempel flygningar.

    Saken är den att jag in december i fjol opererade bort en del av min lunga. Sommaren 2014 så började jag att få svårt att andas och jag sökte då akut läkare vid ett par tillfällen. Vid en lungröntgen så upptäcktes en ”förändring” på min ena lunga. Behöver jag ens förklara vad det gör med en person med GAD… Efter många många undersökningar så bestämdes det att operera bort den del av min lunga som var drabbad, för analys. Läkarna befarade det värsta, nämligen cancer. Innan jag la mig på operationsbordet så hade jag ingen aning om vad jag hade på lungan. Var det cancer? Och om inte, vad var det då? När jag vaknade upp fick jag beskedet – inte cancer! De följande dagarna var ett rus av lättnad och lycka. Sen vaknade GAD-diagnosen i mig till liv igen. Vad var det då? Om jag nu varit så nära cancer en gång, hur stor är sannolikheten att faktiskt drabbas av cancer…? (Det var sarkoidos som jag hade på lungan btw).

    Jag har varit rökare innan jag fick barn. När jag blev gravid så slutade jag, men började feströka efter några år igen. Förra sommaren så rökte jag ganska mycket. Inte varje dag, men ändå. För mycket.

    Sen rökte jag första cigaretten ett par månader efter min lungoperation. Vem gör något sånt? Efter en lungoperation? Och med en diagnos av GAD? Jag röker fortfarande en gång ca varannan vecka, bara i samband när jag dricker alkohol.

    Jag gör inget annat än att oroa mig för diverse dödliga sjukdomar, typ cancer. Jag har panikångestattacker med jämna mellanrum och lider då framför allt av andnöd och ont i hjärtat. Efter att jag har rökt så har jag ångest för det i en vecka efteråt.

    Min fråga är: Ni som är diagnostiserade med GAD. Gör ni saker som ni egentligen vet är farliga. Är det en typ av revolt? Det finns ju ingenting – i n g e n t i n g – som ger mig så mycket ångest dagen efter som dagen efter jag har rökt. Men ändå… tillfredställelsen som jag får utav att för en gångs skull få leva lite ”wild and crazy”. Att det är så skönt att få släppa allt för en stund. För det är trots allt väldigt, väldigt sällan som jag njuter eftersom jag är så förbannat rädd för allting.

    Mvh

    Gadden

  • #2
    Faktiskt finns det fler du...
    Har ångest konstant för diverse, så jag antar att det räknas som GAD. Vissa saker jag gör, som tex att röka, går helt emot vett och sans. Medicinskt borde jag ju inte (lång historia). Märker själv att hostan ökar... det påverkar andedräkten också. Det är definititvt inte socialt accepterat, och jag märker själv att det är svårt i olika sammanhang, tex på jobb, om jag ska på dejt etc. Läkare tycker jag inte om sedan innan, blir inte bättre för att de ständigt går på om rökningen.

    Så varför röker jag då? Jag borde bara lägga av, det hade varit betydligt bättre. Ändå klarar jag inte det. Ibland mår jag jättedåligt för att jag röker. Rätt ofta faktiskt. Inte för min egen del alltid, utan för att jag vet vad andra tänker och tycker.

    Sedan vet jag också... att när man är sådär riktigt röksugen, du vet den känslan som känns som väldigt stark ångest. Röker man då så går ju den känslan ner och ersätts av ett lugn. Tror det är den känslan vi vill åt. För den känner vi definitivt inte ofta! Självmedicinering??? Sedan håller jag med dig om revolttänket, ibland kommer det fram! Du vet när man känner att man gör allt, precis allt, för att hålla den där jäkla ångesten under panik. Allt styrs ju av det! Jag kan tänka ibland att kan jag få göra en enda dum sak, en sak normala människor gör, utan att må så jäkla dåligt av det??? För som sagt, ångesten styr. Att röka sänker ångesten. Hjärnan är beroende av sitt njutningscentra...

    Comment


    • #3
      Tack för ditt svar MLJ. Rökningen är absolut för att dämpa ångesten. Anledningen till att jag skriver frågan i detta forum skulle jag också tro är för att få ett "godkännande", en bekräftelse på att det jag gör inte är farligt. En så kallad tröstetanke/napp (enligt min psykolog) som på något sätt ska väga upp den ångesten som jag känner kring rökningen. Tack för ditt svar!

      Comment

      Working...
      X