Announcement

Collapse
No announcement yet.

Om omgivningen ständigt förändras?

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Om omgivningen ständigt förändras?

    Jag tror inte att jag lider av någon personlighetsstörning... Men jag känner att jag har som olika "jag" separerade från den jag är idag, frånkopplade från den bild jag anser vara eller ha varit mig som person. För att förklara det på ett enkelt sätt har de flesta denna frånkoppling då de ser sig själva som ett nyfött spädbarn... Man vet liksom att "det där är jag när jag var liten bebis" men mer än så kopplar man det inte till sig själv.

    Jag har flyttat runt väldigt mycket genom livet. Bytt till olika skolor, fler än vad jag kan räkna på fingrarna. Bytt mellan olika smeknamn... Bytt namn på riktigt. Ändrat stil, hårfärg, musiksmak, intressen, åsikter väldigt många gånger. Haft flera förhållanden som under den tiden de varit haft en väldigt stor betydelse och påverkan på hur mitt liv sett ut som sedan tagit slut och ett nytt förhållande som lett till en total förändring av hur mitt liv tidigare såg ut skett i samband med det.
    Jag har inga vänner alls som jag känt under en längre period av mitt liv. Vänner har kommit och gått... Kanske har jag valt bort dom i samband då jag inte känt mig som samma person som den jag var och känt att jag inte fick utrymmet att förändras om de fortfarande hade kvar synen på mig som den jag var. Kanske drog dom sig undan då de kanske upplevde att de inte kände mig längre.. Jag minns inte. Även gällande familj och släkt har relationerna ändrats från och till under hela livet...

    Min pappa var inte närvarande under min tidiga barndom och vi har aldrig haft någon bra kontakt. Min mormor och jag hade en väldigt nära relation då jag var liten. Den relationen upphörde helt då jag var i tonåren och vi återupptog kontakten då jag var vuxen igen. Mina syskon har relationen också varierat till. Har två halvsyskon på min pappas sida och två yngre syskon på min mammas sida. Min äldre lillasyster hade jag en väldigt nära syskonrelation med. Första tiden då hon var nyfödd och jag litet barn bodde hennes pappa ihop med min mamma. Han var som min "pappa" då även om han inte var min biologiska pappa. Även då han flyttade ifrån oss senare hade vi bra kontakt med honom och var ofta dit och hälsade på, åkte på olika resor tillsammans han, jag min mamma och lillasyster... Men när jag var i 11års åldern ungefär upphörde kontakten mellan mig och honom helt. Min lillasyster fick samtidigt en mer nära relation med honom och var där under helger och lov och där "försvann" liksom jag..i åldern 5-12år hade jag ganska bra kontakt med min äldre syster på min pappas sida. Den kontakten upphörde helt efter 12-års åldern och först nu nyligen har vi börjat skriva till varandra igen. Min äldre bror har jag bara träffat en gång.. så honom känner jag knappt. Min farmor, min faster och mina kusiner hade jag god kontakt med när jag var i 11-12års åldern sedan upphörde den i samband med att de flyttade. Vi har ingen kontakt idag.

    Min yngsta lillasyster är 8 år. Henne träffar jag ganska ofta. Hon är som ett ljus och en slags fast punkt i mitt liv. Fast jag känner mig så splittrad och vilsen och knappt ens vet vem jag är så har jag som ett slags oföränderligt jag i hur hon ser mig. Jag är hennes storasyster.. också i den mening och hennes sätt att tolka det och vad det har för innebörd för henne. Det är inte något som förändras så lätt. Jag är ju alltid hennes storasyster liksom. Min äldre lillasyster har jag nu ingen kontakt med alls. Känns konstigt då vi ändå tillbringat nästan hela våra liv hittils tillsammans, delar massa minnen och sådär...



    Har bott i 4 olika städer
    7 olika lägenheter
    14 olika skolor+2 olika klasser inom samma skola
    haft 12 olika psykologer/kuratorer
    osv...

    Jag har haft helt olika stilar, olika frisyrer, olika hårfärger... Jag har pendlat mycket i vikt sedan yngre tonåren samt fortsatt växa på längden ett bra tag efter jag borde ha växt klart samt ändrat ansiktsdrag ganska mycket. Människor som kännt mig sen tidigare känner oftast inte igen mig alls till utseendet nu. Att jag även har ett annat namn nu än då gör väl inte den saken bättre heller. Har träffat människor under en längre period flertalet gånger som tidigare känt mig men som inte kopplar ihop mig med det jag de kännt tidigare. De känner inte igen mig.


    Nu tror jag inte att jag skulle ha någon diagnos men jag tänker gärna i diagnoskategorier då det handlar om saker jag känner och upplever. Jag delar in mig själv i olika personer utifrån olika händelser och olika tidsperioder. Inte för jag anser att jag skulle ha flera skilda personligheter men jag avskiljer mig själv från mina "jag" mer än vad jag tror de flesta andra människor gör.
    Jag har olika namn för olika åldrar, olika namn som människor oftast kallat mig för olika perioder av mitt liv. Åsikter, intressen, framtidsmål drömmar, tankar, självuppfattning.. helt olika saker som jag gissar är ganska normalt att det varierar rätt mycket genom livet blir direkt kopplade till olika namn. Platser jag bott på.. relationer och vänner jag haft... sättet jag sett ut på... allt är kopplat till olika tidsperioder, olika städer, olika relationer, olika vänner, olika namn... Känns som jag distansierar mig själv ganska mycket från den jag varit tidigare.
    Men kanske är det hur mitt liv runtomkring mig sett ut. Kan tänka mig att det är så. Har inte direkt några minnen från det som varit tidigare i mitt liv. Eller jo jag minns saker som har hänt... men jag minns typ aldrig vad jag kände då. Som alla känslominnen bara raderats... Ibland kan det komma någon glimt av ett minne där jag känner igen känslan men jag kan inte koppla det till händelsen där jag upplevde den känslan.Någon som känner igen sig?
Working...
X