Announcement

Collapse
No announcement yet.

Söka hjälp för Depersonalisation

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Söka hjälp för Depersonalisation

    Jag har upplevt depersonalisation/derealisation så länge jag kan minnas. Det börjar dock bli riktigt påfrestande så jag har för första gången sökt hjälp


    Jag är inte alls nöjd med upplevelsen hittills. Förutom väntetiderna så känns det som ingen fattar vad jag säger. Jag har varit på två möten och ingen av psykologerna hade ens hört talas om Depersonalisation/derealisation. Så fort jag nämnde att jag inte upplever att andra människor har medvetande så börjar de tjata om asperger. Jag har en sak gemensamt med aspberger och det är att jag inte riktigt uppfattar att andra människor har ett medvetande eftersom jag inte upplever dem som verkliga. Jag ogillar rutiner, är extremt spontan, har inte snöat in på något intresse, vet när människor runt mig vill att jag ska sluta prata om saker och jag tar inte saker bokstavligt.


    Hur mycket jag än försöker styra in samtalet på dissasociativa symtom så prata psykologerna förbi mig om att det måste vara något neuropsykiatriskt. Inte ens när jag nämner att mitt absolut främsta och egentligen enda symptom är att jag upplever världen som overklig så vägrar de bry sig och säger att det är något som man kanske också kan ha med asperger. De ger mig enkäter om ADHD, bipolär, missbruk, autism, depression och allt annat som är irrelevant. men verkar totalt ointresserade utav vad jag faktiskt söker för. När jag sa att jag inte identifierade med min kropp så började han prata om anorexia (jag är ett bmi på 24)


    Nästa steg är tydligen en asperger utredning som ska ske i höst. Dvs ingen hjälp på ett halvår och sedan ska jag genomgå en utredning som inte kommer leda någonvart eftersom jag absolut inte är autistisk. Det enda som denna asperger misstanke bygger på är att jag upplever andra människor som skådespelare eller karaktärer i min dröm och därför har dem inte medvetande.

    Om jag bara vill ha hjälp med att jag upplever att saker känns overkliga och att jag inte känner igen mig i spegeln var ska jag vända mig då? Finns det någon jag kan vända mig till som kan det här (dem två jag pratade mig visste inte ens att derealisation/depersonalisation fanns). Jag känner verkligen inte att jag vill gå ett halvår till utan att få någon hjälp med detta.


    Jag bor i Stockholm är 20-25, pluggar och är kille.



  • #2

    Tyvärr är det många som inte kan detta så vill råda dig att googla om det och se vilka namn som dyker upp som är kunniga inom området (fins säkert avhandlingar mm som gjorts i ämnet)och vända dig till dem om de inte tar emot patienter så vet de säkert psykologer/psykiatriker som är kunniga inom ämnet. Så du får den hjälp som är rätt för dig. En del psykiska störningar och neurologiska störningar kan ha många liknade symtom som gör att det behövs benas ut ordentligt vad det handlar om.

    Alla som har asperger är inte autistiska finns många "fungerande" aspergerare där det knappts märks att de har det.


    Lycka till


    Comment


    • #3

      Nu är det ett år sen denna tråd skapades men... Kan bara säga att jag lider med dig, har själv varit i samma situation. Kommer aldrig glömma när jag försökte berätta för en psykolog på BUP att allting kändes overkligt för mig/att det var som att leva i en glasbubbla, och hon (leendes) plötsligt då frågade mig om jag såg saker som inte var där, varpå hon gav exemplet "om jag ser barbapappor som flyger omkring". Bara just då kände jag mig så nertryckt, som att jag inte blev tagen på allvar. Förstår såklart samtidigt att de måste fråga såna frågor men just sättet hon gjorde det på tyckte jag var rätt oprofessionellt. Nåväl.

      Jag har tappat räkningen på hur många psykologer eller t.o.m. läkare jag har försökt prata med om det här. Inte ens efter jag själv "kom på" (genom att googlat och hittat "likasinnade") att det mycket troligt kan vara depersonalisation som jag lider av, visste de inte ens vad det var för något. Men det är ju för att det är väldigt ovanligt, som sagt. Därför är det bästa att söka sig till en specialist. Lycka till. Själv har jag gett upp.


      Comment

      Working...
      X