Announcement

Collapse
No announcement yet.

Kan inte gråta!

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Kan inte gråta!

    Kan inte gråta längre, har blivit känslokall, har jag tom hört någon som står mig nära säga.. mina tårar har förvandlats till ilska. Förrut grät jag rätt lätt, är nog rätt känslig igentligen men nu kan jag bara bli arg & det är jag mest hela tiden, irriterad.

    Skulle vilja kunna gråta. Ingen fattar ju hur ledsen/ dåligt man mår när man bara blir arg hela tiden. Då blir dom bara arga tillbaka & så blir allt bara värre. Önskar att "..." kunde förstå att jag igentligen bara vill grina som en unge.. men det har jag ju inte tid med, så bort med dom känslorna & så fortsätter man med nästa grej som behöver göras, svälja, svälja. Har inte tid att vara ledsen, dessutom är ilska lättare att hantera & föra över på någon annan. sorg bär jag ju själv, det räcker. Hur gör man när man har barn & har fullt upp & knappt hinner säga hej till sin man. Då har man ju knappast tid att vara ledsen, än mindre vill man ju visa det för sina barn. Kämpa, kämpa tills allt spricker. Varför kan jag inte gråta, inte ens när jag är själv längre.

    Men om jag är stressad/ mår dåligt borde jag väl inte kunna uträtta så mycket saker som jag kan?! Sen jag fick barn, är jag bara fokuserad på att vara så effektiv som det går! Hinna så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt & ändå försöka vara närvarande & den bästa mamma jag kan. Känner inte ens att jag kan slappna av & "roa" mig längre. Det är ju inte speciellt effektivt. Allt känns bara som en massa måsten..

    Någon som känner igen sig? eller har nåt tips.. Behövde få ur mig detta!



  • #2

    Hej Vivette!


    Jag tycker det verkar som om du skulle må bra av att gå i terapi. Du tycks ha mycket i ditt bagage och under ytan som du dels behöver bearbeta, dels behöver lära dig att släppa upp. Vänd dig till din husläkare, eller vårdcentral, och beskriv hur du känner och mår, ungefär som du gjort i ditt inlägg här. Då får du en remiss till en terapeut, som kan hjälpa dig att hitta tillbaka till ditt sanna jag och dina tårar igen.


    Var rädd om dig!


    Vänliga hälsningar,


    Stratocaster


    Comment


    • #3

      Hej! Känner igen det du beskriver som en slags stress. Har ju själv svårt med detta. Finns det möjlighet för dig att hitta avslappning och lugn någonstans? Kanske åka iväg själv en helg? Ttillsammans med en god vän kanske? Avslappning i kroppen kan ibland göra det lättare att låta känslorna komma, tycker du om massage? Sedan tycker jag du ska lyssna på stratocastor. Ibland kan man behöva hjälp utifrån.


      Comment


      • #4

        [Jag kan inte gråta]

        Jag har nu insett att jag kan inte gråta och även om jag vill så går det inte.

        Jag har testat att låssas grina (har fungerat innan) men det kommer inget.

        Sen inser jag inte varför man måste bråka och jag orkar inte bry mig längre. Jag är mobbad i skolan och nu så går jag i 8:an och jag känner att jag inte orkar bry mig längre om "idioter" och de som ska skapa bråk bara för det är roligt. Jag skiter fullstängidt i alla,

        Jag undrar bara detta är normalt, Detta hände under en natt.


        Tack på förhand...


        Comment


        • #5

          När livet är svårt och ju äldre man blir slutar man att gråta, i alla fall när man är man, kan vara annorlunda för kvinnor, från min erfarenhet. När det handlar om åttonde klass så är det hårt och borde inte vara alls så.


          Jag har själv inte klurat ut olika sätt att börja gråta på, sedan så vill jag inte ta det på nya höjder heller. Tänker bara att jag har samlat på mig en hel del erfarenheter och hoppas att det inte skadar mig (att inte kunna gråta).


          What hurts the most is that the memories I used to hold so close to me are now the memories I wish I could forget.

          Comment


          • #6
            Hej, jag är en snart 15 årig tjej å jag har mått dåligt i över en månad för en massa saker men vet dock inte varför.. Å jag kan inte gråta över huvudtaget.. Men jag behöver och vill för att må bra.. För jag känner mig typ känslokall och sånt.. å i mellan åt så känns det som om någon har dragit ut mitt hjärta å sen stampat på den 10 000 ggr och så känns det som om jag e helt tom inuti mig och som om min själ har åkt ur mig.. Senaste gången jag grät var igår men de var för att jag äntligen pratade med någon alltså min mamma å då kunde jag gråta.. Men jag vill ha tips på att gråta. För när jag väl gör de så är de bara några få droppar å då mår jag sämre men mår bättre av att gråta.. Så snälla ge mig tips! Tack i förvög

            Comment


            • #7
              Många ggr när man försöker gråta och det inte går så kan det leda till man pressar kroppen och resultatet blir istället att den låser sig så blir det en ond cirkel. Så när du känner du vill gråta men tårarna inte kommer bli inte frustrerad utan släpp den biten. Har du försökt lyssna på sorgsen musik när du mår riktigt dåligt? För en del funkar det att börja gråta el se en riktig sorgsen film tex.

              Comment


              • #8
                Själv har jag också svårt att gråta. Men gråter floder när något sorgligt i en film. Som slutet i Thelma och Louise. Vet inte om det fungerar för dig.

                Garanterat att jag grät floder var om jag råkade zappa förbi Bullen och brevfilmerna de hade. Kanske finns de på YouTube. Klarar inte av att se när de spelar upp hur barn eller unga blir mobbade eller på annat sätt mår dåligt. Hjälpte inte att de alltid sa "Och som vanligt är det inte tjejen/killen i filmen som skrivit brevet", någon därute hade ju skrivit brevet....

                Comment


                • Fågeln Fenix
                  Fågeln Fenix commented
                  Editing a comment
                  Ja Bullen filmerna det va tider det Gråter än i dag när jag bla ser ET, sett den säkert hundra ggr vid det här laget men gråter varje gång när ET "dör" Riktig lipsill när det kommer till sorgsna filmer men ju äldre jag blir ju mindre skiter jag faktiskt i om tårarna kommer till sorgsna filmer var värre när man var yngre och skulle hålla fasaden uppe som tuffing
              Working...
              X