Announcement

Collapse
No announcement yet.

sorg och ensamhet

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • sorg och ensamhet

    Hej,

    Sedan en längre tid tillbaka känner jag att livet inte är värt att leva, men problemet är att jag inte är tillräckligt beslutsas om att jag bör dö för att göra något åt saken. Mitt liv är tomt och jag är ensam. Jag vaknar, klär mig, går till jobbet, åker hem och låter tiden gå tills det är dags att åter gå till arbetet. Jag vill ingenting och orkar ingenting, och har snart förlorat alla mina vänner då jag mestadels är sur, missunnsam, trög i tanken och orkeslös. Tidigare har jag varit en så kallad högpresterande och analytisk person (skola och arbete), men har börjat göra många fel, ger ett nervöst och osäkert intryck, är rädd, säger fel och konstiga saker i samtal med mina chefer. Har tidigare varit rädd att bli påkommen som den idiot jag är, men vet nu att det har hänt. Är bara som en trögflytande massa. Tänker att jag borde säga upp mig, men vet inte vad jag skulle göra istället samtidigt som det skulle vara en stor skam att behöva erkänna att jag inte klarar av mitt arbete. De få gånger jag gör något bra tänker jag att det är en slump.

    Jag har svårt med relationer och fungerar bäst på distans avseende kontakt med min familj. Mitt hem är inget riktigt hem. Allt är provisoriskt, halvdant, fult. Jag orkar sällan diska, och har slutat laga mat utan äter mest sånt som jag inte behöver tillaga. Förflyttar mig mellan soffan och sängen och har liksom ingen förankring i mitt hem som efter kanske fem år fortfarande inte känns som mitt.

    Jag vet egentligen inte vad jag vill med det här. Men jag är så trött på att känna mig ledsen och ensam och önskar att jag hade mod/beslutsamhet nog att avsluta allt.

  • #2
    Nu får du ett råd av mig, det är mer av en order!! Gå till doktorn! Berätta allt! Kräv blodprov med kontroll av allt som kan bidra till ditt mående. Jag skulle oxå överväga antidep. medicinering.

    Din vardag och din livskvalitet verkar ha påverkats mycket negativt och du har tankar på döden och på suicid. Var rädd om dig. Vi har kanske bara ett liv och (trust me, jag vet hur det kan kännas när man inte ser någon mening med det) det kan vara så bra att leva.

    Kämpa!!! Om inte för något annat just nu, så kämpa åtminstone för dina anhöriga. Tar du livet av dig så skadar du dem runt dig... Så småningom kommer du oxå kunna känna att du kämpar för fin egen skull😀👍🏼

    Men fy vad det är jobbigt. Vissa dagar är det konstigt att man inte exploderar eller imploderar.

    Comment

    Working...
    X