Announcement

Collapse
No announcement yet.

'' Knepig tjejkompis ''

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • '' Knepig tjejkompis ''

    Min pojkvän har en tjejkompis som är ihop med hans killkompis. Jag betecknar henne med N.


    Hon har grava tillitsproblem, vi har kännt varandra i nästan tre år, men hon verkar fortfarande tro att jag har onda avsikter och ska vara elak.

    Visst, jag är inte perfekt, ibland säger och gör jag obetänksamma grejjer, men vara avsiktligt elak skulle aldrig falla mig in.


    Jag känner mig ganska obekväm i hennes sällskap. Och det känns som om hon letar efter tecken på att jag är elak hela tiden. I saker hon frågar, eller så iaktar hon mig bara.

    Känns som om jag får vakta på mig när jag är med henne så hon inte får det hon tror bekräftat.


    Hon uttrycker sina åsikter väldigt bestämt, så det känns som att det hon tycker är det rättsa och ingen får tycka annorlunda. Kan uttrycka åsikter väldigt agressivt också när hon är på dåligt humör. Då svär hon också. Verkar som om hon är rädd att någon ska säga. ''Nej sådär får du inte tycka''.

    Det är synd att hon inte litar på att jag är snäll. Jag anstränger mig för att vara så snäll som möjligt, men det verkar inte hjälpa. Men då ligger problemet hos henne och inte hos mig.



  • #2

    Om hon har tillitsproblem och redan bestämt sig för att du gör fel eller tänker göra fel.... Då spelar det nog ingen större roll om vad du gör..


    Då kan du lika bra vara dig själv och ge fanken i att begränsa dig för att tillfredsställa någon som ändå aldrig kan bli nöjd....


    Comment


    • #3

      Hon har liksom jag ha blivit mobbad och illa behandlad förut,men det är ju både jobbigt och tråkigt att gå och tro att folk ska vara dumma hela tiden. Ett visst mått av tillit måste man ha om man ska klara av att umgås med andra männsikor. Jag är glad att jag inte är sådär misstänksam. Visst, jag har varit lite misstänksam, men aldrig sådär utåtagerande. Snarare vänt ilskan innåt, vilket inte heller är bra. Men vara agressiv mot oskyldiga är inte bra det heller. Då skrämmer man bort folk innan man har lärt känna dem.


      N skulle säkert se det som att jag snackar skit bakom ryggen på henne här, men det är inte min avsikt.

      Vill bara skriva av mig så det känns lättare att ha med henne att göra, och kanske få lite tips hur jag ska hantera henne.


      Både N och hennes pojkvän K är kompisar till min kille, och jag umgås väl igentligen bara med dem i brist på egna kompisar och för att få vara med min kille. Låter väl som en falska vän, men jag har ju roligt med dem också, och de har bra sidor också.

      K är också jobbig att ha att göra med ibland. Han är väldigt självsäker och verkar vilja att alla adra ska blåsa upp hans ego och uppmärksamma honom hela tiden. Han har svårt att lyssna på andra och syns och hörs väldigt mycket.

      Det jobbigaste är när det lag han satsat pengar på i fotboll förlorar, då blir han väldigt arg och den ilskan går ut över oss andra. Då börjar han också klaga över andra saker som han är missnöjd över.


      Comment


      • #4

        Har på känn att jag kommer minska umgänget med min killes kompisar när jag får egna som jag känner mig mer bekväm med. Men det är ju så det lätt blir när man inte känner sig 100% bekväm med folk. Då undviker man dem.

        Vi träffar N och K lagom ofta tycker jag. De bör man också umgås med i lagomma doser.


        Comment


        • #5

          Ett exempel på Ns misstänksamhet hände sist vi sågs. Då frågade hon om jag tog med mig min handväska överallt för att jag var rädd att hon eller någon annan skulle sno något.

          Hon sa att hon vara osäker och kände hon sig osäker tyckte hon det vara bättre att fråga.

          Minns att jag tänkte; ''Alltså vad tror hon om mig igentligen?'' Kanske ska fråga henne rätt ut om hon tror att jag ska vara elak hela tiden.

          Då svarar väl hon att hon har rätt att vara hur misstänksam hon vill. Då känner hon väl sig attackerad.

          Hon tar mycket som en anklagelse. Hon verkar ha svårt att se sin egen del i saker och ting. Det är aldrig hon som har varit taskig, bara alla andra.


          Comment


          • #6

            Hon kan säga elaka saker hon med. Hon smsar också ofta till mig. Mest tjaffsar hon bara och då svarar inte jag. Det är omöjligt att disskutera med henne, eftersom hon inte kan se sin egen del i saker och ting. Jag har försökt säga ifrån till henne men det biter inte. Det verkar bara vara hennes pojkvän K som hon lyssnar på när han säger ifrån.


            En jobbig grej är också att jag kan känna mig rädd för henne. Särkilt när hon är på dåligt humör och är extra utåtagerande och ilsken.

            Jag vbill inte vara det, för jag är både mycket längre och kraftigare byggd än henne. Men hon har väl ett övertag när det gäller att säga ifrån, och vara arg. Själv verkar jag inte kunna bli arg.


            Comment


            • #7

              Ni som läser detta tycker väl att jag får stå ut med hur K och N är om jag väljer att vara med dem, och det kanske stämmer på sätt och vis. Man kan ju aldrig ändra på andra utan bara på sig själv. Men jag kanske kan få lite tips på hur jag ska hantera dem.

              Men K är mycket lindrig i jämförelse med N.


              Comment


              • #8

                Fast jag var utåtagerande och agressiv som N, när jag gick i lågstadiet istället, inte nu, nu är jag lugn som en filbunke. Rasade väl av mig allt då, vilket inte var så lyckat för tillslut var det ingen i klassen som ville ha med mig att göra.


                Comment


                • #9

                  Varför umgås du med dessa människor? Vad får du ut av dessa relationer? Jag hade aldrig umgåts med någon som blir arg på mig el någon annan om hans fotbollslag får stryk. Seriöst är han 7 år eller? Inte undra på det sker fotbollsvåld i detta land med sådana grottmänniskor.


                  Visst får N va hur misstänksam hon vill men då får hon ta konsekvenserna av det tex folk inte vill umgås med henne. Anpassa dig inte till dessa personer, de mår dåligt och behöver gå i terapi. Varför ska du ändra dig för hennes gillande? Varför är du inte värd att umgås med folk som respekterar dig och behandlar dig väl oavsett vad du tycker?


                  Du ska inte anpassa dig efter dom du ska umgås med folk som respekterar dig som du är, om du inte respekterar dig själv lär du automatiskt ut att andra behöver inte respektera dig heller, tufft att kanske höra men det är sant.


                  Comment


                  • #10

                    Ja jag undrar det också, varfrö jag umgås med dem. Undrar också ibland varför min pojkvän vill vara med dem. Jag vill hellre vara med några jag passar ihop med, som jag känner mig trygg med.

                    Struntar faktiskt i om de börjar undra varför jag slutar följa med.

                    Men då kan jag inte vara med min pojkvän om han ska dit.

                    Sen har vi ju roligt ihop också, och jag kommer sakna att tillhöra en gemenskap.

                    Sen blir jag väldigt ensam, fast i och för sig. Hellre vara ensam än med folk som jag inte känner mig bekväm med.


                    Ja, det är jobbigt att Ks ilska går ut över oss. men han vill så gärna vinna pengar.

                    Sen skämtar han också på ett sätt som jag inte tycker är skämt. Säger glåpord till oss andra. Tex skojretas han med min pojkvän som hejar på AIK, medans K hejar på Djurgården.

                    Men skulle jag försvara min pojkvän och säga ''Han får väl heja på vilket lag han vill'' så skulle både K och N ryta till mig att ''Skärpa mig!'' och inte hålla på och försvara. Att de provoseras så av sådant tror jag beror på att de vill kunna bete sig hur de vill, eller jag vet inte vad det beror på.

                    Men vissa sätt som K skojar på tycker inte jag skoj.

                    I början innan jag vant mig hur K håller på tog jag åt mig ibland. Och då sa han skarpt att jag inte ska ta åt mig. Han verkar gilla att bestämma över andra.

                    Tex håller han på och säger att vi är kärringar om vi inte vågar grejjer.

                    Men jag tänker. ''Ja ja..då är jag väl en kärring då, det ko9mmer jag ändå bli en vacker dag '' försöker ta det med ro.

                    han håller på och manipulerar ibland också, förösker gissa sig till vad vi andra tänker.


                    Comment


                    • #11

                      Om jag inte träffar K och N längre kommer jag bli väldigt ensam, vet inte om jag vill det.

                      Jag orkar inte bry mig om vad N tycker om mig. Jag försöker vara snäll som sagt men det verkar lönlöst att övertyga henne. Och gör jag något fel så tror hon det är för att jag vill jävlas, fast det inte är min avsikt.


                      Till exempel råkade jag glömma att slänga papper jag snutit mig i en gång, och då blev det ett jävla liv. De låg kvar på Ks vardagsrumsbord. Och då trodde N jag hade velat jävlas förstås, fast det bara handlade om ren glömska.


                      Hon tror att allt jag gör har med henne eller någon anna att göra och att jag vill jävlas. ''Roligt sätt att se på folk'' (NOT)


                      Påstår jag för henne att hon har svårt att lita på folk förnekar hon väl det.

                      Vore nyttigt om någon la fram saningen så kanske hon börjar tänka till.

                      Har ett svagt minne av att hon sagt att hon redan gåtr i samtalsterapi, och så har hon en kontaktperson.


                      Comment


                      • #12

                        N verkar vara min raka motsats när det gäller att säga ifrån.

                        Hon säger ungefär ifrån innan någon ens har gjort något mot henne, medans jag har svårt att våga säga ifrån när någon gjort något.

                        Men mot K och N biter det inte att säga ifrån. Har försökt men de blir bara arga fast det är de som har gjort fel.


                        Comment

                        Working...
                        X