Announcement

Collapse
No announcement yet.

Hur ska jag kunna hjälpa min bror?

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Hur ska jag kunna hjälpa min bror?

    Har en två år äldre bror som är 30 år. Han bor fortfarande hemma hos våra föräldrar, jobbar inte, pluggar inte, gör ingenting helt enkelt. Han är mycket svår att kommunicera med , oftast blir han arg och går sin väg när man försöker prata om situationen.

    Han träffar inga vänner eller hittar på saker, förutom sin dagliga promenad. Han undviker människor, även oss i familjen.

    Han har även utvecklat överdrivna hygien-rutiner. Duschar länge, tvättar händer och andra saker minutiöst noga. Vill inte röra vissa saker, lägger papper på stolen när han ska sitta osv.

    Han har alltid varit extremt känslig för ljud och lukter. Ryggar ofta tillbaka för beröring.

    Allt ska vara på hans sätt, annars blir han väldigt arg och får nästan utbrott.

    Men ändå så kan han ibland vara rolig, prata om vissa saker, spela spel. Han har ändå empati och medkänsla, och är väldigt smart.

    De flesta saker började komma när han var i puberteten och har sedan bara blivit värre och värre.

    Vad kan man göra? Jag och mamma och pappa börjar bli desperata. Vi vet inte hur vi ska få honom att öppna upp sig eller söka hjälp eller nånting! Hur ska vi kunna hjälpa honom?



  • #2

    Har din bror aldrig varit i kontakt med ngn kurator, psykolog eller läkare? Det är ju omöjligt att veta vad som ligger till grund för din brors problem. Men det kommer tankar om ångestproblematik, social fobi, tvångstankar/tvångssyndrom och till viss del även Asberger. Men detta behöver ni hjälp med att få utrett. Med rätt stöd (samtalsterapi, ev medicinering) finns det säkert ett helt annat sorts liv som väntar på honom. Frågan är ju hur han själv känner kring sig själv och sitt liv? Tycker HAN att han mår bra och har ett bra liv?! Om det är svårt att prata med honom...skriv ett brev och förklara hur NI känner och vad ni skulle vilja för honom. Kanske kan du eller dina föräldrar ringa en Öppenpsykiatrisk mottagning och beskriva läget. Då kanske ni kan få en indikation på vad det ev handlar om och utifrån det även får en idé om vilka vägar det finns att gå.


    Comment


    • #3

      Googla Autism och Asperger och underätta dina föräldrar...att dina föräldrar inte gör mer för sin 30 åriga son som uppenbart är funktionshindrad är för mig en stoooor gåta...

      Något tecken måste alla ha sett när han var yngre...eller så har man bara stoppat huvudet i sanden...


      Hoppas ni får hjälp! Såhär ska ni inte behöva ha det!


      Comment


      • #4

        Tack för era svar!


        Han har aldrig varit i kontakt med någon.


        Han var en vanlig men tyst pojke när han var liten. Det enda annorlunda då var väl att han var extremt känslig för ljud redan som nyfödd. Annars (tycker vi) att han har varit ganska normal. Tillbakadragandet började i tolvårsåldern. Han var, som många andra, en datorkille så först var det ju inget konstigt att han var på sitt rum mycket. Men sen isolerade han sig mer och mer, slutade träffa vänner, hoppade av högskolan mm.


        Vi vill ju kunna hjälpa honom utan att han känner att vi har gått bakom ryggen på honom, om ni förstår vad jag menar.


        Jag vet inte om han tycker att han har ett bra liv, eller mår bra heller.


        Comment

        Working...
        X