Announcement

Collapse
No announcement yet.

Dumpad av kuratorn

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Dumpad av kuratorn

    Hej jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag har träffat en kurator i ett halvår nu och jag har varit deprimerad i ca. 8 år (ville inte söka hjälp förrän i augusti). Men i fredags bestämde hon att vi hade vårat sista möte. Det kom från ingenstans. Hon har inte hintat att det skulle ske, snarare så gav hon tidigare intrycket att vi skulle påbörja en behandling nu. Så jag blev alldeles chockad och förstod inte förrän samma kväll vad som faktiskt hände och vad det innebar.

    Hon sa att hon inte kan hjälpa mig med min medelsvåra depression eller min GAD utan jag måste fixa det på egen hand. Hon hänvisade mig till självhjälpsböcker på biblioteket.
    Samma människa sa för en månad sedan att jag behöver gå på mediciner, men bör man inte få terapi samtidigt? Man kan ju inte bara slänga mediciner i ansiktet på mig och lämna mig vind för våg. Hon vill inte skicka mig vidare till psykolog heller. Inte i nuläget. Hon säger att om jag inte mår bättre efter att ha fått ordning på nedanstående lista så ska hon skriva en remiss.

    Saker jag behöver för att bli kvitt depressionen enligt henne:
    Körkort - det är ett pågående projekt.
    Utbildning - pågående, dock inget yrkesinriktat.
    Jobb - ja hej och hå, det har jag kämpat med i 8 år, jag har redan gett upp hoppet sedan länge.
    Egen bostad - har sökt bostad i över ett år nu. Har blivit informerad om att det kan dröja minst 3 år innan jag ens blir erbjuden en visning.
    Nya vänner - jag har bara en vän som jag umgås med men jag hatar att träffa nya människor. Det är obekvämt och det tar jättelång tid för mig att lita på folk.
    Pojkvän - jag har bara haft otur i kärlek. Är snart 27 år och har aldrig haft ett förhållande. Jag får bara höra att jag inte duger. Så jag har oddsen emot mig. Ingen frisk kille vill ha nån som jag.

    I samma veva har det gjorts en bedömning att jag mår för dåligt för att kunna jobba. Så hur i helvete ska jag kunna skaffa jobb om jag inte klarar av att jobba!? Det var redan oöverstigligt svårt innan det blev såhär.

    Ärligt talat har min depression och GAD blivit värre sen jag började träffa kuratorn och det eskalerade definitivt efter det sista mötet. Nu känns allt bara meningslöst och hopplöst. Mitt liv är patetiskt och jag hatar det.
    Jag vill egentligen inte dö, jag är nyfiken på livet i sin helhet, men jag har börjat tänka på självmord. Inte inom den närmaste framtiden men om mitt liv inte vänder så ser jag ingen anledning till att jag skulle uppleva ännu en vinter.

    VAD kan jag göra?

  • #2
    Känner igen mig själv i det du skriver. Vad har du för utbildning? Jag har själv dålig erfarenhet av den s.k. Svenska psyk-vården och rekommenderar ingen att vända sig dit när man mår dåligt, man mår bara sämre precis som du skriver. Jag började jobba inom vården bara för att ha något att göra, att göra något fysiskt är det bästa man kan göra för sig själv. Vården är lååångt ifrån den jag är och vad jag vill men det ockuperar hjärnan om man säger så, så att man inte går och grubblar hela tiden. Tiden som blir över ägnar jag åt mina intressen och det jag verkligen brinner för. Jag mår skit ibland ändå men mycket bättre nu än när jag var arbetslös. Vem har bedömt att du inte ska kunna jobba? Din läkare? Är du sjukskriven nu?

    Comment


    • #3
      Kuratorer ska inte jobba med klienter som lider av gad/långvarig depression el andra liknade sjukdomar. De har inte utb för det. Så att hon ens tog emot dej va fel av henne hon skulle skickat dig till en psykolog direkt. Kuratorer ska bara jobba med lätta problem som tex man blivit av med jobbet, ens pappa har dött, el man är på väg bli utbränd och liknande där man mer bara behöver någon som lyssnar bara på en. För bli kurator räcker det gått Socialhögskolan och där får de i te alls läsa om tex hur depressioner uppstår/försvarsmekanismer och Gud vet allt man ska kunna. Sök en psykolog tyvärr kan det ta tid få hjälp. Om du har ekonomisk möjlighet sök privat hjälp då får man tid direkt. Tycker du ska anmäla vederbörande. Även om det troligtvis inte kommer leda till något är det viktigt att det kommer fram hur många det är som i te får rätt hjälp i vården.

      Comment


      • #4
        Som emil skriver så har inte en kurator kompetensen för att ge "behandling" för de problem du har. Det var fel av kuratorn att erbjuda detta.

        Min gissning är att det som hände inte handlar om dig alls. Att kuratorn blivit dragen i örat av sin chef för att gett sig på "terapi" eller att hon själv insett (när gett sig på att "behandla" andra klienter och misslyckats) att hon inte har det som krävs. Men att hon inte klarar av nederlaget och därför inte heller vill du ska träffa någon som har terapeutisk utbildning. Känner sig hotat av det eller vill behålla kontrollen. Att det handlar om hennes ego som då går ut över dig.

        En ren gissning från min sida då jag inte kan se någon annan förklaring till det minst sagt underliga beteendet.

        Prata med din läkare om att du mist din "samtalskontakt" (kuratorn) och blivit hänvisad till "självhjälp". Men att du försökt själv under så många år att du inte tror det är en framkomlig väg. Att du skulle behöva en terapeut.

        Comment


        • #5
          Originally posted by emil i lönneberga View Post
          Tycker du ska anmäla vederbörande. Även om det troligtvis inte kommer leda till något är det viktigt att det kommer fram hur många det är som i te får rätt hjälp i vården.
          Originally posted by knet99 View Post
          Att kuratorn blivit dragen i örat av sin chef för att gett sig på "terapi" eller att hon själv insett (när gett sig på att "behandla" andra klienter och misslyckats) att hon inte har det som krävs. Men att hon inte klarar av nederlaget och därför inte heller vill du ska träffa någon som har terapeutisk utbildning. Känner sig hotat av det eller vill behålla kontrollen. Att det handlar om hennes ego som då går ut över dig.

          Att jobba med somatisk vård är förenat med risker, men det är nog trots allt inget mot de risker det innebär att jobba inom psykiatrin...

          Comment


          • #6
            Originally posted by Crispy View Post
            Känner igen mig själv i det du skriver. Vad har du för utbildning? Jag har själv dålig erfarenhet av den s.k. Svenska psyk-vården och rekommenderar ingen att vända sig dit när man mår dåligt, man mår bara sämre precis som du skriver. Jag började jobba inom vården bara för att ha något att göra, att göra något fysiskt är det bästa man kan göra för sig själv. Vården är lååångt ifrån den jag är och vad jag vill men det ockuperar hjärnan om man säger så, så att man inte går och grubblar hela tiden. Tiden som blir över ägnar jag åt mina intressen och det jag verkligen brinner för. Jag mår skit ibland ändå men mycket bättre nu än när jag var arbetslös. Vem har bedömt att du inte ska kunna jobba? Din läkare? Är du sjukskriven nu?
            Jag har ingen utbildning. Jag läste estet på gymnasiet och har inte gått i skolan igen förrän nu.
            Tyvärr är det ingen lösning för mig. Jag kan inte sysselsätta mig med något jag avskyr för då går jag verkligen ner i träsket. Jag mår t.o.m sämre än som arbetslös. Och nu ser jag ingen glädje i mina hobbys längre heller.
            Nej jag är inte sjukskriven. VC vill inte sjukskriva mig för att dom tror att det bara skulle göra saken värre.
            Det var kuratorn som i samråd med sjukskrivningskoordinatorn kom fram till det.

            Comment


            • #7
              Originally posted by emil i lönneberga View Post
              Kuratorer ska inte jobba med klienter som lider av gad/långvarig depression el andra liknade sjukdomar. De har inte utb för det. Så att hon ens tog emot dej va fel av henne hon skulle skickat dig till en psykolog direkt. Kuratorer ska bara jobba med lätta problem som tex man blivit av med jobbet, ens pappa har dött, el man är på väg bli utbränd och liknande där man mer bara behöver någon som lyssnar bara på en. För bli kurator räcker det gått Socialhögskolan och där får de i te alls läsa om tex hur depressioner uppstår/försvarsmekanismer och Gud vet allt man ska kunna. Sök en psykolog tyvärr kan det ta tid få hjälp. Om du har ekonomisk möjlighet sök privat hjälp då får man tid direkt. Tycker du ska anmäla vederbörande. Även om det troligtvis inte kommer leda till något är det viktigt att det kommer fram hur många det är som i te får rätt hjälp i vården.
              Hon är utbildad kbt-terapeut som är anställd som kurator. Jag vet inte om det gör nån skillnad? Jag får väl ringa VC och säga att jag behöver psykolog.

              Comment


              • #8
                Originally posted by knet99 View Post

                Min gissning är att det som hände inte handlar om
                En ren gissning från min sida då jag inte kan se någon annan förklaring till det minst sagt underliga beteendet.

                Prata med din läkare om att du mist din "samtalskontakt" (kuratorn) och blivit hänvisad till "självhjälp". Men att du försökt själv under så många år att du inte tror det är en framkomlig väg. Att du skulle behöva en terapeut.
                Det var en väldigt detaljerad teori. Jag vill helst inte tro att hon är så manipulativ och självcentrerad men vem vet...

                Ja jag måste nog göra det..

                Comment


                • #9
                  Originally posted by Miss Poe View Post

                  Det var en väldigt detaljerad teori. Jag vill helst inte tro att hon är så manipulativ och självcentrerad men vem vet...

                  Ja jag måste nog göra det..


                  Vet du vad, jag tror att du har helt rätt... de allra flesta människor som valt att utbilda sig och jobba inom de yrken/branscher som här avses är varken störda, manipulativa eller patologiskt självcentrerade, utan tvärtom!

                  Men du har även rätt inför framtiden för dig själv, så sök omgående efter en terapeut att gå till och följ gärna de instruktioner du därefter får.

                  Lycka till!

                  Comment


                  • #10
                    Vilken resa det har varit.

                    Efter den här upplevelsen vände jag mig till psyk. Jag drog hela historian om vad som hände på HC och blev tagen på allvar. Tester gjordes om och jag var betydligt sjukare än jag var när jag träffade den där kuratorn.
                    Jag fick en läkare och tilldelades en ny kurator som jag har pratat med sen dess. Hon är verkligen jättebra.

                    Så hur gick det med kuratorn som dumpade mig som patient? Jo hon blev av med jobbet ganska snabbt. Eftersom hon lämnade mig med självmordstankar och djup depression med motiveringen att jag kunde fixa det själv så sågs det väldigt allvarligt på situationen. Jag tvivlar på att hon nånsin får jobba med utsatta människor igen.

                    Det är värt att anmäla och att prova andra alternativ.

                    Comment


                    • #11
                      Glad att du nu får hjälp!!! Jo, oavsett vad som låg bakom att hon ändrade inriktining och dumpade dig så brutalt så är det oförsvarligt. Och att till på det aktivt försöka förhindra att du fick annan hjälp är grovt tjänstefel. Om hon nu hade personliga problem så hade det varit så enkelt att säga det och remittera dig vidare, inte dumpa allt på dig.

                      Comment

                      Working...
                      X