Announcement

Collapse
No announcement yet.

Har jag ADHD nu också...?

Collapse
X
  • Filter
  • Time
  • Show
Clear All
new posts

  • Har jag ADHD nu också...?

    Hej!

    Jag har lite undringar till er som har upplevt ADHD, både hos er själva men även i er omgivning. Jag har inte själv någon diagnos, men senast jag träffade läkaren så misstänkte hon ADHD, och det är verkligen ingen som någonsin nämnt det för mig. Anledningen varför är att jag ska flyttas över till vuxenpsykiatrin från unga vuxna-sidan och hon vill skicka remissen till neuropsykiatriska teamet eftersom jag har en Aspergerdiagnos som jag vill "bli av med" eftersom jag inte känner igen mig i den. Hon ifrågasatte då varför de aldrig gjort en ADHD-utredning osv. Hon förstår att jag inte vill till just den enheten eftersom jag aldrig förstått varför jag fick min aspergerdiagnos, men hon sa att det hon trodde skulle hjälpa mig bäst var att de skulle göra en bedömning om jag skulle kunna gå igenom en utredning för ADHD. Så jag försöker lyssna på dem, även fast jag helst skulle vilja gå i terapi för att lära mig att hantera mitt självskadebeteende, men förstår ju att det skulle kunna vara ett symptom på ett större underliggande problem.

    Läkaren jag träffade är verkligen superbra och redovisade för alla former av ADHD och hur det kunde utmärka sig, och ärligt talat så kände jag igen mig ganska så mycket i det hon beskrev. Anledningen varför jag aldrig funderat över just den diagnosen innan är att jag aldrig har varit särskilt "högljudd, okoncentrerad och bråkig" som jag har fått för mig att ADHD innebär, vilket jag nu fattar inte alls är så det behöver vara. Hon menade att det var stor chans att jag kanske lider av något som i vardagligt tal kallas för ADD, men är en vanlig form av ADHD som inte alltid upptäcks särskilt tidigt eftersom det inte alltid märks utåt.

    Jag lider av ett kontrollbehov eftersom jag är rädd att "glömma bort viktiga saker" eftersom allt känns så rörigt i skallen. Skriver därför t.ex. ned allt jag ska göra, speciellt när det gäller jobb och andra viktiga saker. Har lidit av depressioner fram och tillbaka sedan jag var 12 år, är 23 nu. Har haft anorexi, tvångssyndrom och lider fortfarande av självskadebeteende. Varit inlagd på psyk ett par gånger på grund av depression osv. Självskadebeteendet beror ibland på tvångstankar, ibland på grund av impulser och att jag känner att jag måste få bort alla jobbiga känslor. Tycker att känslor är jobbiga, speciellt starka känslor som sorg och glädje. Känner att jag alltid har riktat alla aggressioner mot mig själv istället för andra, och faller alltid tillbaka i mina problem - hur många terapier och läkemedel jag än går igenom. Det spelar ingen roll om det är ätstörningar, depressioner eller annat - faller alltid tillbaka. Speciellt när jag inte känner att jag har kontroll på allt.

    Någon som känner igen sig?
Working...
X