Liiindis

Vet inte riktigt jag postat detta rätt om det är fobier eller bara att jag får panik hur som helst:

Stora träd ute gör mig orolig och i en situation om jag ska gå förbi ett stort högt träd försöker jag att inte titta på det utan titta ner i marken och gå snabbt förbi samtidigt som jag tänker på att andas ordentligt. Det jag är rädd för är nog att den ska ramla på mig plus att den är så stor och jag är nog rädd för stora saker.
Likadant med luftballonger men där är det värre för jag får riktig panik och andas snabbt och högt och sen blir det som jag satt i halsen och får ingen luft alls. Ända sättet att skydda sig är att fly men det går inte alltid och då går jag och gömmer mig i närmaste buske eller där det finns skydd.
Ser roligt ut på sommaren men jag bryr mig inte om folk i den situationen.
Även här är jag rädd att den ska komma imot mig för den är så stor.
Flygplan som flyger nära får jag också panik av då dom är över mig och kan ramla ner på mig plus att dom är stora.
Hellikoptrar är hemska och när jag ser dom försöker jag tänka på andningen så att jag inte får panik och om jag kan gömma mig i någon buske och hålla för öronen. Även samma här dom är stora och kan komma imot mig.


Detta med luftballonger är för roligt och jag skrattar åt mig själv efteråt för jag ser ut som ett fån och killen bara skrattar åt mig när jag skriker ta bort mig härifrån eller hoppar in i närmsta buske och folk bara glor men det bryr jag mig inte om just då.
Samma sak med fjärilar och pappalångben hehe gud vad jag ser rolig ut i dom situationerna.

Tror ni att det finns någon orsak till varför man kan få så mycket panik av stora saker?
Försöker tänka på om det var något som hände när jag var liten men jag kommer inte på något mer än att en luftballong landade och den var ju jätte jätte stor och så lät den högt och jag blev rädd och jag försökte skynda mig upp för backen hem och så lät den igen så tittade jag bakåt och fick panik.

Hemskt på sommaren dels för det är massa ballonger i Göteborg plus att jag måste nog bo väldigt nära en sån där landningsbana då det kryllar av dom plus att dom flyger lågt!!!
Sitter man på balkongen och så helt plötsligt hör man ballongen gud i en sådan situation kan man ju blir jätte rädd och få sån panik att man hoppar ner från balkongen bara för att ta skydd

__________________
Det vi har framför oss och det vi har bakom oss betyder så lite jämfört med det vi har inom oss

Mariiqa W

Tur iaf att du kan skratta åt det i efterhand. Själv har jag haft fobi för att trycka på stoppknappen på bussen när jag ska av. Också en ganska knäpp/rolig fobi, fast den kan ställa till med en hel del. Men nu håller jag på att jobba bort den. Sen har jag fobi för att ringa och prata med folk, för att någon ska andas på mig, för att gå i samma takt som någon annan (folk kanske tror att vi är i sällskap då), att tvätta i tvättstugan och en massa annat sånt.

Hoppas att du klarar av att sitta kvar på balkongen i sommar, tror att det gör mer ont att hoppa från balkongen än att få ett flygplan i skallen

__________________
*

Liiindis

Oja just luftballonger och mig själv i dom situationerna kan jag skratta åt jätte mycket.

För mig är det lite tvärt om, jag är rädd för att andas på folk speciellt ute.
Det är så konstigt för mig egentligen för jag har jätte lätt för att prata med folk och jag är specialist på att ringa till människor men när det kommer till att sitta/umgås med andra då säger det stop!
Svårt att beskriva den känslan...att åka buss och spårvagn krävs ett enormt planerande och sker ofta 1-2 dagar i förväg så att allt "matchar".
Skulle det inte matcha skiter jag i allt eller så promenerar jag.

Blir så arg samtidigt för jag vill kunna vara runt andra människor och det blir ofta att jag ex sätter upp mig på en massa saker som jag vet att jag inte klarar av men vill så gärna. Jag försöker kompensera för att jag mår dåligt genom att visa att jag är duktig och vill och kan så mycket för då märker ingen hur jag mår.
Men samtidigt förstår ju folk att något är fel då jag inte klarar av vanliga vardagliga saker men jag tar ändå på mig mer och mer saker.

__________________
Det vi har framför oss och det vi har bakom oss betyder så lite jämfört med det vi har inom oss

Sofie Österlund

Det låter lite som social fobi... jag tycker att du ska pröva kognitiv terapi, det kan man få på vårdcentralen, och jag tror de ger det här på comunicera

kraam

__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -

Liiindis

Om du menar mig så väntar jag ju på vård och dom har bla KBT på det stället jag ska börja gå på dock har jag inte orkat ta reda på vad KBT är förnågot men jag tycker mig se det ordet överallt.
Ska googla det

__________________
Det vi har framför oss och det vi har bakom oss betyder så lite jämfört med det vi har inom oss

Sofie Österlund

Det betyder kognitiv betendeterapi... Det handlar inte om gammalt groll utan att du får fundera på vilka tankar som skapar dina känslor du vill bli av med. Sen gen hemläxor lära dig ändra på tankarna...

det fungerade för mig (behövde dock mediciner för att bli helt frisk men det är en bra början) lycka till och ge det tid. Avskydde min psykolog i början för hon var så hård och ärlig, men jag gick vidare och det var tur för när jag tänkt på det hon sagt ett tag visste jag att hon hade rätt... och då kunde jag ändra på det.

en jag inte kunde manipulera, tror det var därför jag inte gillade henne

__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -

Liiindis

Tack Sofie, det låter som om Kbt är något bra. Har hört det ordet så mycket och det är kanske värt att testa.
Aja det är bara att sitta och vänta på sin tur av hjälp

__________________
Det vi har framför oss och det vi har bakom oss betyder så lite jämfört med det vi har inom oss

dacci

Det verkar som du har problem med att inte ha kontroll! Du skulle t.ex. märka ganska långt i förväg om ett träd faller ned naturligt. Många träd lever dessutom väldigt långa liv, vissa flera tusen år. I parker har de dessutom människor som kollar så att träden mår bra och sågar av grenar som har blivit infekterade osv. Så sannolikheten för att ett träd skulle falla ned där du är när du passerar i en park, är i princip noll. Flygplan faller heller inte bara ned. Även om de skulle få motorstopp så har flygplanen fortfarande en kraft i den horisontella riktningen så de kan oftast glidflyga ned på något säkert ställe och landa.

Så vad jag tycker du ska göra är att gå och sätta dig under det största trädet du hittar tills det slutar vara hemskt och jobbigt. Detta kommer du kanske få göra med en KBT psykolog, även om de kanske tar det i mindre etapper (systematisk desensibilisering).

Rullgardina

Hon fick ett jas i nacken, hon for till backen....
Åååå Elin

Sofie Österlund

Bra Lindiiis du fixar detta, tänker på dig
kraaam

__________________
Sofie
- alla har rätt till att må bra -