![]() |
|
||||||||
|
Välkommen till Terapisnack! Psykologi forum för dig som har frågor om psykoterapi, panikångest, självkänsla, utbrändhet eller kontrollbehov. Här kan du få stöd hjälp utan kostnad eller bara dela med dig av din egna erfarenheter som kan hjälpa andra. Just nu är du inne som gäst vilket ger dig begränsad tillgång till forumet. Du kan läsa och se vad som skrivs men du kan inte själv skriva eller fråga något. Det är helt gratis att bli medlem och det tar bara någon minut. Som medlem på Terapisnack kan du själv ställa frågor och få svar dels av våra experter men även av andra medlemmar som är intresserade av psykologi! För varje inlägg får du krediter som du kan handla för. Du kan bland annat köpa böcker, kurser, nätterapi, terapisessioner mm. Så vad väntar du på, bli medlem direkt! |
|
| Nyheter |
Aktuellt![]() Terapisnacks helg 8-9 nov |
Våra kontor![]() | Göteborg Alingsås Kungsbacka Stenungsund Halmstad Stockholm Falkenberg Hässleholm Linköping |
Vill du annonsera här? Kontakta oss på info@comunicera.se |
|
|||||||
| Familjeterapi - parterapi - relationsproblem - kärleksbekymmer Fråga om parterapi, familjeterapi, relationer, kärlek. |
![]() |
|
|
LinkBack | Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
|
|
#1 (permalink) |
|
Junior Member
Nykomling
|
Jag undrar vilken typ av terapi jag ska söka mig till... jag har svårt att känna känslor, svårt att "ta för mig", känner mig sällan riktigt glad. Speciellt om någonting är jobbigt stänger jag av alla känslor och känner mig bara tom. Detta påverkar såklart mina relationer, mitt arbetsliv etc. Jag vill inte ha det så längre!!! Vilken typ av terapi är är lämplig för att jag ska lära mig att våga känna?
Tacksam för tips! |
|
|
|
|
|
#3 (permalink) |
|
Senior Member
Platinamedlem
|
Hej Aqua!
Vilken människa du är som ändå tar itu med det här! Jag tror inte alls att det är omöjligt. Som du själv skriver så handlar det nog om vad du "vågar" känna. Mycket handlar om hur vi människor blir bekräftade som barn. Det lilla barnet gör det som barnet tjänar på. Om barnet inte får någon bekräftelse av att känna så kan det nog bli hämmat, tror jag. Om någon förälder varit rädd för att prata om känslor och liknande, så tror jag att det kan vara likadant. Men jag är absolut inte expert på ditt område så det här är bara spekulationer! Jag anar att kognitiv terapi kan vara något för dig. Testa en terapeut på komunicera! Det kommer fixa sig! Ta hand om dig! Kram!
__________________
Johanna är mycket intresserad av terapeutiska metoder och ska gå Powerthinking Practioner i höst. |
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|